hur fungerade er amning vid barn två?

[Derivata]

Vilka skillnader upplevde ni vid amning av ert andra barn jämfört med det första? Ni som hade en krånglande amning vid första blev det bättre andra gången?

Nu när tvåan snart anländer har jag hopp om att denna gång kunna heltidsamma, vilket inte gick förra gången,.trots idogt försökande.
Ge mig hopp om attdet kan bli bättre

 

[majola]

Forsta ammade jag inte alls (men pumpade i 5 manader).
Andra helammade jag i tre manader och delammade i 4,5 manader.
Tredje ar nu fyra manader och helammas. Han tar inte flaska och ar helt ointresserad av vad vi ater, sa honom lar jag amma ett tag till...

Alltsa har jag ammat mer och mer for varje barn.

 

[Raderad medlem 19815]

Första var lite knepigt i början, den första månaden, kunde bara sitta/ligga i vissa positioner för att det skulle funka och jag fick några sår. Sen funkade det hur bra som helst och jag helammade 6 mån och delammade 14 mån.

Andra var det bara smack på direkt, inga problem alls. Helammade 6 mån, slutade helt vid 7,5 mån.

 

[FlipTheFrog]

Min första amning var rätt så problemfri, men pga av missnöjd bebis + att viktuppgången började minska vid 4 månaders ålder och (i mitt tycke nu dumt) råd från vår sommarvikarierande BVC-sköterska, så började vi ge gröt som komplement, trots att vi eg tyckte att det var för tidigt. Delammade sedan tom 9 månader. När samma sak uppstod med lillasyster tog jag mig igenom det utan ngn form av tillägg, och kunde sedan fortsätta helamma tom 7 månader (och delamma tom 10 månader).

Andra barnet så var amningen tekniskt sätt hur lätt som helst - med första behövde jag i början sitta på precis rätt sätt och ha ett badlakan i precis rätt form under armen.. med andra kunde jag t ex ta fram mat till storebror samtidigt som jag ammade Första barnet ammade jag bara på ett bröst i taget i början, vet inte riktigt varför det blev så. Andra barnet körde alltid på båda.

Lycka till med tvåan!

 

[Snurrfian]

Första barnet fungerade inte amningen särskilt bra med, andra barnet hade jag stora problem med att få att äta något annat än bröstmjölk...

Men det beror lite på varför det inte fungerade första gången, i mitt fall skyller jag allt på BBs personal och BVC... BB borde ha varit mer uppmärksamma på om det verkligen fungerade och att dottern var tillräckligt pigg för att dra igång amningen. De visste om att makens pappa låg för döden och maken gick emellan mig och sin pappa på sjukhuset, jag hade en lång förlossning som slutade med akutsnitt och därefter fick jag knappt hålla i dottern på 10 h. BVC tanten var en fullständig katastrof, när jag satt och frågade om man verkligen ska amma dygnet runt så klappade hon mig på huvudet och talade om att jag faktiskt var tvungen att sluta vara så självupptagen och inse att det inte var mina behov som skulle gå först längre... Att jag satt och ammade på toa eftersom ungen gallskrek så fort hon släppte bröstet och aldrig sov längre än 10 min i stöten dygnet runt, det var inbillning från min sida...
Av en lycklig slump åkte jag in en annan dag till BVC och fick en annan sköterska som rådde mig till att åka raka vägen till affären och köpa ersättning, helt plötsligt insåg jag att bebisar faktiskt kan sova och dessutom var vakna och rätt trevliga små saker... Livrädd för att förstöra ett fungerade koncept så blev det lättare att ger mer ersättning istället för att försöka få igång brösten...

