hästar och barn

[Jeeves]

Sv: hästar och barn

Men dina barn är väl knappast några föl som är födda i stallet eller??

Det är klart att du som mamma har valt den miljön åt dina barn.

 

[Jeeves]

Sv: hästar och barn

När jag läser om denna incident så känner jag direkt att barnet har inte där att göra, hästen har fått mat och reaktionen är väl egentligen inte så märkvärdig?

Sen är det kanske bättre att ha en äldre, lite mildare ponny till barn men ändå; jag tycker inte att man släpper fram barnen till hästarna när de äter och särskilt inte i hagen/paddocken.

Jag blir mest konfunderad över hur man kan sätta sitt eget intresse och det praktiska före barnens säkerhet? Det handlar mycket om att mamma ska kunna klara av sina sysslor i stallet och då får ungarna haka på - kanske det är bättre att faktiskt be pappa ta hand om sina ungar, de minsta i a f, under tiden man vistas i stallet? Är man ensamstående så kanske man helt enkelt får ha barnvakt till de yngsta. Många verkar resonera som så att livet får inte ändras för att man får barn, men det gör det ju och måste väl få göra?

Jag har sex hästar i stallet, och två hundar, som givetvis måste skötas men då får sambon ta dottern de timmarna. Det gnisslas en del men så är det, jag har inte dottern med mig om det inte är så att vi ska ägna oss åt henne och hennes ponny. Då har de min fulla uppmärksamhet och jag har möjlighet att visa henne utan att vara distraherad av mitt eget. Jag tror inte små barn har någon behållning av att vara ute i stallet dagligen eller att de blir mera intresserade för det, snarare tvärtom. När de blir upp emot 8-9 år så tycker jag att man kan ge dem lite mera ansvar dock med vuxens närvaro och i tio års ålder kan de vara mogna för att hänga med mamma på ridturen inte förr enligt min mening.

Visst, själv var jag ute på ponny, ensam, vid sju års ålder men det berodde mer på mina föräldrars okunskap än något annat. Man var definitivt inte mogen för det och hanterade inte honom på ett ansvarsfullt sätt, det var mer tur än skicklighet att inget hände vare sig mig eller ponnyn.

 

[KungTulle]

Sv: hästar och barn

Jag tror inte små barn har någon behållning av att vara ute i stallet dagligen eller att de blir mera intresserade för det, snarare tvärtom. När de blir upp emot 8-9 år så tycker jag att man kan ge dem lite mera ansvar dock med vuxens närvaro och i tio års ålder kan de vara mogna för att hänga med mamma på ridturen inte förr enligt min mening.

Vet inte om jag kan halla med om det. Vet ju sjalv hur jag var som liten.

Jag var knappt ett ar nar mormor var tvungen att sta med mig i fonstret pa vart hus nar flickor rastade hastar utanfor. Jag stortjot namligen och ville fram till dom. Och jag hade ALDRIG sett en hast forut i hela mitt liv. Men i fonstret dar jag kunde se det hela med mormor sakert greppande om mig sa holl jag i alla fall tyst!

Jag var 4 nar min pappa borjade ta ut mig pa ridturer- pa vanliga halvblodshastar men med mig i ledtygel. Visst vi skrittade mest men ett och annat travsteg blev det nog ocksa.

Jag var 6 nar jag borjade pa ridskola.

Sa fort jag var gammal nog att saga sjalv vad jag ville ha pa fodelsedagar och till jullklappar sa var det sjalvklart en ponny eller en hast jag ville ha.

Sa jag tror VISST att ett barn i tre fyra ars alder kan ha gladje och behov av att vara med hastar. Naturligtvis under foraldrarnas uppsikt, och med palitliga hastar.

Sen ar det ganska ovanligt med shettisar som ar riktigt bra med barn, det ar vanligare att storre ponnyer och stora hastar ar bra barnhastar.

/KT

 

[Jeeves]

Sv: hästar och barn

Små barn - små hästar
Små hästar - mindre olyckor
Stora hästar - större olyckor

Har jag alltid tänkt.

