Hjälp mig bli klok på mitt förhållande.

[micaelathegreat]

Alla får ha det som de vill, men jag hade blivit skogstokig om det behovet funnits (utgång) när projektet Hem & Familj är så känsligt och tar sådan tid...

Jo men precis. Och det gäller ju att vara någotsånär samstämda. Tycker man att det är ok att ens partner är på krogen varannan helg när man har barn tillsammans så är väl det ok. Men annars blir det ju lätt en väldig slitning.

 

[Tass]

Alla får ha det som de vill, men jag hade blivit skogstokig om det behovet funnits (utgång) när projektet Hem & Familj är så känsligt och tar sådan tid...

Ska det vara ett offer att vara förälder, då är det bättre att inte skaffa de där barnen. Överlåt det åt dom som faktiskt inte tycker att det är ett offer.

 

[Lovisaleonora]

Jo men precis. Och det gäller ju att vara någotsånär samstämda. Tycker man att det är ok att ens partner är på krogen varannan helg när man har barn tillsammans så är väl det ok. Men annars blir det ju lätt en väldig slitning.

Precis. Och om man redan nu tycker det är jobbigt (av principskäl), då blir det RIKTIGT jobbigt när familjebiten verkligen kräver något.

 

[Centaur]

Ni låter inte kompatibla öht tycker jag. Antingen måste du ändra dig och intala dig själv/låtsas som att du är okej med att han festar varje helg och gullar med alla sina tjejkompisar. Eller så måste han ändra sig och sluta leva partylivet och sluta flirta med andra kvinnor. Ni kan inte fortsätta om ni vill vara er själva, då sårar ni varann för mycket. Och oavsett om det är du eller han som ändrar på sig kommer den personen känna sig missnöjd, härskad över och kontrollerad.

Det är okej att vara olika och mötas i mitten, men när ni är så långt ifrån varann som ni är blir det en oändligt lång och slitsam väg för att hitta stället i mitten där båda känner sig nöjda och hela.

Jag tycker han låter som totalt fel person om din dröm är ett stadigt förhållande med äktenskap, barn och familjemys. Hur kul tror du det kommer bli att sitta ensam hemma med en skrikande bebis när han är ute och röjer på dansgolvet? När ni inte haft sex på månader pga bebisen och han sticker på filmkväll med sin fd KK, kommer du känna dig trygg då?

Han kommer inte ändra sig för att du vill det. Han kommer bara ändra sig om HAN vill (kan!) det. Det är inte ens säkert att han är kapabel att vara den personen du behöver. Och du kan inte bara bestämma dig för att vara fröken chill, okej med allt. Det funkar inte så, det har du ju redan upptäckt.

Mitt råd är att avsluta innan ni gör varann riktigt illa.

 

[CillaW]

Man ska inte behöva göra om sig själv för att passa den man är tillsammans med. Jag har gjort det så många gånger och kan fortfarande känna små impulser ditåt, men jag har lärt mig att upptäcka dem och kan säga till mig själv på skarpen.
Min älskling får ta mig som jag är.

Att ha samma inställning till relationer är oerhört viktigt. Man måste prata och kommunicera och förklara hur man vill ha det. Berätta vad som är en absolut deal breaker och vad som är ok.
Det kan ju bli helt olika saker för olika personer. Står man för långt ifrån varann, sorry då funkar det inte. Nån kommer att bli olycklig.
För mig är ärlighet, öppenhet, förtroende och trygghet så mycket viktigare än traditionell monogam tvåsamhet med underförstådda regler.

Jag är av den bestämda uppfattningen att man inte kan äga någon annan. Man kan inte ens vara "allt" för sin partner. Min älskling fyller de flesta av mina behov, men inte alla. Jag skulle bli galen om jag inte kunde ha ett eget liv.

 

[Lena Furberg]

@Novali01
Jag har funderat lite på tidigare inlägg skrivet av dig. Se om jag har förstått dig rätt. Bara nyfikenhet så jag förstår hur du tänker.

Vid 20 är det ok att gå på krogen.
Vid 30 ska man backa hem o ägna sig åt villa-volvo-vovve-livet?
Vid 40 är det det definitiva slutet för hobbies av speltyp eller att gå på krogen etc?

Är det så som du är "lärd" av din uppväxt?