När tvåan sen kom så hade jag redan ersättning och flaska hemma, men läget runt den förlossningen var en helt annan, jag var trygg i mig själv och även om det tog tid och slutade med sugklocka så mådde jag riktigt bra efteråt. (Det tyckte visserligen inte personalen, jag hade förlorat stora mängder blod och var på gränsen att få blodtransfusion... ) Men han var pigg och stark och jäklar i mig vad han drog igång brösten, de sprutade innan vi ens hann hem från BB... Dessutom så åt han effektivt och sen sov han tre timmar, vaknade, var lite nöjd och åt igen och så sov han.
Med honom så försökte vi runt ett par månader att introducera lite olika varianter, bröstmjölk på flaska, ersättning osv men han tvärvägrade... Ju äldre han blev, desto mer testade vi och mer saker ratade han... Vid 1,5 år så började jag bli lite desperat, han kunde äta lite banan om det krisa... När jag släppte på mina principer på vad små barn bör äta så blev det enklare, pizza bitar att hålla i handen gick fint, tacos var mums och currykyckling från thaistället för det bästa han visste förutom bröstmjölk... När han var nästan två så kände jag att det fick lov att vara nog och vi vande av honom med bröstet. Han är fortfarande kinkig med vad han äter men han har en försmak för starkt kryddad mat...

 

[trazel]

Första barnet ammades med amningsnapp till tre månader, sen fortsatt helamning till sex månader och därefter delamning till året ungefär. Det var egentligen inga större problem med den.

Andra barnet helammades till knappt fyra månader, sen gav jag upp. Konstanta sår, mjölkstockningar och bröstinfektioner fick mig att inte kämpa längre. Det verkar bli folk av honom också trots så pass kort amning, men det var otroligt jobbigt för mig att sluta amma så tidigt.

 

[Madick]

Första strulade, mjölken kom igång sent och vi körde med amningsnapp, annars fick han inte tag. Tvåan "kunde" det här med amning från start och ammades 18 månader. Trean är lika som tvåan, bara äter och äter som om hon aldrig gjort annat.

 

[Mabuse]

Vilka skillnader upplevde ni vid amning av ert andra barn jämfört med det första? Ni som hade en krånglande amning vid första blev det bättre andra gången?

Nu när tvåan snart anländer har jag hopp om att denna gång kunna heltidsamma, vilket inte gick förra gången,.trots idogt försökande.
Ge mig hopp om attdet kan bli bättre

Jag har två barn, som bägge ammats mycket. Det jag kan säga är väl att barn verkar vara olika bra på att amma också. Mitt första barn var som en liten sugpropp, från första början kunde man hålla ungefär hur som helst, så även om jag inte hade nån koll var det bara att peta in tutten i munnen på honom, så var saken biff.

Mitt andra barn var mycket knöligare att få igång, han fick inte i sig nånting nästan första dygnet, så med honom fick man jobba koncentrerat några dagar innan han visste hur man gjorde och fick ur nån mjölk. Hade han kommit först, så att ingen av oss hade vetat hur det skulle gå till, så hade det nog blivit knepigt med amningen.

 

[turbofling]

Mitt första barn ammade jag bara ca 1 manad, hon var egentligen duktig och jag hade aldrig ont men jag fick för daligt stöd och var stressad pga massa saker runt omkring sa hon gick upp daligt i vikt, när jag började med ersättningen blev hon en helt annan bebis och jag en mkt lugnare mamma.

Barn nr 2 föddes när ettan var 19 manader. Hon hade dalig teknik och jag fick ont men ngr veckor med ammningsnapp löste det problemet. Ammade till ca 80% i 3,5 manad men sen blev hon sjuk med RS-virus och fick vara en vecka pa sjukhus och kunde/ville inte äta. Efter det ville hon inte ta bröstet igen.

Barn nr 3 gjorde ondast att fa igang amningen med trots massor med mjölk. Men jag kände mig mkt tryggare och lugnare i mig själv och jag hade kanonbra stöd i min barnmorska. Jag ammande henne ca 6,5 manad och hade säkert kunnat forsätta ett tag till med det kändes lagom sa, jag är ingen som njuter av amning och tycker det är mysigt.

 

[Rumpnissen]

Med första barnet strulade det lite i början, han åt precis hela tiden och fick inte tag rätt så jag fick väldigt stora öppna sår. Efter ungefär sex veckor fungerade amningen helt friktionsfritt och jag helammade i 4½ månad (pumpade dock en del när jag skulle åka hemifrån). Delammade nog upp till sju månader ungefär.

