hund ogillar pojkvän

Jag vet att det inte är samma sak men oavsett vad du än tycker så är det du pratar om en stor brist i hundarna som inte är önskvärd i tjänst och det ska enormt mycket till för en tjänsteenhet att se mellan fingrarna med det.
Sen finns det som alltid lite mindre nogräknade även på dessa poster. Oftast äldre testare som ännu ser för mycket på skärpan och aggressionspaketet. Jag har själv två bekanta som både L-testar och köper in tänstehundar (dock inte i statlig tjänst) så jag har hört vad de prioriterar och ser som brister.
Jag har ingen aning om de är äldre. Däremot vet jag att de inte tittar särskilt mycket på skärpa däremot på nerver och kamplust/arbetsvilja.
 
Jag har ingen aning om de är äldre. Däremot vet jag att de inte tittar särskilt mycket på skärpa däremot på nerver och kamplust/arbetsvilja.
Det är sorgligt om de inte tittar på alla bitar och tyvärr finns det en del uppfödare som stryker vikten av en eller tre egenskaper för att det går att komma undan med det. Oseriöst av både yrkesfolk och uppfödare som tar dessa genvägar. Det förstör i rasen.
 
@Christensen1 :
Tycker du det är en positiv egenskap hos era hundar att de inte accepterar en tillsägelse från någon annan än er?

Frågan är ärligt ställd . Jag tolkar dina många inlägg så, men undrar utifrån det om det stämmer eller om det är jag som bara läser det så ?
 
Det är sorgligt om de inte tittar på alla bitar och tyvärr finns det en del uppfödare som stryker vikten av en eller tre egenskaper för att det går att komma undan med det. Oseriöst av både yrkesfolk och uppfödare som tar dessa genvägar. Det förstör i rasen.
JAg skulle inte gå så långt som att påstå att det förstör rasen. En del som avlar malle vill tex inte ha särskilt mycket skärpa och försvar. Ofta räcker kamplusten till för att hunden ska fungera i tjänst.
För många blir det svårhanterligt med en hund med både ock som fått vinster i sin tjänsteutövning.
 
@Christensen1 :
Tycker du det är en positiv egenskap hos era hundar att de inte accepterar en tillsägelse från någon annan än er?

Frågan är ärligt ställd . Jag tolkar dina många inlägg så, men undrar utifrån det om det stämmer eller om det är jag som bara läser det så ?
Det beror på situation. Generellt har jag inga synpunkter på om hundar tycker så eller inte. Jag anpassar mig efter den individ jag har. Hos en tjänstehund kan det vara en bra egenskap.
 
JAg skulle inte gå så långt som att påstå att det förstör rasen. En del som avlar malle vill tex inte ha särskilt mycket skärpa och försvar. Ofta räcker kamplusten till för att hunden ska fungera i tjänst.
För många blir det svårhanterligt med en hund med både ock som fått vinster i sin tjänsteutövning.
Då har du missförstått vad jag skrivit.
Det med skärpan tog jag upp som något som förr prioriterades högt. I dag lägger man ist mycket högre fokus på bla sociala bitar med heleten ffa. Jag har inte påstått att man önskar mycket skärpa och försvarslust för jag vet att det är tvärt om.
Om alla struntade i att ta med alla mentala bitar blir tillslut en ras skit. Som tur är brukar det finnas många uppfödare som vill ha hela paketet som egoistavlarna kan spä ut sina linjer med när de börjar bli lite labila.
 
Men varför är det så svårt att bilda en mening? Tycker ni så illa om värden ni besöker att ni inte kan yttra en handfull ord? "värden borde fatta att ett "nej" ritktat mot hunden betyder att jag behöver hjälp!" - eh varför? Varför inte bara säga "Nej hunden, kan ni ta bort henom?" På vilket sätt är det mer jobbigt än att göra hunden illa?
Jag gjorde inte hunden illa. Inte på något sätt. Så kan du sluta tolka in det.
Jag avvärjde hans hundiga dumheter genom att dra i hans päls på bringan - jag drog alltså inte bort honom i pälsen om det är det du tror, jag luggade till honom så han backade bort från mig.
Hade ingen aning om att han skulle reagera så mycket på detta. Jag gjorde det för att få honom kontaktbar så han lyssnade. Som om man knackar någon på axeln i en bullrig miljö. såg ingen anledning att besvära hans husse med detta som jag faktiskt tyckte vara lite pinsamt på ett kalas med främmande människor.
-Ursäkta kan du ta krypa in under bordet och lossa din hund från mitt skrev. Du förstår jag har precis fött barn och luktar ruttet blod så han är mer än tillåtet kåt.
 