 

[Zab]

Sv: hästar och barn

Små barn - små hästar
Små hästar - mindre olyckor
Stora hästar - större olyckor

Har jag alltid tänkt.

En spark från en shettis kan ju lika lätt skada ett barn som en spark från en D-ponny.. och eftersom det kan vara svårt att fostra shettisar (många större hästar har faktiskt bättre sinne för barn) så kan en större häst vara säkrare.

 

[hillevie]

Sv: hästar och barn

Kan ju bli trångt där med alla oss dåliga mammor...

och jag får väl ansluta mig till dom med då :smirk:

mina 3 ungar (den minsta i nedre tonåren och den älsta halvvuxen idag)har alltid varit med i stallet, tom. när jag jobbade på en större anläggning, men framför allt hemma på vår gård med våra hästar. min mor hade alltid med mig och mina syskon när vi växte upp, både i vårat eget stall och på den anläggningen hon jobbade. visserligen fick både jag och mina syskon strikta order om till vilka hästar vi inte fick gå fram och HUR man uppför sig i närheten av hästar och i stall, och det har även mina barn fått. bara för att ett barn har nått "den och den" åldern betyder inte det att barnet/ungdommen kan hantera massa situationer som den aldrig sett/upplevt förut. jag tror att bästa sättet är att ha med sig barnen redan som små, med ett "öga i nacken"

sunt förnuft lär man ju sig genom vardaglig hantering, visst har det hänt "fadäser" men det har det gjort i många fler sammanhang som inte berör häst överhuvudtaget med, cykla kan vara minst lika farligt

att leva innebär en risk i sig

 

[hillevie]

Sv: hästar och barn

En spark från en shettis kan ju lika lätt skada ett barn som en spark från en D-ponny.. och eftersom det kan vara svårt att fostra shettisar (många större hästar har faktiskt bättre sinne för barn) så kan en större häst vara säkrare.

att just shettisar fått det ryktet tycker jag är fel. shettisar blir odrägliga när dom inte fostras som den häst det faktiskt är, pricis som vilken annan häst som helst. shettisar behöver samma 0-tolerans för olydnad som stora hästar för att bli trevliga.

hur många gånger har man inte hört VUXNA människor säga att- åå, vad gulligt. när shettisen tigger och biter i fickorna eller knuffas, eller skrattar när shettisen vänder rumpan till och slår när den "sticker iväg" ? samma människor skulle inte tycka att det va "gulligt" om det det va en fullstor häst som gjorde så men shettisen är lika stor och stark för ett barn som den fullstora hästen är för den vuxna.

mina shettisar är pricis lika "människosäkra" som våra halvblod. ungshettisen har "testat" gränser lika mkt. som halvbloden gjorde som unghästar, men alla har fått samma fostran oavsett storlek, och blivit lika lätthanterade.

 

[Zab]

Sv: hästar och barn

att just shettisar fått det ryktet tycker jag är fel. shettisar blir odrägliga när dom inte fostras som den häst det faktiskt är, pricis som vilken annan häst som helst. shettisar behöver samma 0-tolerans för olydnad som stora hästar för att bli trevliga.

hur många gånger har man inte hört VUXNA människor säga att- åå, vad gulligt. när shettisen tigger och biter i fickorna eller knuffas, eller skrattar när shettisen vänder rumpan till och slår när den "sticker iväg" ? samma människor skulle inte tycka att det va "gulligt" om det det va en fullstor häst som gjorde så men shettisen är lika stor och stark för ett barn som den fullstora hästen är för den vuxna.

mina shettisar är pricis lika "människosäkra" som våra halvblod. ungshettisen har "testat" gränser lika mkt. som halvbloden gjorde som unghästar, men alla har fått samma fostran oavsett storlek, och blivit lika lätthanterade.

