Hjälp mig bli klok på mitt förhållande.

[Red_Chili]

O den klassiska motfrågan blir ju naturligtvis. Varför ska han ändra på sig? För att passa in i TS- mall, för att passa in i norm-mallen?

För egen del finner jag det inte alls konstigt att attityden o verklig handling skiljer sig åt, vi funkar så vi människor. Finns massa bra litteratur i ämnet också, om man vill läsa.

En annan intressant reflektion man kan göra på tråden är hur många vinklingar vi faktiskt diskuterar o vänder o vrider på. Människan är helt klart komplex.

Var någonstans har jag påstått att han ska ändra sig eller att beteendet är konstigt?

 

[Squie]

Var någonstans har jag påstått att han ska ändra sig eller att beteendet är konstigt?

Från inlägg 199: "Men alltså, inte sjutton har han visat att han vill ändra på sig? Han har sagt det, ja, men visat det, nej?", vilket för mig betyder en åsikt om att han ska ändra sig. Men jag kan absolut ha missuppfattat dig.

Sen, jag förstår att du inte förstår min rad om beteende o hur det kommer sig att förändringar inte blir av. Det förvann en rad i skrivandet som skulle ha fått dig som läsare o övriga i tråden att förstå att den inte var riktad direkt till dig utan en allmän reflektion över förändringar av beteenden.

 

[Vallmo]

Jag hade inte stått ut en sekund i den relationen.

Jag hukar mig, men....... jag tycker Ts sambo verkar omogen, hänsynslös och bekräftelsekåt.
Jag tycker det låter tragiskt och gränslöst att han så uppenbarligen har behov av att träffa andra kvinnor.
På det sättet. Vid 40 års ålder.

Så länge man snackar utan att handla så gillas det inte.
Han kan säga tusen gånger att han vill leva "familjenormen" men så länge han inte visar det så är det, enligt min mening, bara prat.

Om han fortfarande vid 40 års ålder hänger på krogen och flirtar med andra kvinnor och dricker alkohol, så är det nog något han kommer fortsätta med.
Hade han varit 20-30 så kanske man hade kunnat tänka sig att det var övergående. Men knappast nu.
Sen tycker jag också, om han gillar den livsstilen så är det ok i sig. Alla behöver inte ha V V V.
Problemet är ju att han lovar och säger en sak men gör en annan.

Det finns ju en anledning till att han varit singel så länge.
Det här är kanske inte ens ett liv han väljer.
Det kanske bara är så av gammal vana. Han kanske har svårt att bryta det?

Könsrollerna brukar ju bli tydligare efter man skaffat barn.
Ni verkar redan ha ganska ingjutna könsroller.
Kommer du vara lycklig om det drar ännu mer åt det hållet?

Sen tycker jag att ingen av er ska behöva ändra på sig så mycket att man inte trivs vare sig med relationen eller med sig själv.
Jag kan ju tycka om mannens livsstil, men det är ju ändå hans val. Hans liv.
Ni verkar vilja leva väldigt olika.
Jag tror inte att den här relationen kommer funka. Ingen av er kommer vara glad och lycklig.
Kärleken övervinner inte allt.

 

[lil-sis]

Varför försöka dela ett liv man inte trivs med?

Jag tycker _vad_ det är som gör att man inte trivs är i princip ointressant eftersom man är olika och det ena inte är bättre, man är bara inte kompatibla.

Släpp och gå vidare. Vänta på att det ska bli bättre är i min mening bortslösad tid.

 

[Kattennizze]

Känner själv igen mig, inte bara gällande förhållanden och barnfrågan utan även vad som anses okej i samhället som en giltig grad av sysselsättning osv. Fick senast igår kommentaren om "dagens ungdom har det minsann bra som bara behöver jobba tre dagar i veckan" av anledningen att jag bara jobbar fast tre dagar i veckan, resten är mer flytande och "frivilligt" eftersom jag inte klarar av ett mån-fre-8-5-jobb just nu... Det betyder inte att jag alltid jobbar mindre, men så är normen ett fast heltidsjobb, måndag till fredag.

Ojojoj, farligt det där. Att inte jobba mån- fredag. Jag håller med Myrten, ungefär så upplever jag det också. Bara häromdagen hade jag en diskussion med en arbetskamrat om detta som tyckte det var alldeles bort i tok att en 30-åring vi känner skulle ut och resa ett halvår! När man är 30 år!! Hu så förfärligt att bara åka iväg sådär när man är hela 30 år! Åldern var väldigt viktig där tydligen.