Med andra barnet fungerade det från början, fick hjälpa honom lite med taget så klart men inga sår eller smärtor. Jag har precis börjat dra ner lite på amningen nu när han är sju månader. Har aldrig gett honom flaska.

 

[micaelathegreat]

Forsta: Jattesvart och smartsamt och angestladdat for mig. Funkade alltsa inte alls. Trots det sa helammade jag i fyra manader innan jag inte stod ut langre.

Andra: Inga problem. Ingen smarta, sonen at bra nastan fran borjan och helammades fram till 6 manader nar han sjalvmant tvarslutade.

 

[thoora]

Vilka skillnader upplevde ni vid amning av ert andra barn jämfört med det första? Ni som hade en krånglande amning vid första blev det bättre andra gången?

Mycket bättre! Första barnet gick inte upp tillfredsställande i vikt så efter ett par veckor fick jag ge upp helamningen och börja med ersättning. Sen fungerade det att delamma, gjorde det i nästan tolv månader. Men det var kinkigt, bröstet var tvunget att vara helt rätt och han tappade lätt taget och amningsnapp var ett måste de fem första månaderna. Bäst fungerade liggamning, men det medförde att vi blev ganska isolerade.

Funderade en del på om jag gav upp för lätt osv, men nu när andra barnet är sju veckor kan jag bara konstatera att barn är väldigt olika. Hon är mycket mer målmedveten, hade bra teknik från början och henne kan jag utan några som helst problem amma både sittande och stående.

Hoppas din tvåa också visar sig vara mer lättammad!

 

[Thera]

Vilken tröst det är att höra att barn kan vara så pass olika att det inte alltid är hos mamman problemet ligger.

Amningen var skitjobbig med min första, hade fruktansvärt ont och var jättenära att ge upp. BVC var helt anti att ge ersättning som komplementet och jag bara grät. Till slut testade jag att ligga ner och då funkade det bättre. Det var precis som sonen hamnade fel om vi satt upp. Men jag var hela tiden osäker på om han fick i sig tillräckligt och det är ju alltid bökigt att liggamma. Helammade trots allt i 5 månader och delammade till 10 mån.

Nu väntar vi tvåan och jag hoppas så att det funkar bättre! Och gör det inte det tänker jag banne mig inte plåga mig själv mer, då får BVC säga vad de vill!

 

[Derivata]

Nu har jag sex veckors erfarenhet av amning nummer två och visst har det gått så mycket bättre vis av erfarenheten från den första omgången. Har lyckats helamma och barnet har växt gigantiskt upp 700g de första tre veckorna när första barnet i jämförelse bara gick upp 100g under samma tid. Lyckades hålla mig borta från amningsnappar som jag tror ställde till det med ettan då vi aldrig blev av med dem sedan. Men ont gjorde det i början fick stålsätta mig ordentligt.

Är så glad att slippa slita med pumpen för att.öka produktionen och slippa diska och sterilisera.

 

[Madick]

Vilka skillnader upplevde ni vid amning av ert andra barn jämfört med det första? Ni som hade en krånglande amning vid första blev det bättre andra gången?

Nu när tvåan snart anländer har jag hopp om att denna gång kunna heltidsamma, vilket inte gick förra gången,.trots idogt försökande.
Ge mig hopp om attdet kan bli bättre

Första var krånglig och kunde bara amma med amningsnapp, han slutade själv vid 9 månader och då hade jag bara kunnat amma på nätterna sista tiden. Tvåan kunde direkt och henne ammade jag till 18 månader då hon började bli lite väl "krävande" och dessutom ute bland folk. Trean är ännu enklare, men hon är ju bara 3,5 mån än :-)

 

[Apollo 13]

Ettan funkade jätte bra (om än struligt i början pga att hon var prematur och orkade inte amma). Tvåan strulade det dock mer med. Blödde rejält om bröstvårtorna, det rann till så väldans fort, på ett sätt som det inte gjorde med ettan, så hon hann inte med och kräktes. Dessutom, har vi nu insett att hon mest troligt har mjölkproteinsallergi och det har nog bidragit mycket till hennes konstiga kräkningar.

Det jag vill säga är, att barnen är olika, men inte bara dem utan du, eller dina bröst kan också bete sig annorlunda! = klart det kan funka denna gången även om det inte fungerade sist!