Jo, jag uttryckte mig väl lite klumpigt. Klart att de kan bli barnsäkra, men de har ett tuffare sinne än många större raser (kanske är det som med hundar, de är så små att man inte haft ett stort behov av att avla på just sinnet, det går ändå? Eller så är det allmänt för kallblods typade hästar, 'lugna' men envisa och tuffa?) Inte för att ett sånt sinne är dåligt, når man in så är det en stor tillgång.
Men det negativa i ett starkt psyke förstärks när små barn som inte har hunnit bli väldigt duktiga ska t.ex. rida in hästen för den vuxna är för stor, och oftar har hand med hästarna stor del av tiden. Barnen har svårare för att vara konsekventa och agera rätt, även om de är duktiga för sin ålder. Det är lättare med en häst som de vuxna kan ''rida till'' ibland. (Hanteringen i allmänhet borde ju fungera bra, men många tillåter väl olater för att det är gulligt..)
Men en shettis som blivit hanterad konsekvent och bra, blir naturligtvis minst lika stabil och fin häst som ngn annan.
På samma sätt som en annan häst som är okonsekvent hanterad blir lika jobbig som en shettis.

 

[hillevie]

Sv: hästar och barn

fast jag tycker inte dom är tuffare än andra hästar, tuffa och mindre tuffa individer finns i alla raser bara det att på just småhästar (och småhundar oxå för den delen ) görs det allt för ofta inget åt när dom "kaksar".

det är lite det jag menar med mitt tidigare inlägg att om barnen är med i stallet så ser och lär dom. mina ungar har sedan dom va hyffsat små kunnat säga ifrån till både stora och små hästar. dom gör ju som vi vuxna gör inte som vi säger

när shettisarna här ridits in så har dom först varit körda, sedan har dom förberetts som alla andra hästar här. givetvis så har inte jag suttit upp utan det har något barn gjort. och dom har fått "följa vad vi säger" vilket blivit riktigt bra resultat det gäller även dom andra småponnyna vi haft (bla. russ)

 

[Zab]

Sv: hästar och barn

Jag anser ju att shettisar är lite tuffare än andra hästar (liksom nordsvenskar, ardennrar etc till skillnad från halvblod och varmblod som enligt min erfarenhet är något vekare) men jag ser det som positivt och stabilt, om det hanskas på rätt sätt:P

Så jag håller nog med dig, det är vanan att låta små, söta varelser komma undan med olater/beteenden som stora, ståtliga varelser inte skulle komma undan med, som är den stora boven i dramat.

Om jag får barn (men det tänker jag inte ha för jag skulle vara en dålig, självisk mamma) så kommer de vara med från start, och få den chans att skapa ett barnsligt naturligt band till hästar som jag önskar att jag haft. Men det handlar nog om på vilken syn man har på hästar. Anser man att de är lättskrämda, opålitliga, farliga varelser (som man på något sätt ändå älskar) så förstår jag att man inte vill ha barnen med. Jag ser hästar som intelligenta, förlåtande och tänkande varelser. Som visst kan vara farliga, men inte opålitliga.

 

[Jeeves]

Sv: hästar och barn

Du menar på fullt allvar att kraften från en 150-200kg ponny är i stort densamma som ett halvblod på 600?? Den matten rimmar illa tycker jag.

 

[Zab]

Sv: hästar och barn

Inte att kraften är densamma. Men får du en spark i huvudet som 3åring spelar det nog mindre roll om hästen som sparkar väger 200 eller 600kg... (om just sparkar misstänker jag nästan att 600kg hästen sparkar för högt för att träffa, liten fundering)
Hellre en välupfostrad D-ponny än en ouppfostrad shettis (som tillåtits nafsa och buffa för att den är söt).

 

[hillevie]

Sv: hästar och barn

på det stora hela håller jag med dig. men det spelar stor roll om tex. ett halvblod sparkar ett barn. det tar inte över barnet om barnet står inom "skotthåll" här har hänt 2 olyckor där barn "kommit i vägen"(inte hos mig, men hos folk jag känner väl).det ena barnet spräckte mjälten, det andra fick blödningar på mjälten. har dock inte hört några allvarligare liknande olyckor här med shettisar och har mina ungar fått någon spark när dom va små så blev det på sin höjd blåmärken och vanligt ont.

hellre en väluppfostrad shettis än en D-ponny till mindre barn tycker jag. för det är fortfarande flyktdjur som i mångt och mycket reagerar av instinkt och ju lämpligare storlek, ju större chans för den som håller att det klaras av.