Jag kände ett par, där kvinnan i relationen resonerade precis så. Nu när mannen fyllt 35 måste han ju inse att han inte längre skulle köra mc, resa, åka och kolla på Paris Dakar-rallyt och annat trams. Nu var han ju vuxen!
Nä, de två lever inte ihop längre. Hon begriper fortfarande inte varför.

 

[Badger]

Jag har frågat honom varför det är viktigt att ge en lång varm kram, pussa på kinden och säga hur fin en tjej är. Då säger han att det är sån han är, han tycker de är fina och det vill han säga till dem. "Vad är det för fel på att vara snäll och säga det man tycker". Alltså, det kan han väl få göra om det är superviktigt, men jag tycker det är märkligt och det ser märkligt ut. Det får han till att han inte ens får krama sina tjejkompisar för då blir jag sur. Och det blir ju en indirekt (eller direkt) pik om att jag inte gillar att han gör det och då gör han det kanske inte men mår dåligt. Och ingen är glad...

Han är utåt sett väldigt osvartsjuk och påstår att han inte hade haft några problem alls om jag hade killkompisar på samma sätt. Jag är inte helt övertygad...

Fast de är ju inte Cocker spaniels (dvs jag håller med dig)

 

[Badger]

Spelar han WoW? Som spelare kan jag bekräfta att man inte alltid kan lämna spelet på ett lämpligt o vettigt sätt. Sitter du i en instans o en dropp kommer som du verkligen behöver är behovet större att sitta kvar än världen IRL.

Min fundering är hur det kommer sig att du känner ett behov av att tjata? Är det inte bara att göra maten, äta maten o så får han äta kall mat när han sen önskar. Det är liksom hans val på något sätt. Att välja spelet kan också vara en flykt från att inte såra dig, han är ju då hemma iaf. Att göra ingenting som människa är inget alternativ. Vi är alla människor aktivitetsvarelser. Som jag ser det, hans återupptagande av spelandet kommer av att något har hänt, att han känner sig trängd o nu försöker lösa sitt eget utlopp av energi o görande av något.

Nu säger jag inte att det är så. En amatörgissning. Han har haft en stökig uppväxt o saknat stöd, hans vänskapskrets som jag har uppfattat det är stor o att han har nära till dem är för honom ett sätt att känna stöd. Att det finns många omkring honom. Att han inte är ensam. Du istället, om jag förstått rätt, har haft otryggt på annat sätt o därför nu söker EN människa att hitta tryggheten hos. Någon som ska vara din sten. Men som sagt, enbart en amatörs gissning.

Fast näh! det är en deal man har (vi har båda varit galna wowspelare hemma som rädat) antingen är man med på att man äter middag tillsammans och i så fall så samlar man blommor eller grindar lite lätt och kan lämna på 10 minuter. Eller så rädar/gruppar en person och då får den maten uppskuren på en tallrik så den kan äta det med gaffeln bara.

 

[Badger]

Fast näh! det är en deal man har (vi har båda varit galna wowspelare hemma som rädat) antingen är man med på att man äter middag tillsammans och i så fall så samlar man blommor eller grindar lite lätt och kan lämna på 10 minuter. Eller så rädar/gruppar en person och då får den maten uppskuren på en tallrik så den kan äta det med gaffeln bara.

Däremot är det såklart applicerbart på tonåringar för de lyckas inte alltid kommunicera till föräldrar (som är oförstående) att en räd är en räd och de faktiskt inte kan äta då. Men vuxna måste ju kunna kommunicera en sådan sak.

 

[Rialavargen]

Det beteende som TS skriver om i sitt första inlägg tycker jag tyder på att mannen har ett flörtigt beteende. Det i sig är så klart inte fel. Knasigt blir det om den andra parten tycker att detta är förvirrande, sårande och förödande för relationen.

Jag hoppas TS hittar ut ur relationen och finner en förälskelse som föder tillit, självförtroende och personlig utveckling, i stället för som nu oro, dåligt självförtroende och stagnation i livet. Jag tror ni vill ha ut olika saker av varandra, och ni kommer nog inte bli nöjda vad det lider.

 

[Squie]

Nej du får fundera lite till!

Det var tråkigt att se att du inte anser min fråga vara värd att besvara.

 

[Novali01]

Det var tråkigt att se att du inte anser min fråga vara värd att besvara.

Det hör inte till tråden.