Det beror på situation. Generellt har jag inga synpunkter på om hundar tycker så eller inte. Jag anpassar mig efter den individ jag har. Hos en tjänstehund kan det vara en bra egenskap.

Vet inte om jag blev så mycket klokare utifrån det svaret hur du menat :confused:
Är det utifrån de exakta individer du har hemma hos dig nu som du alltså uttryckt ditt förhållningssätt i tråden ?

Och vad "beror situationen" på rent vardagligt hos er ?
 
Jag gjorde inte hunden illa. Inte på något sätt. Så kan du sluta tolka in det.
Jag avvärjde hans hundiga dumheter genom att dra i hans päls på bringan - jag drog alltså inte bort honom i pälsen om det är det du tror, jag luggade till honom så han backade bort från mig.
Hade ingen aning om att han skulle reagera så mycket på detta. Jag gjorde det för att få honom kontaktbar så han lyssnade. Som om man knackar någon på axeln i en bullrig miljö. såg ingen anledning att besvära hans husse med detta som jag faktiskt tyckte vara lite pinsamt på ett kalas med främmande människor.
-Ursäkta kan du ta krypa in under bordet och lossa din hund från mitt skrev. Du förstår jag har precis fött barn och luktar ruttet blod så han är mer än tillåtet kåt.
Eller så säger man bara "ursäkta ta bort din hund". Mem det är klart att det känns lite häftigare att diskutera om man svänger sig med extremer.
 
Eller så säger man bara "ursäkta ta bort din hund". Mem det är klart att det känns lite häftigare att diskutera om man svänger sig med extremer.
Du är helt extrem att diskutera med.
Det är ett extremt exempel som jag tog upp för att jag blev så förvånad över ägarens reaktion. Men nu förstår jag att det inte är så extremt utan att det finns fler ägare som har hundar som blir traumatiserade av att någon annan säger till.
Extremt mer labila hundar där ute än vad jag någonsin skulle trott.
 
Du missar att min poäng var generell, och inte berörde de faktiska händelserna? Ingen av mina hundar rider på folk, däremot kan de klättra upp i knät ganska fräckt. Upplyser gäster om att det bara är att säga "gå ner" om man inte vill ha 25 kg BC i näsan till kaffet, men skulle bli fullständigt vansinnig om nån bestämde sig för att fysiskt korrigera ett beteende på eget bevåg.
Det är ju lite det här som är grejen. Jag har en relativt ny omplacering som är minst sagt besvärlig i vissa situationer. Jag lägger fram reglerna för gästen när den kliver innanför dörren (rör inte hunden förrän den lugnat ner sig då hon är glapp i käften när hon blir uppspelt) och ger en varning att hon är stökig ibland. Sen kan jag tycka att det tillhör god ton att hålla hunden på en trevlig nivå när man har besök. Inte klättra omkring på besökare om inte dessa uppskattar det eller vad det nu handlar om. Inte nödvändigtvis avskilja hunden om inte hunden mår bra av det men visa lite respekt.

I fallen när mackan nästan blev stulen eller att hunden mosade in nosen i ett förmodligen ganska ömt skrev tycker jag inte att det är att visa respekt som hundägare. Har man en sådan individ kanske man bör göra klart om det från början som hundägare så besökaren kan göra ett aktivt val om den vill vara där eller inte. Kanske är detta ett typiskt fall av ägare som blivit hemmablinda men om JAG som hundägare har en plan likt den med schäfern som ville stjäla macka hade jag sagt till om det eller kanske hållit hunden vid mig själv den tiden man hade besökare för allas skulle.
 
Jag kan tydligen inte hålla mig borta. ^^

Om jag utgår från mig själv är det inte alltid det faktum att hunden skulle bli ärrad för livet på något vis, men att man helt enkelt inte kommer in i mitt och hundarnas hem och börjar möblera om. I shibans fall passar det sig inte heller med att fysiskt tillrättavisa eller flytta på hunden, men det har jag för vana att upplysa nya bekantskaper om. "Lämna det till mig" helt enkelt.

Förstår inte att Det är så svårt att förstå. Om en av mina byrackor pep till skulle jag bli rätt upprörd faktiskt, såvida det inte var en ren olyckshändelse.

Nu verkar det ju som att ägarna i situationen med luggandet var mer än lovligt handfallna, men visst sjutton kan man, om hunden inte lyssnar, vända upp blicken till ägaren som är I Samma Rum och öppna munnen?
 
