Hur får man motivation?

[clusia]

Jag får motivation av att ha ett konkret mål. Kan vara i arbetslivet eller privat. Då mår jag som bäst.

Men annars har jag en diagnos men jag kan liksom inte gå runt och fundera så mycket på när och om jag ska göra saker. Jag mest bara gör? Jag behöver mina rutiner för att må bra och då är det upp till mig att hålla mina rutiner. Sen har jag hittat verktyg runt det för att få livet att flyta på. Exempelvis sätter jag mig inte i soffan innan jag gjort dom sysslor jag behöver för dagen. Då kommer jag inte därifrån. Jag fixar inte riktigt långa semestrar eftersom tappar dygnsrytmen och därmed mina rutiner.

 

[Hazel]

Ibland när jag verkligen behöver duscha så säger jag till min bff att jag måste duscha men jag oooorkar inte. Då säger hon "men du kan väl duscha imorgon istället, så akut är det inte" och då blir jag lite tjurig och tänker jag ska tamefan duscha, ingen ska säga till mig vad jag ska göra

funkar varje gång

 

[Otherside]

Ska jag invänta motivation så blir inget av. Lite som att invänta ett tecken. Jag bara gör. Fattar beslutet och så gör jag. Funkar oftast...

 

[clusia]

Ibland när jag verkligen behöver duscha så säger jag till min bff att jag måste duscha men jag oooorkar inte. Då säger hon "men du kan väl duscha imorgon istället, så akut är det inte" och då blir jag lite tjurig och tänker jag ska tamefan duscha, ingen ska säga till mig vad jag ska göra

funkar varje gång

Haha vad jag insåg nu att jag är likadan. Jag kan säga till min partner att ” jag skulle verkligen behöva göra xxx”. Då svarar han att ”det kan du fixa i morgon”. Då tittar jag tjurigt på honom och säger ”du bestämmer inte över mig”.

 

[Hazel]

Haha vad jag insåg nu att jag är likadan. Jag kan säga till min partner att ” jag skulle verkligen behöva göra xxx”. Då svarar han att ”det kan du fixa i morgon”. Då tittar jag tjurigt på honom och säger ”du bestämmer inte över mig”.

Funkar skitbra när man är lagom tjurigt lagd

 

[manda]

Min motivation kom tillbaka när jag började må bättre. Jag upplever att om mitt liv är kaos och jag mår dåligt så har jag väldigt dåligt med motivation, om jag har mål, struktur och ordning och reda så blir det bättre. Jag planerar och sen så gör jag det jag planerat oavsett om jag är motiverad eller inte. Tillslut så går det på rutin.

Tänker också såhär @Sonic76 läste jag inte nyss att du kände dig på väg att gå in i väggen? Att ”stänga av” motivationen kan då vara ett strategiskt försök av dig själv att undvika det. Får du inte tummen ur så går mindre energi. Och om din kommentar att du kanske mått dåligt i 20 år i så fall; ja kanske? Nu har jag inte läst här i (riktigt) 20 år men nog har du haft din beskärda del av olika sorters stress under lång tid? Ekonomiskt, orka jobb för att ha nåt att leva för, tidigare förhållande, stötta ett vuxet barn, är bara något jag tänker på.

Eftersom du själv tänkt på väg i väggen så är du väl det? Den tanken brukar inte komma i första rappet utan när det är rätt illa. Är det så, så kan det gott vara en överlevnadsstrategi från kroppen att sänka motivationen i botten. Och OM du faktiskt är nära utmattning är det inget konstigt alls om du inte blir återställd av ”bara” ett ledigt sommarlov. Då krävs ofta hjälp att identifiera och ändra både tankar, stressgensvar och handlingsmönster för att hitta ett annat spår, utöver månader av vila. Och det kan såklart vara extra utmanande om det inte går att plocka bort stressorer. Jag tänker på att tex ekonomin är svårpåverkbar och då kanske inte det som ser ut som vila blir vilsamt på riktigt med en sådan faktor kvar?

Självklart kan detta vara feltolkning. Det är bara mina tankar utifrån trådstarten och hur du verkar ha det i stort.

 

[Araminta]

Som en person med npf-hjärna slår jag ett slag för att våga tänka utanför boxen i när, hur och var saker ska göras. "Att välja sina strider" är ett gott råd både till småbarnsföräldrar och till NPF-hjärnor.
- Jag borstar tänderna när jag kommer till jobbet på morgonen, det blir inte gjort annars.
- Häromdagen tömde jag en kökslåda för att göra plats för mobilladdare, pennor och kursböcker som annars flockades på köksbänken. Jag flyttar inte på organiska prylhögar, jag bygger förvaringslösningar runt dem.
- Jag är en ögontjänare av rang och utnyttjar det för att få till både städ och dusch. Omvänt så skiter jag också i det när jag inte har gäster eller kan komma undan med en mössa.
- Jag tvättar fönster på soliga dagar då belöningen är som störst.