 

[Novali01]

Som jag ser det så är de flesta överens här att man måste vara på samma bana om just det stora ämnet Hem-Hus-Familj ska fungera och det verkar inte som TS sambo är inne på hennes linje. Alla inlägg som nu kommer kan ju bara fortsätta i samma linje som tidigare och jag har ju sagt mitt i frågan så jag önskar TS lycka till och lämnar nu ämnet.

 

[Squie]

Jag kände ett par, där kvinnan i relationen resonerade precis så. Nu när mannen fyllt 35 måste han ju inse att han inte längre skulle köra mc, resa, åka och kolla på Paris Dakar-rallyt och annat trams. Nu var han ju vuxen!
Nä, de två lever inte ihop längre. Hon begriper fortfarande inte varför.

Så tråkigt det låter att åsikten är att livet ska slutar när man närmar sig 40. Då ska man minsann sitta hemma o hålla handen i soffan. Inga intressen utan det är bara o lägga sig ned o dö...rätten till intressen har dött.

Det hör inte till tråden.

Det är din åsikt, min var en annan eftersom det skulle förklara o ge förståelse för hur du ser på det hela utifrån en annan vinkel. Allt kommer i från vårat habitus.

 

[Wysiwyg]

@input Jag förstår att du går i försvarsställning över din relation. Det är självklart inte roligt att höra att en borde avsluta ett förhållande där du är kär. Du bad om hjälp att bli klok på ditt förhållande; ta då till dig vad alla kloka människor skriver och slå inte ifrån dig det.

Vill du ha en relation som är som den du har just nu (inte den du kanske kan få, den du vill ha, den du borde ha, den du hoppas på att få) - stanna. Vill du inte det - gör slut och gå vidare. Häng dig inte kvar bara för att du har svårt att bli kär.

 

[mandalaki]

Vill du ha en relation som är som den du har just nu (inte den du kanske kan få, den du vill ha, den du borde ha, den du hoppas på att få) - stanna. Vill du inte det - gör slut och gå vidare.

Är du snäll och klistrar in det där i alla förhållandetrådar på buke.

 

[Monstermom]

Är du snäll och klistrar in det där i alla förhållandetrådar på buke.

The @Wysiwyg Rule! T@WR.

 

[Wysiwyg]

The @Wysiwyg Rule! T@WR.

Sammanfattade år av kloka bukefalisters uppmaningar i ett par meningar bara.

Jag släpper rättigheterna helt fria; sprid budskapet över världen!

 

[rutans]

Sammanfattade år av kloka bukefalisters uppmaningar i ett par meningar bara.

Jag släpper rättigheterna helt fria; sprid budskapet över världen!

Den delen och "män är inte projekt" är bra mantran från buke

 

[input]

Jag är så ledsen nu så jag ser knappt vad jag skriver genom mina tårar. Så jäkla genomledsen och jag vet varken ut eller in. Vill jag ha min relation som den är nu (eller som jag vet att han vill ha det för att må bra)? Jag vet inte. Jag vet att han är en underbar person, jag älskar honom av hela mitt hjärta och jag kan absolut se mig själv med honom om 10 och 20 år. Att tänka mig ett liv utan honom gör att mitt hjärta går sönder. Varför kan jag inte bara vara nöjd med att ha en fantastisk man som älskar mig? Varför ska jag vilja ändra på hans beteende? Han älskar ju mig som jag är. Men jag vet att jag inte vill kasta bort det vi har tillsammans.

Varför kan jag inte vara storsint nog att se att alla inte trivs i normen. Det är ju inte som att han ber om ett öppet förhållande.

Jag har blivit väldigt mycket sårad i mitt liv och jag är rädd att jag letar fel för att gardera mig och inte bli så genomsårad om något skulle hända.

Strax innan han gick till jobbet i förmiddags frågade jag honom om han tror att det kan bli bra. Efter att ha sagt flera gånger att det är jätteviktigt att vi båda är lyckliga och mår bra. Han också. Vilket han höll med om. Men när jag började hinta om att vi kanske inte är bra för varandra så sa han "Men det här kan vi väl lösa? Vi kan väl inte ha den inställningen? Du är den finaste jag träffat i mitt liv och jag vill inte förlora dig. Men det måste ju bli bra."

Jag vill så himla gärna att det ska kunna bli bra.