 

[Tora]

Med första barnet strulade det i början. Han gick inte upp som han skulle. Tack vare BVCs urkassa råd angående amning och hets att använda ersättning höll amningen på att sabbas helt.

Jag var ganska så nere men tack vare min mamma och internet så lyckades jag få det att fungera.

Med dom andra tre barnen så visste jag hur jag skulle göra för att få det att fungera.

Den första månaden är det helt enkelt så att det i princip är småsnuttande dygnet runt. Jag kan inte pumpa ut någon mjölk. Min utdrivningsreflex kommer bara igång av att en bebis suger. Osv.

Man tror att många gånger att amning skall fungera bara så där med en gång.

Men faktum är att det är två individer som skall dels lära sig något dels skall dom lära sig samspela med varandra. Precis som allt annat så får man lära sig att amma.

Sen är det svårt många gånger att få riktig hjälp med amningen om det strular. Man kommer hem från BB kanske redan efter någon dag. Många gånger är amningshjälpen där inte alltid den bästa. När man sedan kommer hem så blir man sittande där ensam och frustrerad med en bebis som bara gråter och ingen kunnig som kan hjälpa en.

Min mamma berättade att hon fick hjälp att få till amningen av sin mamma. Dessutom var grannfrun där som hade fött 10 barn och hjälpte till när det krånglade.

Min mammas mamma fick i sin tur hjälp av andra kvinnor som visste hur man gjorde för att amma.

Idag är det inte riktigt så utan man är många gånger ganska så ensam med sin amning.

 

[DarkInNight]

Med första så höll jag på att ge upp pga såriga, variga bröstvårtor . Bvc stjälpte mer än hjälpte och till slut läkte dem tack vare internet.
Dock ammades det varannan timme dygnet runt. Jag gav upp efter sex månader, delammade tills hon blev tio månader.

Den här gången var jag förberedd och kunde förebygga sår.
Problem med gas i magen men med liggamning har det blivit bättre.
Dock sjuk bebis, sover inte =trött orolig stressad mamma och jag tror det är anledningen till att mjölken börjat sina så vi har börjat ge ersättning som komplement sedan två veckor, dvs när han var 4,5 månad.

 

[Apollo 13]

När jag haft problem med amningen har jag absolut känt mig ensam med problemet men samtidigt känt att det funnits massor med ställen att vända sig till! Herre, det finns ju mottagningar som bara ägnar sig åt att hjälpa ammande kvinnor med problem! När jag behövde hjälp, uppfattade jag dem som väldigt hjälpsamma, ödmjuka och måna om att det skulle funka för både mug och bebis.
Det som är, när man är och surrar i det där, är ju att eftersom maten är så viktig, så känns en dag som en evighet, en vecka känns som för alltid. Så var det iaf för mig och det gjorde att allt kändes så himla hopplöst inget fungerade öht.. Och sedan när msn hade lite perspektiv så insåg man att msn faktiskt inte hållt på den där evigheten man trodde där och då.
Jag har fått mång svinbra råd från både bb och amningsmottagningar även om jag där och då, med stress och massa hormoner, tyckte att allt dom sa inte fungerade.. (Fast de va ju ändå dom råden som fungerade när jag gav det en chans och TID! Och inte tid som i en kvart, utan som i veckor! Som @Tora skrev så ska man lära dig att amma, men inte bara det, man ska lära sig amma just den bebisen!

 

[Björk]

Vilka skillnader upplevde ni vid amning av ert andra barn jämfört med det första? Ni som hade en krånglande amning vid första blev det bättre andra gången?

Nu när tvåan snart anländer har jag hopp om att denna gång kunna heltidsamma, vilket inte gick förra gången,.trots idogt försökande.
Ge mig hopp om attdet kan bli bättre

Jag hade i och för sig hyfsat lätt att amma första barnet, men med tvåan var det ÄNNU enklare. Man kände igen känslan; visste när barnet fick "rätt tag" osv. Även om det gick lätt med första tog det ju någon månad innan man fick fullständig kläm på det hela; med lite sår på bröstvårtorna som följd.

Lycka till!