Jag tycker att det är tragiskt när ägare till en viss hundras vägrar erkänna rasens fel och brister samt i vilken omfattning de ligger i. Man behöver uppenbarligen inte ha träffat ett tjog med collies för att se över statistik på hur illa det faktiskt är.
Jag har westie, och jag verkligen avgudar rasen. Men inte fan sitter jag och låtsas som att problemen med klåda inte existerar, eller att mentaliteten i dagsläget i stora drag är så anti-terrier det kan bli? Jag letade i två år efter westien jag har nu, och det är en riktigt trevlig hund. Ändå tror jag att jag aldrig kommer kunna älska honom riktigt lika mycket som min första westie, som objektivt sett inte var en bra rasrepresentant.
Jag har även schäfer, en ras som vuxit sig stor hos mig på brukssidan. Men inte sjutton sitter jag och slätar över problemen som finns där heller.
Med folk som du kommer en ras aldrig att förbättras. Jag anser att vad gäller avel kan man alltid sträva efter bättre resultat. Det är ingen idé att stå och stampa på samma ställe för att ens EGEN hund "minsann är rejäl, social och lättlärd".
