Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Barn som växer upp med hästarna lär sig i tidig ålder, betydligt tidigare än 10-12 som någon skrev hur man beter sig med hästarna. Mina barn har alltid varit med mig i hagarna "utan koppel" tillsammans med unghästar, ston, föl OCH hingst! Visst kan unghästar vara oförutsägbara och göra oväntade saker och just därför har jag förklarat för barnen att vara försiktig med dem och der har aldrig varit något problem. Att man har tid med barn OCH hästar är ju mycket pga att vi nästan alltid gör allt tillsammans, man separerar inte umgänge med barn och hästar. Var litet roligt när det kom äldre barn till oss och betedde sig som totala nybörjare med hästarna trots häst i familjen, och min femåring visade hur det ska vara. Jag tycker att det är helt rätt att låta barnen delta, naturligtvis med vuxens sällskap och förklara allt så de förstår för det gör de och de växer med uppgiften. Lär man dem istället att undvika eventuella hinder så tar de med sig det i resten av det dagliga livet också.Unghästar är unghästar och är aldrig till 100% pålitliga.
Därför ska aldrig barn hantera unghästar förrän man är helt säker på om det verkligen fungerar, och då självklart under uppsikt och framförallt uppbundet . (inte äldre hästar heller för den delen)
Att ens låta sin femåriga son stå på ridbanan tillsammans med en lös unghäst är för mig ganska oförståeligt.
Kanske du borde fundera på din egen hästhållning först och främst.
Ska man ha barn i stallet så måste man ha extra uppsikt, speciellt om det är två stycken, och det verkar som att du inte redigt har det iom att det trots allt hänt saker?!
Min 13-åring har alltid varit med bland hästarna och tack vare det klarar hon att hantera unghästarna utan körpisk. Låter som om du kanske skulle behöva lägga litet tid på den hästen om man måste "hålla den ifrån sig", innan det är för sent.Hola,
Snälla nån, du menar inte att din femåriga son får gå "lös" i hästhagen? En hästhage med unghästar i?
Hästar pratar med varandra på ganska tufft sätt ibland. Och din lilla femåring har inte en chans i världen om ponnyn skulle vända upp röven och sparka honom i huvudet.
Felet ligger inte hos ponnyn utan hos de människor som fostrar den, dvs du.
Barn är inte "hästsäkra" förrän de är närmare 10-12. Innan dess bör man som vuxen vara med i ALL hästhantering.
Min egen treåriga son får endast gå med ut i hagen om han håller mig i handen , så jag har koll på honom, annars har han inte där att göra.
Dotten är 14 och har sedan 12-årsåldern haft sysslor såsom att då och då släppa ut hästarna på morgonen och fodring efter skolan på eftermiddagarna.
Vi har jättesnälla hästar men just nu en unghäst varför hon alltid har en körpisk med sig, för att hålla den sistnämda ifrån sig om så skulle krävas.
Har du verkligen tid med TVÅ ponnies och två barn?
mvh Eva
Min 13-åring har alltid varit med bland hästarna och tack vare det klarar hon att hantera unghästarna utan körpisk. Låter som om du kanske skulle behöva lägga litet tid på den hästen om man måste "hålla den ifrån sig", innan det är för sent.
Nej men jag som trodde det var HÄSTENS sak att passa barnen Det där är så löjligt att det talar för sig själv. Har DU verkligen tid med tre barn och hästar? Fö heter det ponnyer och inte ponnies.
Barnen kan få sina törnar av hästarna även om vuxna finns bredvid, det var ju av TS inlägg just det som skedde här. Om inte barnen får vara med och hantera hästarna så kan de lika gärna rida på ridskola och bli upp-och avlyft från en häst utan att behöva "umgås" alls med dem från marken. Det knepiga är ju att för att komma upp på hästen så måste de ju komma i närheten av den och även då kan det hända saker. I en annan tråd finns att läsa om en kvinna som blev sparkad och miste synen. Fast hon var vuxen. Det är så att bästa sättet enligt mig är att ha "fostrade" hästar och och människor och det får man genom att låta barnen lära sig hur djuren fungerar om man vill undvika olyckor och inte ens då är man helt säker, det är ju trots allt djur och ett riskmoment finns ju alltid. Att inte låta barnen vara med lär de sig inget annat än osäkerhet av. Vill man vara helt säker så är kanske marsvin eller kanin ett bra alternativ.Hola,
Jag tycker inte att det är ett dugg löjligt. Din son skulle inte bli vare sig nafsad eller sparkad om du passade honom.