dom tuffaste hästar jag haft/stött på/jobbat med har varit halvblod och fullblod (fast å andra sidan är det det jag sysslat mest med ), jag ser oxå det som en positiv egenskap. annars finns ju alla olika mentaliteter i alla raser beroende på arv, uppväxt och fostran.

en människa måste lära sig tänka häst-en häst kan aldrig lära sig tänka människa, med det i minnet tycker jag man kommer långt

 

[Zab]

Sv: hästar och barn

OK..jag har inte träffat många varmblodiga hästar med tufft psyke (utom quarter horses..de är väl varmblod) utan om det varit något har de varit nerviga och småjobbiga på det sättet. Inte envisa/tuffa.. men, jag har ju inte träffat alla halvblod i sverige :P

Har eg. inte stor erfarenhet av just shettisar och barn... eller, inte ihop iaf Men shettisar har jag kört och hanterat, så jag kan tänka mig hur det kan bli och vara om de inte är mycket uppfostrade och har rätt sinnelag. Men men.. vi håller ju med varandra i stort så det fnns väl inte mycket mer att säga

 

[hillevie]

Sv: hästar och barn

nä, så är det nog erfarenheterna är ju alltid olika om du skulle välja att få barn tror jag inte alls du skulle vara kass mamma tror inte överbeskyddade barn blir lyckligare det är föresten min minsta dotter (oj, vad stolt hon är för att dom är med)som sitter på den främre hästen på min avatar. hästen är 4 år där, riden i någon mån. men jätte trygg

 

[Vavsla]

Sv: hästar och barn

Men dina barn är väl knappast några föl som är födda i stallet eller??

Det är klart att du som mamma har valt den miljön åt dina barn.

Nu är det så att vi bor på en gård med stallet intill huset och barnen är här oavsett om de håller på med djuren eller ej. Eftersom de alltid får vara med i hanteringen och ridningen om de vill så har jag aldrig behövt oroa mig för att de ska ge sig på egna äventyr med hästarna. De vet att allt har sin tid och situationen skulle bli ohållbar om jag skulle blivit tvungen att springa och passa dem hela tiden för att de inte skulle ha tagit sig för med egna initiativ. Och det handlar inte om egoism som mamma och sätta sina egna intressen först utan om att man istället för att vilja slippa passet gör sig av med besväret och inte låter barnen vara med låter dem vara med och har roligt tillsammans. Det är mer egoistiskt att begränsa barnen genom att stänga dem ute än att ta sig tiden att lära dem vilket de bara kan göra genom att vara med. Kan ju jämföra med att ha hund, hur många passar sina barn varje ögonblick pga att hunden faktiskt kan skada barnet? Barn måste få göra själv och känna att de är delaktiga annars kväver man dem som personer. Det ansvar man har som förälder är inte att överbeskydda och lära barnen att undvika problem utan att ge själförtroende och förmåga till eget tänknde och att lösa eventuella problem. Även om det ofta tar lite längre tid att utföra de dagliga göromålen om de små är med så får man ta sig den tiden, vill man inte det tänker man mer på sig själv än på barnen.

 

[Vavsla]

Sv: hästar och barn

att just shettisar fått det ryktet tycker jag är fel. shettisar blir odrägliga när dom inte fostras som den häst det faktiskt är, pricis som vilken annan häst som helst. shettisar behöver samma 0-tolerans för olydnad som stora hästar för att bli trevliga.

hur många gånger har man inte hört VUXNA människor säga att- åå, vad gulligt. när shettisen tigger och biter i fickorna eller knuffas, eller skrattar när shettisen vänder rumpan till och slår när den "sticker iväg" ? samma människor skulle inte tycka att det va "gulligt" om det det va en fullstor häst som gjorde så men shettisen är lika stor och stark för ett barn som den fullstora hästen är för den vuxna.

mina shettisar är pricis lika "människosäkra" som våra halvblod. ungshettisen har "testat" gränser lika mkt. som halvbloden gjorde som unghästar, men alla har fått samma fostran oavsett storlek, och blivit lika lätthanterade.

