Mitt barns sömn

Ja, så har sonen också haft det. ”Förstoppningsdiarre” som vår BVC-sköterska berättade att det hette och jag tänkte att men vad i hela fridens.. själva ordet blir helt motsägelsefullt för mig. Men så kan det ju tydligen vara. Han är fortfarande inte helt bra, även om det inte tar tvärstopp längre så är det tvära kast mellan konsistens, mängd och hur ofta.

Det är som du säger skönt att vi tillslut ska reda ut det. För oavsett vad det är som gör att sonen sover kasst så kan vi ju alltid underlätta för honom (och oss) så gott det går, och om vi får reda på att han är allergisk eller att han inte är det så vet vi mer och kan fortsätta fila på så goda förutsättningar som möjligt.
Jamen exakt. Vi hade sonen hemma från förskolan en vecka för vi trodde han hade nån form av magsjuka/magvirus då han hade diarré. Sen började han klaga på smärta och samtidigt kissa några droppar ”hela tiden” så vi åkte in till VC i tron om att han fått urinvägsinfektion. Men visade sig vara förstoppning. Och då hade han liksom haft diarré mer eller mindre i en vecka… 🙄

Håller tummarna för att ni hittar nån åtgärdbar orsak så ni alla får sova bättre snart!
 
2 h och 15 min tog det att få honom att somna om igår. Jag vankar inte på honom när det blir så, det blir för slitsamt och frustrerande. Så jag kryper bara ner bredvid honom så får han snurra. Håller hudkontakt, smeker, sjunger lite. När det verkar som att han håller på att somna klappar jag lite på rumpan så han vaggas lite. Men igår var det lönlöst. Vi fick trots det en ganska bra natt sedan. Han vaknade med 1,5 h intervaller och grät men det räckte med att stoppa in nappen och klappa lite så somnade han om. Vaknade och åt först 06.15 och somnade sedan om.

Idag fick vi en akuttid kl. 8.30 för förkylningsastma. I helgen har han hostat mycket och haft väsande andning. Jag tycker dock att det gått över lite, men vi var där och läkaren frågade om lite allt möjligt utöver andningen. Jag berättade att vi tidigare varit hos barnläkare för hans mage, att det då pratades om mjölkproteinallergi (ping @Hedinn) men efter samråd med mer senior läkare bestämdes det att bara öka dosen Laktulos och använda Resulax var tredje dag. Ett beslut som jag vet att vår BVC-sköterska ställde sig lite frågande till. Nu är han inte förstoppad längre, så det problemet är ur världen. Men jag berättade att jag ändå funderar på allergi på grund av hans orolighet i kroppen. Spänna ut sig, veva runt, väcka sig själv. Inatt var han uppenbart besvärad av något. Vi gav honom tillslut Alvedon men utan effekt.

Vi fick i varje fall remiss till en ny barnläkare. Läkaren som jag träffade nu sa att han hade varierande erfarenhet av stället vi var på sist, och ville att vi skulle träffa någon annan. Nu idag lät sonens lungor bra, men han bad oss reda ut både andningen och magen. Så jag hoppas vi kommer vidare och kan få lite svar. Om det är magen eller bara myror i brallan, vem vet, ärligt talat skulle jag inte bli förvånad om det var båda. Som jag skrev i VGV-tråden förut så verkar han känslig för mycket. Vi har det mörkt och gosigt i hans säng, men idag ska jag göra ytterligare lite inköp på sänghimmel så vi kan dra för ännu mer. Sovorm (han har kuddar runt men vevar mest runt med dem när han sätter igång..). Det kan ju inte bli sämre i varje fall, vi får testa allt.

Vad bra med ny remiss och hoppas ni får förtroende för den nya!

Om den nya läkaren inte heller vill utreda mjölkproteinallergi så hade jag nog gjort det på egen hand. Alltså bara helt sonika uteslutit mjölkprotein ur kosten ett tag framöver och varit observant på förändringar. Det är ju på på inget sätt farligt att äta mjölkproteinfritt i onödan om det visar sig inte ha någon förändring :) De barn i min närhet som varit mjölkproteinallergiska som små har också haft diffusa symptom som läkarna först trott varit något annat.

edit: alltså senare, vill läkaren göra annan typ av utredning ska ni ju givetvis göra som den föreslår. Att göra flera saker parallellt blir ju bara dumt :)
 
Senast ändrad:
Skönt att ni pratat med en annan läkare nu så håller jag tummarna för att de nya utredningarna hjälper!
Jag har ju oxå fått väldigt blandade response med olika direktiv när vi sökt hjälp.
 