 

[Red_Chili]

Från inlägg 199: "Men alltså, inte sjutton har han visat att han vill ändra på sig? Han har sagt det, ja, men visat det, nej?", vilket för mig betyder en åsikt om att han ska ändra sig. Men jag kan absolut ha missuppfattat dig.

Sen, jag förstår att du inte förstår min rad om beteende o hur det kommer sig att förändringar inte blir av. Det förvann en rad i skrivandet som skulle ha fått dig som läsare o övriga i tråden att förstå att den inte var riktad direkt till dig utan en allmän reflektion över förändringar av beteenden.

Det var ju ett svar till att TS hela tiden skrev "han visar att han vill ändra sig för han säger det här", och jag tycker "nej, han visar det inte, han säger det och det är olika saker". Min egna syn på vad som bör göras i TS situation har jag inte delat med mig av öht.

 

[micaelathegreat]

Om han fortfarande vid 40 års ålder hänger på krogen och flirtar med andra kvinnor och dricker alkohol, så är det nog något han kommer fortsätta med.
Hade han varit 20-30 så kanske man hade kunnat tänka sig att det var övergående. Men knappast nu.

Men varför i hela friden skulle inte krogen kunna vara ett övergående intresse för honom? Folk förändras. Varför har hans ålder med saken att göra?

 

[lil-sis]

Men visst är det okej att leka med ponnyer efter att man fyllt 30??

 

[mandalaki]

Det var ju ett svar till att TS hela tiden skrev "han visar att han vill ändra sig för han säger det här", och jag tycker "nej, han visar det inte, han säger det och det är olika saker". Min egna syn på vad som bör göras i TS situation har jag inte delat med mig av öht.

Jadå, det framgick. Det är ju TS som i vart och vartannat inlägg säger att både hon och han vill att han ska förändras.

Det här med förändringen skaver som tusan för mig. Som några redan påpekat, det är väldigt mycket kön i det här. TS är relationschefen, hon drar upp reglerna för och målet med förhållandet, han verkar haka på och viljelöst vänta på att hon ska förädla honom till en ansvarstagande pappa som inte går på krogen.

Och TS jobbar envetet på förädlingsprocessen genom att tala om för honom när hon tycker att han beter sig märkligt och när hon mår dåligt av hans beteende, samtidigt som hon "uppmuntrar" honom i det önskade beteendet. Det låter lite som valpkurs för mig.

 

[mandalaki]

Jag hade inte stått ut en sekund i den relationen.

Jag hukar mig, men....... jag tycker Ts sambo verkar omogen, hänsynslös och bekräftelsekåt.
Jag tycker det låter tragiskt och gränslöst att han så uppenbarligen har behov av att träffa andra kvinnor.
På det sättet. Vid 40 års ålder.

Så länge man snackar utan att handla så gillas det inte.
Han kan säga tusen gånger att han vill leva "familjenormen" men så länge han inte visar det så är det, enligt min mening, bara prat.

Om han fortfarande vid 40 års ålder hänger på krogen och flirtar med andra kvinnor och dricker alkohol, så är det nog något han kommer fortsätta med.
Hade han varit 20-30 så kanske man hade kunnat tänka sig att det var övergående. Men knappast nu.
Sen tycker jag också, om han gillar den livsstilen så är det ok i sig. Alla behöver inte ha V V V.
Problemet är ju att han lovar och säger en sak men gör en annan.

Det finns ju en anledning till att han varit singel så länge.
Det här är kanske inte ens ett liv han väljer.
Det kanske bara är så av gammal vana. Han kanske har svårt att bryta det?

Könsrollerna brukar ju bli tydligare efter man skaffat barn.
Ni verkar redan ha ganska ingjutna könsroller.
Kommer du vara lycklig om det drar ännu mer åt det hållet?

Sen tycker jag att ingen av er ska behöva ändra på sig så mycket att man inte trivs vare sig med relationen eller med sig själv.
Jag kan ju tycka om mannens livsstil, men det är ju ändå hans val. Hans liv.
Ni verkar vilja leva väldigt olika.
Jag tror inte att den här relationen kommer funka. Ingen av er kommer vara glad och lycklig.
Kärleken övervinner inte allt.

Fast det leder väl ingenstans om vi recenserar honom och kallar honom omogen och bekräftelsekåt? Han är ju som han är. Poängen måste väl vara huruvida han och TS är kompatibla eller inte. Och det verkar de flesta i tråden tycka att de inte är.

 

[Lovisaleonora]

Varför försöka dela ett liv man inte trivs med?