Så sant. Har efter många års uppfödning av dessa underbara små ponnier också kunnat konstatera att t.o.m. "hästfolk" många gånger är otroligt naiva med just shettisar. Pållarna lurar skjortan av dem med sin goa uppsyn. Det är mycket häst i liten förpackning!

 

[_Eva_]

Sv: hästar och barn

*kl*

Vem säger att man är en dålig mamma för att man har barnen med sig i stallet bland hästarna?

Det är ju inte det som är grejjen. Det är klart att ungarna skall kunna vara med i stallet. MEN fortfarande skall det vara SÄKERT för barnen.
Man måste dom förälder vara med i matchen så barnen inte skadas. Att ha med ungarna när de är små innebär inte att man kan slappna av helt bara för att ponnyn eller hästen är snäll.

Klart att man kan, om barnet är tillräckligt moget för det, låta barnet borsta den ena hästen medans man själv borstar den andra. Men man får ju hålla ett öga på dem att det fungerar. Barn växer ju med uppgiften, visst men de är fortfarande barn.
Och visst kan en fyraåring rida med på en häst medans man rider den andra, om tex fyraåringens häst är lydig och välhanterad är det ju inga större problem att ha en extra lina så den mer eller mindre går som handhäst.

I såna lägen säger jag bara jippi! Jättebra, om barnen får vara med. MEN jag tycker inte att det är okej att det mindre barnet skall vara alltför nära en lös unghäst som inte fostrad. Pga olycksrisken.

Allvarligt, tycker ni som har era barn med i stallet att era femåriga barn skall grejja med 3 åriga unghästar med allt vad det innebär? Eller skulle ni välja en ädre, fostrad och stabil individ som de får gosa, borsta och hantera?
Och även om ni valt en stabil häst för dem, inte låter ni dem väl grejja med hästen utan att ha koll att det faktiskt fungerar?

Sen är det A och O med uppfostrade hästar. Vi har företrädesvis kostammade Quarterhästar, hårda i huvudet, dom kräver mycket konsekvent och bestämd hantering. Det är inte så lätt att lära barn, men det går bättre ju äldre de blir och man måste vara med jättemycket själv tills de klarar av uppgiften.
Mina barn har alltid varit med, mer eller mindre, i stallet. Vi har ju eget stall så då blir det lixom rätt naturligt. Aldrig någonsin har märren kommit på tanken att nafsa, buffa eller sparka min dotter eller son. Inte heller vår gamla ponny eller fd vallack kunde komma på tanken att dumma sig.
Just nu har vi som tidigare nämts i tråden en 2-årig unghäst så då blir det av naturliga skäl lite extra säkerhetstänk kring den för barnens skull.
Skall de grejja med någon häst så får de göra det på den stabila och välppfostrade märren. Dotten får grejja själv om hon vill medans 3-åriga sonen måste ha mamma eller pappa med. Punkt.

Ang ålder på barn att får hantera i hage etc själva så finns det en anledning till att jag inte anser dem vara mogna uppgiften förräns de är lite äldre.
Barns syn är inte fullt utveckad förräns vid 11-12 års ålder. De kan tex inte bedöma avstånd och hastighet korrekt. Därför bör man ej heller låta dem tex cykla i trafiken själva förräns då.

Dottern med kompis balansövar på min gamla, gamla ponny...

Dottern igen på vår dåvarande sommarponny Prinz..

Här några år äldre på märren..

Ytteligare några år på nacken för dem båda

Och som trettonåring med unghästen..

Lillgrabben och vår märr bekantar sig med varandra...

Kan du inte tala...?

Barn och hästar- OK, men Safety First!

mvh Eva

 

[Pallas]

Sv: hästar och barn

att leva innebär en risk i sig

Jo, jag håller med, men man behöver ju inte springa rakt ut på vägen framdör en lastbil för det. Här handlar det om att försätta barnen i en farlig situation med motiveringen att "det är bra att de lär sig umgås med djur". Jag låter min treåring följa med och borsta och sköta min kompis shettissto, men jag skulle aldrig drömma om att låta honom gå fram till henne när hon stod lös med mat, inte ens om hon vore gudasnäll.