Att döma av ditt inlägg har jag uppenbarligen trampat på en öm tå. Lessen om det svider, det kan jag tyvärr inte göra något åt. Alla tycker som bekant inte lika.
mvh Eva
Hänga dig??? NäppHar ju själv gård med 5 egna hästar och en treåring (jodå, jag hinner med dom...) och kan ju inte låta bli att lägga mig i lite....
Visst hänger lillan ibland med in i hagen. Jag är väl av den 'gamla stammen' som tycker barn skall följa med överallt inte sättas i ngn förvaring medan mamma jobbar med hästarna. Tja, erkänner att hon t.o.m. få gå fram själv till sin goa minishettis och ge henne en kram - även om jag står några meter bort och håller koll. Jag tycker det ger ett naturligt samspel mellan barn o djur. Och visst jag kan väl hålla med - även hennes gudasnälla mini kan väl vända upp rumpan eller bitas. Liksom vår gudasnälla stora blandrashund kan bitas, eller våra katter rivas. Eller så kan hon ramla ner från ett klätterträd...
Lillan är det dyrbaraste jag har men jag kommer inte neka henne umgänget med djur pga det som ev. kan hända. Däremot ser jag till att riskerna är så små som möjligt. OK, häng mig för det men jag tror att min lilla tjej uppskattar att helt naturligt få ta del av den hästvärld som finns därute. Förmodligen kommer det gör att hon också lär sig hantera situationer bättre i framtiden...
Chris
Kan ju bli trångt där med alla oss dåliga mammor...Chris. du kan inte bli hängd.....galgen är redan upptagen.....av mig
Jag har två shettisston som är tre och fem år gamla. Femåringen är en sådan där genomgo och okomplicerad häst som alltid är snäll. Problemet är treåringen som är opålitlig med mina barn. Vi är ju en del i hästhagen med hästarna så det är ett stort problem tycker jag. När hon var yngre kunde hon gå fram och nypa min nu femåriga son i armen, ganska så hårt. Detta har blivit bättre sedan han har blivit större och kan "vifta bort" henne. Igår stod hon lös inne på ridbanan och och åt lite havre som jag hade hällt på backen (vi hade löshoppat). Min son gick fram och klappade henne, först naffsade hon efter honom och sedan vände hon rumpan till och sparkade honom. Jag har ett mindre barn också och vill inte vara på min vakt hela tiden när vi är med hästarna. Hur göra?
Jag har inte "satt" mina barn i den miljön, de har levt med och för hästarna hela sina liv och om man hela tiden ska vara där och hindra dem från att hålla på med djuren så kommer de att tappa intresset eller kanske börja trotsa och göra tvärtemot. Om de istället får vara delaktiga och får lära sig så blir det naturligt för dem, precis som allt annat som man ska ha respekt för. Självklart ska man veta vad man håller på med och ha koll på vad som händer men man kan inte skydda sig mot allt, barnen måste ju dessutom få en chans att göra själv för att kunna lära sig och hur man själv beter sig är viktigt för som bekant gör inte barn som man säger utan som man gör. Jag menar inte att de ska utsättas för uppenbara risker men man kan inte heller överbeskydda dem för då kväver man deras egen förmåga och möjlighet att utvecklas.Utan att hänga någon...hur skulle ni känna er om son/dotter skulle bli allvarligt skadad t ex i hagen? Hade ni inte klandrat er själva för att ni låtit dem springa "lösa" i hagen?
Jag bara funderar, har en treårig dotter själv och är antagligen överförsiktig men hon får absolut inte vistas ensam med vare sig sin egna mycket "säkra" ponny eller i närheten av mina. Jag försöker lära henne att alltid ha hjälm på i stallet och ö h t i närheten av hästarna, att hålla mamma i handen när vi går i hagen, att inte gå bakom hästen i gången, att inte står rakt framför hästen i gången.
Jag resonerar som så att det är jag som sätter mitt barn i denna miljön och det är jag som är vuxen och förhoppningsvis har mera förstånd och förmåga att förutse/förekomma ev olycksrisker. OM något skulle hända min dotter så hade jag klandrat mig själv något oerhört.
Jag vet inte, det är hela tiden en balansgång mellan att umgås med djur utan rädsla men med förstånd. Kan tillägga att jag är uppväxt med hästar så vanan och erfarenheten av dem har jag.