Ja, så himla bra uttryckt!

Att se relationen som en tredje part, som man delar. Och ingen av parterna vill egentligen dela den tredje, så som de utformat den.

 

[Myrten]

Men visst är det okej att leka med ponnyer efter att man fyllt 30??

MEN SUCK! Har du inte lagt av med den där juvenila vanan som kallas "hästar och ridning" ännu? Det vet väl alla (speciellt män som bara sett en häst på bild) att det är något småkåta tonårstjejer ägnar sig åt i väntan på MANNEN. Så det är bara att göra korv av ditt gäng, de passar trots allt bäst på mackan.

Skrämmande saker i tråden. Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv för jag tog bort alla mattorna när jag hade en valpkull 2008. Sedan var det rätt skönt utan för det blir ändå en massa hår och damm när man bor med två hundar och en katt i en etta. Nu måste jag väl gräva fram mattorna för att kunna ägna mig åt saker lämpliga för min ålder. Kan tyvärr inte knyppla eller virka spetsar. Och när @Kattennizze gick och lade sig igår vid 20-tiden insåg jag att jag borde göra detsamma. Men jag ville hellre sitta upp och dricka vin. Dock har jag blivit listig med åren. Raskt ändrade jag tidszonen på telefonen till New York och så kunde jag dricka mig lite lagom fredagsonykter till en god bok med ABBA i bakgrunden. Så om jag till äventyrs skulle känna mig lite off idag beror det inte på att jag drog en flaska vin igår kväll utan på att jag är jetlaggad.

Nu ska jag dricka kaffe och sedan jobba. På helgen. Som det varit av och till under många år. Vissa saker ändras definitivt inte med åldern!

 

[Lovisaleonora]

Det här inlägget blir väldigt OT, men jag tror ångest som fenomen minst med eoner om det varit så att vi kunde lära oss strunta i normer och outtalade regler för hur livet ska se ut. Och istället koncentrera oss på att leva på ett sätt som möjliggör att vi hittar en fungerande vardag och glimtvis lycka.

 

[Lena Furberg]

Men visst är det okej att leka med ponnyer efter att man fyllt 30??

Ja! (Titta bara på Englands drottning - hon leker med sina ponnyer -och rider dem!- och hon fyller väl 90 nu?)

 

[Lovisaleonora]

Ja! (Titta bara på Englands drottning - hon leker med sina ponnyer -och rider dem!- och hon fyller väl 90 nu?)

Men hon har ju i alla fall haft vett att reproducera sig

 

[Lena Furberg]

Men hon har ju i alla fall haft vett att reproducera sig

Ja visst ja.... Men äh, detaljer!!

 

[Myrten]

Ja! (Titta bara på Englands drottning - hon leker med sina ponnyer -och rider dem!- och hon fyller väl 90 nu?)

Men Lena nu har du missat något. Om man är:

1. Kunglig
2. Rock- eller filmstjärna
3. Författare eller konstnär

kan man göra vad man vill! Eller, om man tillhör kategori 1 kan man nog inte vara homosexuell, men annars kan man göra vad man vill.

TILLÄGG: Jo man kan naturligtvis vara homosexuell, men man får fan se till att hitta någon lämplig partner så att det blir avkomma!

 

[Lovisaleonora]

Men Lena nu har du missat något. Om man är:

1. Kunglig
2. Rock- eller filmstjärna
3. Författare eller konstnär

kan man göra vad man vill! Eller, om man tillhör kategori 1 kan man nog inte vara homosexuell, men annars kan man göra vad man vill.

Det är absolut skillnad på folk och folk. Vilket jag tycker är underbart skönt - jag hade aldrig orkat ha en massa paparazzi i svans när jag går på tomten och kliar mig i rumpan...

 

[prallan]

En del (endast kvinnor i de fall jag känner till, men det existerar troligtvis hos män oxå) verkar vilja ha projekt-män... Jag har en väninna som har en "pojkvän" som projekt. De är ofta i konflikt för att han "beter sig omoget", jag har försökt förklara för henne i flera år att det inte går att ändra på en människa, men hon är lixom i en bubbla där. Hon håller med när vi pratar men sen är hon kvar likt förbannat i förhållandet, är olycklig för att han inte ändrar på sig. Det är som ett tunnelseende som hon inte kan ta sig ur

 

[Vinur]

Jag fyller 30 snart och har varken Volvo, villa eller vovve. En Volvo har jag inte råd med, en villa vill jag inte ha och katterna skulle göra revolt om jag skaffade vovve.
Kära Buke, vad ska jag göra?