Jag har haft liknande och för vår del var det väl tyvärr inget som direkt hjälpte sömnen, men jag listar ändå några saker (som ni säkert redan tänkt på men jag vet hur desperat man blir så skriver ändå) som hjälpte mig.

• Försöka hitta sömntåget (som ofta är kl 19), absolut ingen nyckel till enkelhet men kunde ändå göra någon halvtimmes skillnad i hur lång tid det tog för honom att somna.

• Lägga mindre engagemang i att försöka få honom att somna på dagen och hur lång vila det blev, för mig blev det för mycket frustration när det kändes som man inte gjorde något annat än att (misslyckas med att) söva barn dag och natt ut.

• Studsa sittande i sängen med barnet i famnen, som omväxling eller istället för att vanka. Ibland krävdes väldigt höga studs men ändå skönt att slippa stå.

• Vara riktigt snabb vid uppvak under kväll/natt så att han inte hann veva igång sig själv innan han studsades till sömn igen. Om han hann vakna till ordentligt så var det till att börja om från början..

• Inse att när till och med förskolepersonalen tyckte att det var det mest svårnattade barnet de varit med om så kanske det inte fanns något man kunde gjort annorlunda ☺️

Nätterna blev bättre när han slutade äta nattetid (som en extra luring började han på slutet äta mer och mer så det funkade inte att invänta honom i den delen) men han är faktiskt ungefär lika svårsövd om kvällarna så här 7,5 år senare 🙃
 
Jag har alltid tyckt det varit så jobbigt att springa upp och natta om barn som vaknar på kvällen. Fyraåringen kan numera gå och lägga sig medan vi fortfarande är uppe och vakna, men tidigare med henne och nu med åttamånadersbebisen har de liksom fått sitta med i soffan och somna där tills det är dags för mig och maken att sova och då har vi burit med barn upp. Upplever att det är det som ändå ger oss någon form av möjlighet att sitta ned och varva ned lite på kvällen.
(Maten var för övrigt mitt ”måste”. Jag skulle inte ha barn som var kladdig med maten. Gissa vad, det var inte jag som bestämde det.)

Barnfri person här som inte har så mycket att tillföra i tråden egentligen men bara tyckte att dessa citat var lite intressanta utifrån vad en vän som jobbar på BVC ofta pratar om. Enligt hen, som har sitt ursprung i en annan kultur, så är det bara "svenska" föräldrar som söker för eller pratar om sömnproblem hos barnen. Detta då utifrån att det finns kulturella föreställningar och normer om att barn ska sova en viss tid och att föräldrar ska ha egentid på kvällar, medans det i t.ex hens ursprungskultur är helt självklart att barn är med uppe med resten av familjen (som oftast består av många personer) tills de somnar av sig själva. Dessa föräldrar söker istället för eller pratar ofta om mat-/ätproblem då det förväntas att små barn ska kunna äta utan kladdande eller protester, vilket "svenska" föräldrar anser vara helt normalt och oproblematiskt.

Edit: Insåg att detta i sig kanske skulle kunna låta som skuldbeläggande mot föräldrar, vilket absolut inte var meningen! Jag har bara tyckt att det är intressant med de kulturella aspekterna när min vän pratar om det. Sen kan vi ju lika lite välja vilken kultur vi kommer från som vilka barn vi får eller vem vi själva är. :heart
 
Senast ändrad:
Barnfri person här som inte har så mycket att tillföra i tråden egentligen men bara tyckte att dessa citat var lite intressanta utifrån vad en vän som jobbar på BVC ofta pratar om. Enligt hen, som har sitt ursprung i en annan kultur, så är det bara "svenska" föräldrar som söker för eller pratar om sömnproblem hos barnen. Detta då utifrån att det finns kulturella föreställningar och normer om att barn ska sova en viss tid och att föräldrar ska ha egentid på kvällar, medans det i t.ex hens ursprungskultur är helt självklart att barn är med uppe med resten av familjen (som oftast består av många personer) tills de somnar av sig själva. Dessa föräldrar söker istället för eller pratar ofta om mat-/ätproblem då det förväntas att små barn ska kunna äta utan kladdande eller protester, vilket "svenska" föräldrar anser vara helt normalt och oproblematiskt.

Edit: Insåg att detta i sig kanske skulle kunna låta som skuldbeläggande mot föräldrar, vilket absolut inte var meningen! Jag har bara tyckt att det är intressant med de kulturella aspekterna när min vän pratar om det. Sen kan vi ju lika lite välja vilken kultur vi kommer från som vilka barn vi får eller vem vi själva är. :heart

Intressant även om jag gissar att personen egentligen inte såg ”svenska” föräldrar som världsunika utan i förhållande till sin egen och liknande kulturer?

