Idag viltspårade Chanel. Vi har satsat en del på viltspår ett tag nu. Spårandet gick ju hyfsat. Dock kändes hon lite skum idag och jag såg att hon fuskade en del i spåret, så vi får backa lite i träningen nu.
Dock fick jag en chock när vi kom upp på stigen igen efter att vi var färdiga med spårandet. Där mötte vi nämligen en
STOR, tjock grävling. Jag skrek till av förskräckelse och förvåning. Djuret såg på mig och stack sedan iväg. Chanel tyckte att den var mycket spännande och ville väldigt gärna springa efter den, men blev förhindrad av sin matte som tyckte att grävlingsjakt var en idiotisk idé.
Det tog ett tag innan jag fick hennes fulla uppmärksamhet efter denna incident. Grävlingen var intressant för henne länge och hon ville gärna spåra upp den och dra åt grävlingens håll.
När jag väl fått hennes fulla uppmärksamhet lekte vi med klöven och hade dragkamp med den för att förstärka värdet av den lite ytterligare eftersom hon inte visat intresse för den i dagens spårarbete.
Efter det sysslade vi med lydnadsövningar i skogen och på väg hem.
Det gick fint.
Hon ställer till med en del fanskap och gör att man blir gråhårig i förtid, men hon är djupt älskad ändå, denna lilla hund.
Chanel är förresten urfälld just nu efter valpning.