[QUOTE="Sel, post: 17936112, member: 76709"
Nu verkar det ju som att ägarna i situationen med luggandet var mer än lovligt handfallna, men visst sjutton kan man, om hunden inte lyssnar, vända upp blicken till ägaren som är I Samma Rum och öppna munnen?[/QUOTE]
Det är nu arton år sedan men mitt minne var att jag inte såg det som någon stor grej att hunden gjorde sådär. Hunden var ju bara hund. Jag skulle bara få bort honom. Jag har växt upp med hundar och mer än en gång puttat bort en ivrig hanhund hos bekanta. Inget konstigt alls.
Och hade en hund i min bekantskapskrets försökt sno en macka ur någons hand på ett kalas så hade troligen 15 pers av 20 hojtat NEJ! i kör. Precis som man tog hand om allas barn så såg man till allas djur.
Jag var inte i någon panik anfallen av ett vilddjur. Då han inte lyssnade till mitt Hördudu, sluta och jag inte kom åt att putta bort honom och han var på väg att bestiga mig så drog jag i hans päls för att få honom att lyssna.
Min anledning till att berätta detta är att jag var totalt förvånad över ägarens reaktion.
 
Jag kan tydligen inte hålla mig borta. ^^

Om jag utgår från mig själv är det inte alltid det faktum att hunden skulle bli ärrad för livet på något vis, men att man helt enkelt inte kommer in i mitt och hundarnas hem och börjar möblera om. I shibans fall passar det sig inte heller med att fysiskt tillrättavisa eller flytta på hunden, men det har jag för vana att upplysa nya bekantskaper om. "Lämna det till mig" helt enkelt.

Förstår inte att Det är så svårt att förstå. Om en av mina byrackor pep till skulle jag bli rätt upprörd faktiskt, såvida det inte var en ren olyckshändelse.

Nu verkar det ju som att ägarna i situationen med luggandet var mer än lovligt handfallna, men visst sjutton kan man, om hunden inte lyssnar, vända upp blicken till ägaren som är I Samma Rum och öppna munnen?
Jag tycker det är en stor skillnad mellan att börja möblera om i någons hem och att lugnt säga nej åt en hund om den försöker sno en macka. I det förra kan jag mycket väl förstå att man blir sur, men att man inte tål att någon säger nej och att hunden hugger efter strupen för att inte den heller tål ett nej annat än av ägaren så ska man nog inte ha hund öht och hunden snarast förpassas till andra sidan. :crazy:
 
Det är nu arton år sedan men mitt minne var att jag inte såg det som någon stor grej att hunden gjorde sådär. Hunden var ju bara hund. Jag skulle bara få bort honom. Jag har växt upp med hundar och mer än en gång puttat bort en ivrig hanhund hos bekanta. Inget konstigt alls.
Och hade en hund i min bekantskapskrets försökt sno en macka ur någons hand på ett kalas så hade troligen 15 pers av 20 hojtat NEJ! i kör. Precis som man tog hand om allas barn så såg man till allas djur.
Jag var inte i någon panik anfallen av ett vilddjur. Då han inte lyssnade till mitt Hördudu, sluta och jag inte kom åt att putta bort honom och han var på väg att bestiga mig så drog jag i hans päls för att få honom att lyssna.
Min anledning till att berätta detta är att jag var totalt förvånad över ägarens reaktion.

Jag är också förvånad över ägarens reaktion (eller brist på, i det här fallet) men tycker fortfarande inte att fostrande av en hund är något slags allmän uppgift utan någonting man överlämnar till den som är ansvarig.
Som sagt, en hand för att stoppa och sedan en uppmaning till ägaren att få väck djuret hade väl fungerat lika bra som att lugga päls? De stod ju ändå där.

Barn vill jag inte ens ta upp egentligen, dem kan man med största sannolikhet resonera med eller helt sonika lyfta över till ansvarig förälder.
 