Sen tror jag absolut att det ligger mycket i det! Det är ju fullkomligt logiskt att det blir mindre friktion om man följer barnets behov istället för att passa in det i sin egen mall. Oavsett vad det gäller. I alla fall inom vissa gränser. Det finns definitivt barn där problemen är större än så, till exempel som TS beskriver sin sons sömn.

Sen tror jag inte att det är så enkelt som egentid på kvällar. Hur ser det ut i din väns kultur vad gäller heltidsarbetande mammor och förskolestart? För att se till mig själv så har vi varit rätt liberala med nattningstider med våra barn som bebisar. De somnade när de var trötta typ. Men så fort förskolan börjar så är det onekligen så att de behöver sina timmars nattsömn för att orka med en vecka på förskolan. Då blir det kämpigt om man har en 1,5-åring vars ”naturliga” sovtid är runt 22. Been there done that :p
 
Intressant även om jag gissar att personen egentligen inte såg ”svenska” föräldrar som världsunika utan i förhållande till sin egen och liknande kulturer?

Sen tror jag absolut att det ligger mycket i det! Det är ju fullkomligt logiskt att det blir mindre friktion om man följer barnets behov istället för att passa in det i sin egen mall. Oavsett vad det gäller. I alla fall inom vissa gränser. Det finns definitivt barn där problemen är större än så, till exempel som TS beskriver sin sons sömn.

Sen tror jag inte att det är så enkelt som egentid på kvällar. Hur ser det ut i din väns kultur vad gäller heltidsarbetande mammor och förskolestart? För att se till mig själv så har vi varit rätt liberala med nattningstider med våra barn som bebisar. De somnade när de var trötta typ. Men så fort förskolan börjar så är det onekligen så att de behöver sina timmars nattsömn för att orka med en vecka på förskolan. Då blir det kämpigt om man har en 1,5-åring vars ”naturliga” sovtid är runt 22. Been there done that :p
Nej min vän brukar inte prata om "svenska" föräldrar som världsunika, men mer generellt utifrån skillnader mellan nordeuropeiska/västerländska kulturer i jämförelse med t.ex. vissa asiatiska, afrikanska, arabiska och balkankulturer baserat på hens egen kulturella bakgrund och sitt arbete som BVC-sköterska i x antal år.

Men det var inte meningen att jag skulle framföra någon särskild åsikt - eftersom jag inte har någon - och nu blir det konstigt att jag ska prata för min vän och just därför jag både använde citattecken och förtydligade att jag inte hade något att tillföra i tråden egentligen. 😁
 
Nej min vän brukar inte prata om "svenska" föräldrar som världsunika, men mer generellt utifrån skillnader mellan nordeuropeiska/västerländska kulturer i jämförelse med t.ex. vissa asiatiska, afrikanska, arabiska och balkankulturer baserat på hens egen kulturella bakgrund och sitt arbete som BVC-sköterska i x antal år.

Nej det var ungefär så jag trodde att det borde vara, varför jag undrade över det du skrev om att det bara var svenska föräldrar som upplevde sömnproblem hos sina barn :)

Men det var inte meningen att jag skulle framföra någon särskild åsikt - eftersom jag inte har någon - och nu blir det konstigt att jag ska prata för min vän och just därför jag både använde citattecken och förtydligade att jag inte hade något att tillföra i tråden egentligen. 😁

Nej jag förstod det också, jag jag håller helt med dig om att det ÄR intressant med de kulturella aspekterna. Jag ville mest spinna vidare på det och det är ju onekligen lättare att svara dig än en person som inte är här ;)
 
Barnfri person här som inte har så mycket att tillföra i tråden egentligen men bara tyckte att dessa citat var lite intressanta utifrån vad en vän som jobbar på BVC ofta pratar om. Enligt hen, som har sitt ursprung i en annan kultur, så är det bara "svenska" föräldrar som söker för eller pratar om sömnproblem hos barnen. Detta då utifrån att det finns kulturella föreställningar och normer om att barn ska sova en viss tid och att föräldrar ska ha egentid på kvällar, medans det i t.ex hens ursprungskultur är helt självklart att barn är med uppe med resten av familjen (som oftast består av många personer) tills de somnar av sig själva. Dessa föräldrar söker istället för eller pratar ofta om mat-/ätproblem då det förväntas att små barn ska kunna äta utan kladdande eller protester, vilket "svenska" föräldrar anser vara helt normalt och oproblematiskt.

