Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
God morgon. Dags för inskrivning här idag.
Det är därför jag hoppar in från sommartråden ibland, v 20 idag så vi ligger ju mycket närmre varandra än de flesta andraMen det känns helt galet! Vadå inskrivning!? Hallå, jag går in i vecka 19 på onsdag. Nu får ni komma ikapp, jag känner mig ju ensam.
Låter som att ni behöver hjälp med hur man bråkar?
hur man bemöter varandra, speglar varandra och kommer vidare när man är oense?
akvileja, beklagar
Är diagnosen ett problem och medicineringen verkar kass kanske ni ska ta ett samtal hos läkaren tillsammans där du förklarar hur du upplever att han förändrats med medicinen? Han kanske har svårt att förklara det du upplever?
Men fy vad tråkigt Jag har ett par stycken kompisar med ADHD (förvisso tjejer) som äter medicin och fungerar bra i vardagen. Tråkigt att det bara blir massa missförstånd. Skickar en stor kram!Huvudet på spiken. Det är bara det att inget verkar fungera. Vi missförstår varandra hela tiden. Att han har Adhd hjälper inte heller till.
Jag har med en gubbe med ADHD diagnos som blev erbjuden Ritalin men han vill inte använda den, för den innehåller amfetamin, om än en liten liten mängd. Tydligen lätt att bli beroende utav dessa med. Hur fungerade han innan och nu på medicinering? Har han lättare att fokusera? Blir han uppe i varv/lättretad?
Men fy vad tråkigt Jag har ett par stycken kompisar med ADHD (förvisso tjejer) som äter medicin och fungerar bra i vardagen. Tråkigt att det bara blir massa missförstånd. Skickar en stor kram!
Alla hans "dåliga" adhddrag blir mycket värre med medicinen. Hans är aggressivare, kall och går inte prata med för fem öre. Kass verklighetsuppfattning. Vet egentligen inget som blivit bättre...
En anhörigansvarig är säkert en jättebra grej för att kanske komma vidare. Denne kanske kan hjälpa dig med hur man pratar med honom om det och se om läkaren kanske har någon idé om hur man går vidare.Problemet är att han inte ser det själv. Så enligt honom är jag problemet. Medicinen har inget med det att göra. Har mailat hans läkare tre gånger om min oro. Idag blev jag äntligen uppringd av en sköterska. Men det enda hon kunde erbjuda mig var att träffa någon anhörigansvarig där. Vi får väl se vart det leder och om något händer innan det är försent.