Genom att våga ifrågasätta hur, var och när saker borde göras, så kan man hitta lösningar som är ligger mer i fas med den egna hjärnan.

 

[Gnist]

Att slippa få sår/svamp i hudvecken är inte det nog motivation till att kliva in i duschen?

Jag är rätt tjock så får sår i vecket vid magen.

I övrigt är det nog bara att göra, oavsett motivation eller brist på "belöning".
Dvs som för de allra flesta av oss när det kommer till vardagsmåsten.

Kan inte påstå att jag någonsin känt nån större motivation till att ex.vis städa, men precis som så mycket annat vardagstråk så är det som sagt bara att göra

 

[Sonic76]

Tänker också såhär @Sonic76 läste jag inte nyss att du kände dig på väg att gå in i väggen? Att ”stänga av” motivationen kan då vara ett strategiskt försök av dig själv att undvika det. Får du inte tummen ur så går mindre energi. Och om din kommentar att du kanske mått dåligt i 20 år i så fall; ja kanske? Nu har jag inte läst här i (riktigt) 20 år men nog har du haft din beskärda del av olika sorters stress under lång tid? Ekonomiskt, orka jobb för att ha nåt att leva för, tidigare förhållande, stötta ett vuxet barn, är bara något jag tänker på.

Eftersom du själv tänkt på väg i väggen så är du väl det? Den tanken brukar inte komma i första rappet utan när det är rätt illa. Är det så, så kan det gott vara en överlevnadsstrategi från kroppen att sänka motivationen i botten. Och OM du faktiskt är nära utmattning är det inget konstigt alls om du inte blir återställd av ”bara” ett ledigt sommarlov. Då krävs ofta hjälp att identifiera och ändra både tankar, stressgensvar och handlingsmönster för att hitta ett annat spår, utöver månader av vila. Och det kan såklart vara extra utmanande om det inte går att plocka bort stressorer. Jag tänker på att tex ekonomin är svårpåverkbar och då kanske inte det som ser ut som vila blir vilsamt på riktigt med en sådan faktor kvar?

Självklart kan detta vara feltolkning. Det är bara mina tankar utifrån trådstarten och hur du verkar ha det i stort.

Helt rätt.
Ekonomin tär ju enormt.
Jag gör saker för att jag måste.
Jag dammsuger och torkar golv, plockar i och ur diskmaskinen.
Jag försöker duscha även när jag är ledig.
Jag tvättar en gång i veckan.
Så jag gör mycket.
Nu är nog motivationen låg pga utvecklingssamtal i två veckor där jag inte kommer hem före 18:30 tis-tors.
Men sen är det lite lugnare förhoppningsvis

 

[WhoIsItAgain]

Alla tråkiga saker, som städa, plocka undan osv är segt att sätta igång med. Jag sparar alla bra poddar och får bara lyssna på dom när jag utför sådana tråksysslor. Bra strategi för mig i alla fall.

Egentligen gillar jag att gymma men är samtidigt en lat person men där är det enkelt, jag måste gymma för att klara mitt jobb utan att få ont, bättre motivation finns inte. Även där lyssnar jag på poddar och vips har jag gjort mitt pass.

 

[Masqueradee]

- Häromdagen tömde jag en kökslåda för att göra plats för mobilladdare, pennor och kursböcker som annars flockades på köksbänken. Jag flyttar inte på organiska prylhögar, jag bygger förvaringslösningar runt dem.

Tänkte faktiskt precis på det här! Jag tänkte nog försöka börja göra så här hemma, för jag har exempelvis problem med att jag alltid har en klädhög bredvid sängen. Egentligen borde jag gå med all smutstvätt till badrummet där tvättkorgen står och hänga undan det som inte behöver tvättas än. Så nu har jag börjat kika på antingen en stol att lägga det rena på, alternativt helt enkelt ha två tvättkorgar, en på vardera ställe där jag byter om. Workarounds är mitt nya motto!

 

[Squie]

Varför tror du att du har en NPF-diagnos pga detta? Många människor som jobbar heltid är helt slut på helgerna och gör väldigt lite då.

Tillhör kategorin. Lediga dagar ägnas åt vila.

 

[manda]

Helt rätt.
Ekonomin tär ju enormt.
Jag gör saker för att jag måste.
Jag dammsuger och torkar golv, plockar i och ur diskmaskinen.
Jag försöker duscha även när jag är ledig.
Jag tvättar en gång i veckan.
Så jag gör mycket.
Nu är nog motivationen låg pga utvecklingssamtal i två veckor där jag inte kommer hem före 18:30 tis-tors.
Men sen är det lite lugnare förhoppningsvis

Då tycker jag du ska tacka din (självbevarelsedrift kamouflerad som) låg motivation som försöker plocka bort måsten och få dig igenom vardagen. Låg motivation är inte nödvändigtvis dåligt baka för att det är oproduktivt. Självklart kan det vara opraktiskt sett ur ett producera-tills-du-stupar-perspektiv men det går ju att söka annat perspektiv lika väl som att bestämma att låt motivation per definition är fel. Självklart problematiskt om motivationen aldrig finns, men att motivation varierar med mående och ork är funktionellt.

 

[Araminta]

Tänkte faktiskt precis på det här! Jag tänkte nog försöka börja göra så här hemma, för jag har exempelvis problem med att jag alltid har en klädhög bredvid sängen. Egentligen borde jag gå med all smutstvätt till badrummet där tvättkorgen står och hänga undan det som inte behöver tvättas än. Så nu har jag börjat kika på antingen en stol att lägga det rena på, alternativt helt enkelt ha två tvättkorgar, en på vardera ställe där jag byter om. Workarounds är mitt nya motto!

Multipla tvättkorgar är guld! Jag bor själv men har en i sovrummet och en i klädkammaren. Jag har tvättkorg, stol och kroklist i klädhörnet i sovrummet, stolen är överlägset den mest använda möbeln av de tre

 

[Görel]

För mig brukar det hjälpa att sätta en timer på 15 minuter (eller mer/mindre beroende på dagsformen) och bestämma att jag ska vara uppe och göra saker (städa/diska/tvätta/fixa) under den perioden, sedan får jag vila igen om jag vill. Man kan få gjort rätt mycket på 15 minuter, och ibland blir det att jag fortsätter i en kvart till av bara farten eftersom jag ändå redan är igång.

Jag gör likadant, alternativt under reklaminslagen i tv, två bra låtar på spotify eller liknande.

Saker som duscha kan jag ibland bara göra, då säger jag till mig själv att gå upp ur soffan, ta av mig kläderna och sätta på duschen, utan att tänka efter. Eller gå ut med soporna (bor tre trappor upp utan hiss). När jag har gjort det känner jag mig väldigt nöjd med mig själv.

 

[Scata]

Nu är nog motivationen låg pga utvecklingssamtal i två veckor där jag inte kommer hem före 18:30 tis-tors.
Men sen är det lite lugnare förhoppningsvis

Men då är ju inte motivationen låg "egentligen", utan du är just nu i en period då din energi måste läggas på annat (utvecklingssamtalen).
Var och en av oss har ju sin begränsning av daglig energi och då kan du ju inte tycka att du ska dels använda den till 100% "som vanligt" + lägga på x antal % merjobb på det.
Den ekvationen går inte ihop för någon.

 

[Sonic76]

Men då är ju inte motivationen låg "egentligen", utan du är just nu i en period då din energi måste läggas på annat (utvecklingssamtalen).
Var och en av oss har ju sin begränsning av daglig energi och då kan du ju inte tycka att du ska dels använda den till 100% "som vanligt" + lägga på x antal % merjobb på det.
Den ekvationen går inte ihop för någon.

Fast jag har alltid massor att göra.
Nu rensar jag hemma em låda i taget för att få det enklare att städa.
När sonen väl flyttar blir det mindre möbler i vägen med för då får jag ett sovrum igen.

 

[Trott]

Jag tänker lite som flera andra redan sagt, att det kanske inte är brist på motivation du "lider" av, utan att du verkar ha haft (och har) ett tufft liv? Jag känner igen att när jag mår riktigt dåligt så finns ingen motivation till nått. Mår jag bra, så går saker liksom lite automatiskt, oavsett om det är att tömma/fylla diskmaskinen, städa, tvätta osv.
När jag hade utmattningssyndrom och depression så gick jag i kbt/act, och det hjälpte ENORMT mycket, att lära sig acceptera att vissa dagar/veckor ser både jag och hemmet ut som fan. Det är ingen som lider av att berget tvätt växer, tillslut är man ju tvungen tvätta för att det rena tar slut, men då är det den dagens problem ungefär. Att slå på sig själv för att man inte orkar XX just precis nu skapar inte ner motovation utan snarare känner man sig ännu mer värdelös som "inte ens kan gå ut med soporna". Att lära sig acceptans är jätteviktigt tror jag.

 

[Rosett]

Själv funderar jag oftare på att det kan bli en husrannsakan där någon polis går runt och fotograferar alla utrymmen och skrymslen. Om man samtidigt behöver motivation för att städa eller för att inte bli kriminell, så kan den tanken lösa en av sakerna. Men har man inte funderat på att bli kriminell så förblir städmotivationen tyvärr fortfarande ganska låg, eftersom risken för husrannsakan då också är väldigt låg.

Aldrig tänkt på det!

 

[Rosett]

Multipla tvättkorgar är guld! Jag bor själv men har en i sovrummet och en i klädkammaren. Jag har tvättkorg, stol och kroklist i klädhörnet i sovrummet, stolen är överlägset den mest använda möbeln av de tre

Tvätt stolar = sant

Har själv sen ett tag 4 maskiner ren tvätt som ligger bl.a. på stolar och bord. Orkar inte vika men får ev besök i morgon så kanske viker den på morgonen.
(Har tvättat, halleluja!)