Edit: Insåg att detta i sig kanske skulle kunna låta som skuldbeläggande mot föräldrar, vilket absolut inte var meningen! Jag har bara tyckt att det är intressant med de kulturella aspekterna när min vän pratar om det. Sen kan vi ju lika lite välja vilken kultur vi kommer från som vilka barn vi får eller vem vi själva är. :heart

I din väns kultur är det kanske också vanligare med hemmafruar? Dvs barnet kan sova hur länge som helst på morgonen och behöver inte gå upp till förskolan tidigt.
 
Ja, så har sonen också haft det. ”Förstoppningsdiarre” som vår BVC-sköterska berättade att det hette och jag tänkte att men vad i hela fridens.. själva ordet blir helt motsägelsefullt för mig. Men så kan det ju tydligen vara. Han är fortfarande inte helt bra, även om det inte tar tvärstopp längre så är det tvära kast mellan konsistens, mängd och hur ofta.

Det är som du säger skönt att vi tillslut ska reda ut det. För oavsett vad det är som gör att sonen sover kasst så kan vi ju alltid underlätta för honom (och oss) så gott det går, och om vi får reda på att han är allergisk eller att han inte är det så vet vi mer och kan fortsätta fila på så goda förutsättningar som möjligt.

Jag som barnlös glider in från sidolinjen och säger att förstoppningsdiarré är inte alls ovanligt när en har magproblem (som du vet har jag Mb Crohn). Enligt min magläkare är det faktiskt ganska vanligt.
 
Jag har inga tips, jag har själv kämpat med dålig sömn pga barn (men inte alls så extremt som i ditt fall) och jag vet hur otroligt jobbigt det är att inte få sova ordentligt.

Så jag vill bara ge en kram egentligen och bekräfta dina känslor. Livet är så pissjobbigt när sömnen inte fungerar.
 
Har du provat en sån där vaggmaskin? Har en släkting som har en sån och den fungerar jättebra för dem. Kan ju ge en pauser när man är som mest utmattad. Jättebra med vidare utredning!
 
Har du provat en sån där vaggmaskin? Har en släkting som har en sån och den fungerar jättebra för dem. Kan ju ge en pauser när man är som mest utmattad. Jättebra med vidare utredning!

Funderat på sån, men fram tills nu så har sonen behövt ganska kraftigt vaggande. Nästan sådär så man måste ruska om honom för att han ska ta sig över det värsta rycket innan han somnar. Så olika former av vaggor har jag tänkt ger för lugnt gungande. Nu har han faktiskt blivit bättre med det där. När han blir övertrött kan han börja veva på rejält och då får man ruska lite, men i vanliga fall börjar hans behov av gungande att lägga sig lite. Nu tycker jag ibland att han reagerar varken från eller till på gungandet när han väl bestämt sig för att inte sova. På gott och ont, det är ju trist att ingenting fungerar men det är också lite skönt att bara ge upp. Också skönt att se att utvecklingen går framåt, att det där flaxandet börjar lägga sig. Men hur som helst tror jag han har växt ur vaggmaskinerna nu? Han väger nog 10 kg skulle jag gissa.
 
Kanske kommer med ett tips ni redan har testat, men hoppa på pilatesboll med sonen i famnen? Funkade hyfsat på dottern när hon var i samma ålder. Man kan ju hoppa i olika tempon och se vad som funkar.

Och nej, ni gör ingenting fel. Det gäller bara att hitta en metod som ger mest lugn och ro kontra insats… :heart
 
Kanske kommer med ett tips ni redan har testat, men hoppa på pilatesboll med sonen i famnen? Funkade hyfsat på dottern när hon var i samma ålder. Man kan ju hoppa i olika tempon och se vad som funkar.

Och nej, ni gör ingenting fel. Det gäller bara att hitta en metod som ger mest lugn och ro kontra insats… :heart
Det gjorde jag med, toppenbra! Det hade jag glömt.
 
Vi var hos barnläkaren igår. Jag tycker att hans andning har blivit bättre efter helgen och på VC i tisdags lät den ju bra. Så jag hade mitt främsta fokus på att prata om hans mage. Läkaren lyssnade noggrant på allt jag hade att berätta om både andningen och magen. Sedan lyssnade hon på hans lungor och sa.. ”Det här låter inte bra. Låter han alltid såhär?” Jag kunde inte svara, jag kände mig helt värdelös men jag visste faktiskt inte. Hon tyckte att han lät ansträngd och rosslig. Samtidigt är han ju så otroligt aktiv, så visst andas han ofta häftigt men han vevar ju också omkring hela tiden. Han har också haft ett förkylningsmarathon den här hösten och jag har tänkt att det då är naturligt att han rosslar och hostar lite. Det har varit bättre och sämre i perioder. Just vid läkarbesöket hade jag inte alls tänkt på hans andning, men hon tyckte det lät illa. Det högg till lite i hjärtat av att jag missat något. Hon gav honom 4 st ”akut-puffar” med inhalatorn och skrev ut 2 olika inhalatorer till oss, samma som vi haft till dottern. Vi fick också Forlax Junior för magen. I januari har vi uppföljning, så jag tänker att vi följer denna plan nu och ev. allergier kan bli nästa steg att utreda om det inte blivit bättre.