Shetlandsponnyer är inte heller några utpräglade barnhästar, trots att man lätt luras att tro det av deras storlek. Min erfarenhet är att de är arbetshästar med stark integritet och ett starkt psyke, som inte ens är lätt att tas med för alla vuxna. Innan hästen är säker så tycker jag att du, TS, bör hålla barnen och hästen isär, även om det blir obekvämt för dig i arbetet. Jag säger inte att du är en dålig mamma, för om dina övriga kvaliteter vet jag inget om, men i just den här situationen tycker jag det är oansvarigt att utsätta barnen för risken.

 

[nalle]

Sv: hästar och barn

Till TS (och alla andra)
Jag har själv sålt 2 shettisar just pga ilska mot småbarn.
Den första är ändå en av de jag gillat mest för hon var underbar annars men barn det gillade hon inte.
Alltså hon var inte ilsk jämt utan man kunde aldrig veta när hon skulle attackera. Min äldsta son som då var 3 år va med in i hagen och blev ståendes ca 5 m ifrån henne och stoet stod och åt hö och jag hann inte fram och ta honom innan hon plötsligt sprang över han. Som tur var klarade han sig, blev bara ordentligt rädd.

Stoet var ingen unghäst, hon var 7 år.
Sen flög hon på även min brorsdotter som då var 8 år ute på en promenad. Men det verkar som att hon blev värre mot barn vid brunst.
Hon sålde jag delvis pga det och sen att hon hade eksem och vi har så himla mkt knott där vi bor.

Den andra shettisen var också ett shettissto (kommer aldrig mer skaffa ston) som också utan egentlig anledning sprang över min son.
Jag tycker absolut inte detta är acceptabelt.
Man kan inte ta hästen i försvar (om inte barnet varit elak mot hästen eller om det är känt att ponnyn blivit illa behandlad av barn förut), barnen är väl ändå viktigast. Egentligen har du väl bara 2 val, antingen se till att hon aldrig är i närheten av barn om hon inte är uppbunden och du står bredvid eller sälja henne. Jag tror inte hon kommer bättra sig med tiden då hon redan visar detta beteende.

Jag har en shettisvalack på 4år som jag haft i 3 år och han har ALDRIG ens visat sur min åt mina (eller andras) barn, han är en helt underbar barnponny och man kan ju aldrig lita på en häst till 100% men han litar jag på till 99,9% att han skulle aldrig med flit göra ett barn illa.
Och han är ju genomsnäll mot allt och alla.

Jag tycker att barnen ska kunna vara med runt hästarna utan att man behöver oroa sig för att nån häst ska attackera.
Nu har jag ju också en stor häst (2årig unghingst) och då blir jag ju genast mer vaksam för ju större häst ju större skada anser jag.

Jag har ju sagt åt min son vad som gäller hos hästarna och trots att han blivit översprungen 2ggr så är han inte nå rädd vilket iofs inte är så bra, skulle hellre vilja att han var lite mer försiktig av sig.
Sen så har min son varit väldigt trotsig ända sen han kunde gå så han lyssnar inte alltid på vad mamma säger.

Jag tycker att överlag är stora hästar snällare mot barn då det finns en del shettisar som tycker dom ska "bestämma" över mindre barn men stora hästar verkar inte alls tänka så. Min fd kallblodstravare var också genomsnäll och barnen kunde gå fram till han i hagen utan problem.
Men det finns säkert fler snälla shettisar än elaka och mina erfarenheter säger ju att ston är grinigare än valacker.

Kan ju tillägga att vi hade en tik av rasen lancashire heeler (liten ras, ca 25cm hög och 6 kg tung)innan första sonen kom och det gick bra ända tills sonen var ca 11 månader, då började hon nafsa efter honom. Så hon fick vi också sälja tillbaka till uppfödaren!

Berätta gärna sen hur du tänker göra. Mina barn är inte alls hästintresserade utan det är jag som håller på med dem men tycker ändå att man ska kunna ha med sig barnen utan att ha koppel på dem (eller hästen).Olyckor kan ju hända ändå naturligtvis, men med en häst som är opålitlig med barn minskar ju inte risken direkt.