Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??
Men om jag formulerar om frågan då ??? Är det så mycket jobbigare att vara förälder idag än på 80-/90- talet ??? Jag ser fler stressade och arga föräldrar nu än då. Vi var många som använde Anna Wahlgrens Barnaboken för bra tips (även om hon upprepade sig en massa), öppna förskola, kyrkans barntimmar och andra äldre mammor med flera barn var god hjälpmedel. (Jag hade flera i omgivningen med 4-5 barn och i kommunen jag bor nu finns ett antal stora familjer, 6-10 barn. F d kommunalrådet har 10, egna och extra.) Hade rätt bra dagis också. Hur/varifrån lär ni er fostra/trösta/peppa era barn idag ???
Att fler föräldrar är stressade tror jag du har alldeles rätt i! Det visar ju många undersökningar bland föräldrar. Och det i sig kan säkert skapa fler arga föräldrar (även om inte just jag sett det problemet direkt).
Jag tror att det är just
stressen som är problemet. Fast som de brukar säga; tiden är det enda som är rättvist. Vi har
alla 24 timmar per dygn och 365 dagar om året. Så i teorin: nej, det borde inte vara jobbigare att vara förälder idag jämfört med tidigare. Vi har ju samma antal timmar per dygn. Men jag tror att medvetna och omedvetna krav som vi sätter upp gör många stressade. Många "ska" så mycket. Man ska vara så perfekt och ha "allt". Perfekt förälder, perfekt fru/man, perfekt "bullmorsa" (för när man själv var liten så fanns alltid hembakta bullar i frysen), perfekt hemma, perfekt bil, perfekt boende osv. Man ska resa utomlands minst en gång per år, man ska ha ny bil, dyr villa, tv-apparater till alla i familjen, mobiltelefoner (ständig nåbar), en bra karriär. Osv.
Nu är vår son väldigt liten ännu. Men jag tror inte själv att jag kommer drabbas av den där
enorma stressen som jag ser att vissa lever med (för i så fall hade jag redan drabbats för längesen). Jag längtar tex efter att bo i hus, men samtidigt så är det jätteskönt att vi INTE gör det nu när vi fått vår son. För vi har såpass billigt boende att vi kan dra ut länge på vår föräldraledighet. Och vi kan också lägga tiden på honom istället för på alla "måsten" som följer med ett hus. Jag har inga som helst krav på mig själv att vara den där "bullmorsan" eller ha allt som alla andra har. För egentligen så tror jag många bedrar sig på det där med vad "alla andra" har. De ser att en granne har ny bil, en annan renoverar hela köket, en tredje reser ofta utomlands osv - och så får många för sig att man liksom måste
allt det där.
Glömde ju svara på din sista fråga!
Hur jag lär mig fostra min son. Jo, jag är personligen en sådan som läser massor. Läser många böcker, läser på nätet, artiklar osv. Jag plockar upp det jag tycker verkar bra och ratar det jag tycker verkar dåligt. Dessutom har jag ju själv varit barn och haft världens bästa mamma - mitt mål är att vara en så bra förälder som hon varit till mig och min bror. Lyckas jag med det så kommer jag vara helnöjd! Behöver jag råd så frågar jag folk; tex andra föräldrar, IRL eller på nätet, mina egna föräldrar, mina svärföräldrar eller andra. Jag pratar också mycket med min sambo om vad vi vill ge vår son för uppväxt och framtid.