Jag tror inte vi kommer kunna få ett svar på varför hans sömn är som den är, för det finns nog inte EN orsak. Han är nog bara lite så. Men jag tror absolut att både magproblem och andningsproblem kan ha bidragit till att något som redan inte är jättebra blivit sämre.
 
Håller tummarna för att det lättar nu @Voeux !
Just astma på barn är svårt tycker jag (vår grabb blev dålig en höst så vi behövde åka in till akuten).
 
Men så skönt med en bra läkare! Håller tummarna för att det hjälper.

En forlax om dagen och våran son är symptomfri och sover bra!


Jag tycker annars att det är tydligt att dålig sömn ger mer dålig sömn. Somnar han för sent så vaknar han för tidigt och sover gärna lika dåligt natten efter. Och han blir ännu mer ovillig att somna.
När det sen vänder åt andra hållet så sover han istället bättre och bättre. Vågar nästan inte ens skriva det, men nu somnar vårat barn i sängen typ 8, efter en mysig lässtund och sen sover han till 7-8 på morgonen med Max något uppvak då man klappar lite och sen somnar han om på ens kudde. Det känns orimligt att vara helt utvilad igen. När standard är att få sova ut :o
 
Vi var hos barnläkaren igår. Jag tycker att hans andning har blivit bättre efter helgen och på VC i tisdags lät den ju bra. Så jag hade mitt främsta fokus på att prata om hans mage. Läkaren lyssnade noggrant på allt jag hade att berätta om både andningen och magen. Sedan lyssnade hon på hans lungor och sa.. ”Det här låter inte bra. Låter han alltid såhär?” Jag kunde inte svara, jag kände mig helt värdelös men jag visste faktiskt inte. Hon tyckte att han lät ansträngd och rosslig. Samtidigt är han ju så otroligt aktiv, så visst andas han ofta häftigt men han vevar ju också omkring hela tiden. Han har också haft ett förkylningsmarathon den här hösten och jag har tänkt att det då är naturligt att han rosslar och hostar lite. Det har varit bättre och sämre i perioder. Just vid läkarbesöket hade jag inte alls tänkt på hans andning, men hon tyckte det lät illa. Det högg till lite i hjärtat av att jag missat något. Hon gav honom 4 st ”akut-puffar” med inhalatorn och skrev ut 2 olika inhalatorer till oss, samma som vi haft till dottern. Vi fick också Forlax Junior för magen. I januari har vi uppföljning, så jag tänker att vi följer denna plan nu och ev. allergier kan bli nästa steg att utreda om det inte blivit bättre.

Jag tror inte vi kommer kunna få ett svar på varför hans sömn är som den är, för det finns nog inte EN orsak. Han är nog bara lite så. Men jag tror absolut att både magproblem och andningsproblem kan ha bidragit till att något som redan inte är jättebra blivit sämre.
Gå inte och tänk på att det är du som missat med andningen! I och med att hon sa det just när hon lyssnade på lungorna så skulle jag gissa att hon undrade om ingen annan läkare noterat det om dom lyssnat på lungorna, inte att det var något man kunde höra bara på andningen. Är ingen vettig som tycker att du som förälder ska kunna lyssna på lungorna själv hemma och avgöra vad som är normalt eller inte :heart
 

Liknande trådar

Småbarn Nu behöver jag eran hjälp... Vi har en tjej här hemma som fyller tre år i sommar. Hon har ALLTID varit väldigt svår att söva och har...
2 3
Svar
47
· Visningar
7 107
Senast: Lingon
·
Gravid - 1år Jag känner inte att jag tycker om mitt barn längre. Hur överlever man det? Jag älskar honom och skulle offra livet för honom när som om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
26 028
Senast: Amk
·
Gravid - 1år Jag har förstått att sömnen är väldigt varierande hos bebisar och att det är helt normalt att vakna ofta och äta på natten m.m Men nu...
2 3
Svar
45
· Visningar
3 262
Senast: Lo_
·
Övr. Hund Hejsan.. Har en närapå 6mån gammal valp där ensamhetsträningen inte funkat bra alls. Var nog lite dålig med att göra det till "vardag"...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
8 823
Senast: Sezziyanen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp