Jag misstänker att jag egentligen är lite i mitten i denna diskussion. Min hund får inte hälsa hur som helst på folk, då det lätt resulterar i ett stresspåslag där han står 1-2 meter ifrån och skäller på gästen.
Inte heller får han stjäla någons mat. Jag brukar alltid hålla lite koll i matsituationer, dels för att han inte ska stjäla mat (vilket jag övar själv med positiv förstärkning). Tror aldrig att han försökt stjäla av en gäst. Dels när det gäller hans mat/pinnar/annat gott, då han inte ska behöva känna att han måste försvara sitt.
Däremot får gäster inte säga åt honom att gå ner ur soffan, då det enbart handlar om att de vill uppfostra honom för att de inte vill ha hundar i soffor. Plats finns det ändå, annars ber jag honom att komma till mig. Blir det trångt går han ner självmant, han är inte speciellt förtjust i att trängas med andra än mig i soffan.
Hos andra människor får han inte vara i soffan eller på mattan eller var dom nu inte vill ha hundhår. Faktiskt får han inte ens följa med om det inte är okejat i förväg eftersom alla inte vill eller kan ha hund i hemmet. Deras regler gäller i deras hem, det enda jag ber om är att de visar samma hänsyn för mina regler.
Jag ser det som mitt ansvar som ägare att styra upp alla situationer som är tveksamma för min hund. Han ska inte behöva ta tag i sådant själv, då jag märker att han blir mer avslappnad av att känna att jag har ansvaret.
Självfallet skulle människor och djur få freda sig mot honom om det skulle behövas. Men om det skulle behövas då har jag brustit i mitt ansvar, både mot den jag bjudit in i mitt hem och mot hunden.
Inte heller får han stjäla någons mat. Jag brukar alltid hålla lite koll i matsituationer, dels för att han inte ska stjäla mat (vilket jag övar själv med positiv förstärkning). Tror aldrig att han försökt stjäla av en gäst. Dels när det gäller hans mat/pinnar/annat gott, då han inte ska behöva känna att han måste försvara sitt.
Däremot får gäster inte säga åt honom att gå ner ur soffan, då det enbart handlar om att de vill uppfostra honom för att de inte vill ha hundar i soffor. Plats finns det ändå, annars ber jag honom att komma till mig. Blir det trångt går han ner självmant, han är inte speciellt förtjust i att trängas med andra än mig i soffan.
Hos andra människor får han inte vara i soffan eller på mattan eller var dom nu inte vill ha hundhår. Faktiskt får han inte ens följa med om det inte är okejat i förväg eftersom alla inte vill eller kan ha hund i hemmet. Deras regler gäller i deras hem, det enda jag ber om är att de visar samma hänsyn för mina regler.
Jag ser det som mitt ansvar som ägare att styra upp alla situationer som är tveksamma för min hund. Han ska inte behöva ta tag i sådant själv, då jag märker att han blir mer avslappnad av att känna att jag har ansvaret.
Självfallet skulle människor och djur få freda sig mot honom om det skulle behövas. Men om det skulle behövas då har jag brustit i mitt ansvar, både mot den jag bjudit in i mitt hem och mot hunden.