Jag tycker det är en stor skillnad mellan att börja möblera om i någons hem och att lugnt säga nej åt en hund om den försöker sno en macka. I det förra kan jag mycket väl förstå att man blir sur, men att man inte tål att någon säger nej och att hunden hugger efter strupen för att inte den heller tål ett nej annat än av ägaren så ska man nog inte ha hund öht och hunden snarast förpassas till andra sidan. :crazy:

Jag tror som flera att det tolkas lite olika här i tråden. Låter man hunden komma så nära att den har snoken intill mackan när man äter till att börja med är det väl lite knasigt, och det är skillnad på att helt enkelt innan hunden verkligen försökt nagga tag i mackan saga nej och mota tillbaka ned på golvet än att plötsligt rya till mitt i alltsammans.
Tror ingen talat om att hugga efter strupen här, men det finns djur som tar illa vid sig vid vad de tycker är en obefogad tillsägning. Här i huset bor en sådan.
Nu är hon inte i knät på främmande folk heller, men i exemplet om soffan skulle hon definitivt kunna grumla till om någon tyckte sig ha rätten att köra upp henne från kuddarna. Det är hennes hem, trots allt - och jag står bakom det.
 
Är det bara jag som backar direkt om främmande hund hävdar att den har rätt att äta min macka?
Jag skulle aldrig våga vara fysisk mot en hund jag inte känner, särskilt inte en större modell men även små hundar som nafsar/biter tycker jag är läskigt.
Jag är alldeles för mjuk för att hantera dylikt.
Jag fredar som sagt mina gäster vid behov eftersom jag gillar dem och vill att de ska gilla mig och min hund, men skulle en schäfer (eller typ vad som helst över knähöjd) propsa på min macka- ta den för Guds skull. Vet jag inte att det är ofarligt att freda den med en harkling skulle jag nog kasta mackjäkeln åt andra hållet och ställa mig på stolen i väntan på undsättning.
Aldrig i livet att jag tar en diskussion med främmande hund. Att jag blev rejält skrämd (fick dock inte en skråma men blev livrädd) som yngre kanske spelar in, men jag passar mig.
 
Senast ändrad:
Är det bara jag som backar direkt om främmande hind hävdar att den har rätt att äta min macka?
Jag skulle aldrig våga vara fysisk mot en hund jag inte känner, särskilt inte en större modell men även små hundar som nafsar/biter tycker jag är läskigt.
Jag är alldeles för mjuk för att hantera dylikt.
Jag fredar som sagt mina gäster vid behov eftersom jag gillar dem och vill att de ska gilla mig och min hund, men skulle en schäfer (eller typ vad som helst över knähöjd) propsa på min macka- ta den för Guds skull. Vet jag inte att det är ofarligt att freda den med en harkling skulle jag nog kasta mackjäkeln åt andra hållet och ställa mig på stolen i väntan på undsättning.
Aldrig i livet att jag tar en diskussion med främmande hund. Att jag blev rejält skrämd (fick dock inte en skråma men blev livrädd) som yngre kanske spelar in, men jag passar mig.
Förlåt ! Men :rofl::rofl::rofl::rofl::rofl:
Det var denna trådens bästa inlägg
 
Jag är också förvånad över ägarens reaktion (eller brist på, i det här fallet) men tycker fortfarande inte att fostrande av en hund är något slags allmän uppgift utan någonting man överlämnar till den som är ansvarig.
Som sagt, en hand för att stoppa och sedan en uppmaning till ägaren att få väck djuret hade väl fungerat lika bra som att lugga päls? De stod ju ändå där.

Barn vill jag inte ens ta upp egentligen, dem kan man med största sannolikhet resonera med eller helt sonika lyfta över till ansvarig förälder.

Åhh nu blev det tokigt. Med barnen menar jag att alla tar hand om barnen. Den som sitter bäst till hjälper barnet upp på en stol. Den som ser ett barn sträcka fram handen mot tårtan säger Nähädu och får tag på handen.
Ägaren blev alltså förnärmad över att jag "sa" till hunden trots att hunden behövde flyttas på.
Att han inte sa till själv såg jag inte som något problem, inte alls. Sen insåg jag att han ansåg att jag inte skulle säga till hunden alls. Helt främmande för mig. Jag fostrade inte hunden. Jag tog bort den från mig och min kropp.

Schäferns ägare. Dom ville inte säga till hunden alls. Dom hade alltså inte tänkt säga något alls till den oavsett vad. Den skulle vara på när den testades på MH´t.
 

Liknande trådar

Hundträning Så, jag har aldrig lämnat mina hundar ensamma i bilen förutom en enda gång på 5-10 minuter. Jag vet ju inte hur dom var när jag var...
Svar
16
· Visningar
1 186
Senast: Lillefrun
·
Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 562
Senast: fixi
·
Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 493
Senast: Ragdoll
·
Hundavel & Ras Vi är hundlösa för första gången på typ 22 år, bortsett från ett glapp på några månader för 13 år sedan och det är så tomt och sorgligt...
2 3
Svar
45
· Visningar
2 545
Senast: Acto
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp