Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

[Sara-Ida]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Problemet här är ju att det du hänvisar till är ett par individers subjektiva upplevelse av någonting som mycket väl kan ha berott på andra faktorer.
Att diskutera andra personer i tråden är inte tillåtet. Men du kan ju själv läsa inläggen.

Tack för lektionen, men jag känner att jag har tillräckligt på fötterna.

Deras upplevelser är ju på intet sätt mer subjektiva än dina egna.

Lycka till med din barnuppfostran.

 

[Allimac76]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Deras upplevelser är ju på intet sätt mer subjektiva än dina egna.

Lycka till med din barnuppfostran.

Tack det samma.

 

[lilltrolle]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Jag tycker fortfarande inte att det är bra att gå så fort, RYCKA pysen hårt i armen när han sprang vid sidan om så snabbt han kunde och dessutom RYTA högt åt ett storgråtande barn.
Han grät högt, skrek inte emot, kämpade inte emot, trotsade inte alls. Vilken förälder ryter åt ett gråtande barn istället för att TRÖSTA ??? Ett ledset barn ??? Dessutom går ju gråten ofta över snabbt om föräldern kramar barnet och/eller bär det en stund. Vilket barn blir glatt och tröstat av hårda ord och hårda händer ????
Jodå, det var definitivt hennes barn enl. vad mamman själv sa.

Jag håller med dig! Att skrika på barn ger ingenting mer än ledsna barn som inte känner sig älskade. Om du ser något liknande igen ring 112 och begär socjouren! Det är nämligen så att föräldrar inte har rätt att behandla sina barn illa, man får inte falla till barnets nivå, skrika åt dem, slå eller hota. En eloge till dig som vågade ifrågasätta mammans beteende!

 

[Enya]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Jag har tänkt på dig och det som du skrev här.



Och så har jag läst i litet gamla trådar.

Och jag har en teori.
Din äldste son har ett behov av uppmärksamhet som han inte vet hur han skall fylla.
Och genom att trassla så får han den uppmärksamhet och tid från dig som han behöver.
Om du kunde komma på något annat sätt att ge honom uppmärksamksamhet på som du också skulle trivas med så skulle nog det hjälpa.
Be honom t.ex. att vara delaktig i mathållningen.
Genom att vara med och föreslå vad ni skall äta och sedan rent faktiskt hjälpa till.
På det sättet så skulle ni kunna göra den trista matlagningen till något trevligt som ni har tillsammans.

Vad tror du om detta?
Kan det fungera?

Jag blir lite ledsen när du skriver att han behöver mer uppmärksamhet. Han får så mycket uppmärksamhet hela tiden! Han är den som alltid har fått mest uppmärksamhet, han tar så stor plats, tar plats från de andra två. Det är inte rättvist att det är HAN, HAN och HAN hela tiden, Han har svårt att rätta sig efter att de andra två också ska få något, och Gud nåde det syskon som går före honom till bilen, till matbordet eller vad som helst! Nu äntligen verkar han ha lugnat sig lite igen, förutom när min syster passar barnen, då är han elak mot sina syskon och "stänger" öronen när min syster pratar med honom. Det går upp och ner med honom.

Jag har pratat med dagis om honom lite grann och de tror att han är orolig inför skolstarten, han börjar ju förskoleklass till hösten och det är i helt nya lokaler, han känner ingen alls och han ska åka buss dit ensam. Det är stort för honom och den teorin köper jag också.

Jag tror inte att du har fel om att han söker uppmärksamhet, men jag tror inte att det är bra att ge honom all den uppmärksamhet som han vill ha, för dels kan jag inte dela mig i tre bitar, och alla tre barnen förtjänar lika delar av mig. Och dels så kommer det finnas typ 20 andra elever i skolan sedan som han måste låta få viss plats också.

Sonnys familj har alltid gett Eric mängder med uppmärksamhet och Isaac nästan inget, och Eric betedde sig gräsligt illa av en sådan behandling. Det är svårt att hitta rätt nivå på uppmärksamheten, men ibland när jag tycker han fått lagom uppmärksamhet så har han också fungerat mycket bättre.

Skulle Eric vara med och bestämma över maten så skulle det vara makaroner och fiskpinnar dagligen

Jag ska dock absolut ge det en chans! Kanske hjälper det lite ändå?
Nu funderar jag dock på om hans "matvägran" beror på att han har ont i magen när han ätit. Han får ibland, ganska ofta, kolikont och så sitter det i i runt en halvtimme för att sedan släppa. Jag vet inte vad det beror på, men ska börja försöka utesluta olika saker.

 

[lilltrolle]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Jag tror absolut att du tänker rätt! Det finns barn som "lär sig utnyttja situationen". Din äldste verkar vara en av dem. Fortsätt på samma sätt ska du se att det ordnar sig snart. Han är inte enda barnet och ska inte behandlas annorlunda än de övriga!

 

[Inte_Ung]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Jag blir lite ledsen när du skriver att han behöver mer uppmärksamhet.

Hans behov kan vara oändligt.
Alltså inte praktiskt möjligt att mätta.
Och då så gäller det att du väljer ett för dig trevligt sätt att ge uppmärksamhet på så att du kan styra bort de otrevliga sätten.

Så att du styr honom och inte att han styr dig.

Skulle Eric vara med och bestämma över maten så skulle det vara makaroner och fiskpinnar dagligen

Kan det inte få vara så då?
Jag körde den varianten tills att ungarna faktiskt tröttnade och bad om variation.
Korv och bulle var vår variant.
Efter en vecka så ville de inte ha det något mera.

Nu funderar jag dock på om hans "matvägran" beror på att han har ont i magen när han ätit. Han får ibland, ganska ofta, kolikont och så sitter det i i runt en halvtimme för att sedan släppa. Jag vet inte vad det beror på, men ska börja försöka utesluta olika saker.

Det skulle kunna vara laktosintollerans.
Prova att ta bort mjölken några dagar.
Det skall bli bättre omedelbart i sådana fall.

 

[Enya]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Hans behov kan vara oändligt.
Alltså inte praktiskt möjligt att mätta.
Och då så gäller det att du väljer ett för dig trevligt sätt att ge uppmärksamhet på så att du kan styra bort de otrevliga sätten.

Så att du styr honom och inte att han styr dig.
Hur menar du här? Vad är dina förslag? Jag förstår inte riktigt hur du menar så det är därför jag undrar

Kan det inte få vara så då?
Jag körde den varianten tills att ungarna faktiskt tröttnade och bad om variation.
Korv och bulle var vår variant.
Efter en vecka så ville de inte ha det något mera.

Det känns ju inte riktigt rätt att servera sån onyttig mat i "evigheter" Men jag ska ta mig en funderare i morgon när jag jobbar och se om jag inte kan göra som du tycker här. Testa i alla fall, så ser jag ju hur det funkar. Sönerna kan ju få bestämma varannan dag, så blir det rättvist?
Det skulle kunna vara laktosintollerans.
Prova att ta bort mjölken några dagar.
Det skall bli bättre omedelbart i sådana fall.

Visst låter det som laktosintollerans, jag tänkte på det med detsamma nu sist, kände igen mig då jag är laktosintollerans själv och har blivit mycket bättre sedan jag gick över till laktosfri kost.
Han var det som liten och har för kanske ett år sedan börjat dricka mjölk igen. Den senaste gången åt han makaroner, ketschup och stekt ägg och drack vatten. Det finns inget riktigt mönster i det tycker jag. Funderade på om det var äggen han inte tålde. Men det känns inte heller så troligt då han inte alltid har ätit ägg när han fått magknip. Tänkte då på gluten, det finns ju i pasta, men de dagar han inte reagerar då? Han får ju gluten varje dag!

 

[Inte_Ung]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Så att du styr honom och inte att han styr dig.
Hur menar du här? Vad är dina förslag? Jag förstår inte riktigt hur du menar så det är därför jag undrar

Jo att du skall styra vilka aktiviteter som du vill göra med honom.
Alltså vilken uppmärksamhet som du vill ge honom.
Så att han inte tramsar sig till en uppmärksamhet som du inte trivs med att ge honom.

Om han beter sig illa mot dig och får en reaktion i att du blir ledsen.
Så har han lyckats med att styra uppmärksamheten.
Det mår ingen utav er bra av för barn skall inte styra sådant.
Om du i stället bestämmer vad ni skall göra tillsammans, laga mat, städa eller fixa, så har du styrt på vilket vis han skall få uppmärksamhet.
Det skall helst vara något viktigt som man måste göra så att han känner sig betydelsefull också.

Tänkte då på gluten, det finns ju i pasta, men de dagar han inte reagerar då? Han får ju gluten varje dag!

Visst är han ganska smal också?
Det kan ju vara gluten som är problemet då.
Men då så skall man låta undersöka det innan man tar bort det.
Så att man kan se intolleransen på testerna.

 

[Enya]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Jo att du skall styra vilka aktiviteter som du vill göra med honom.
Alltså vilken uppmärksamhet som du vill ge honom.
Så att han inte tramsar sig till en uppmärksamhet som du inte trivs med att ge honom.

Om han beter sig illa mot dig och får en reaktion i att du blir ledsen.
Så har han lyckats med att styra uppmärksamheten.
Det mår ingen utav er bra av för barn skall inte styra sådant.
Om du i stället bestämmer vad ni skall göra tillsammans, laga mat, städa eller fixa, så har du styrt på vilket vis han skall få uppmärksamhet.
Det skall helst vara något viktigt som man måste göra så att han känner sig betydelsefull också.
Sådant gjorde jag mycket med honom förut, men så sa de på dagis att han är FÖR hjälpsam och att det inte kändes bra att han var det. Han dukade, tog emot föräldrar, hade koll på vad de andra barnen behövde och ville och när. Lite kontrollbehov av det. Så jag har dragit ner på "hjälpa till" ganska mycket, så nu upplever dagis honom som "bättre. Visst, det kanske han är, jag vet inte riktigt. Han verkar inte ha det kontrollbehovet i samma utsträckning

Jag upplever honom som omättlig- ju mer uppmärksamhet han får desto mer vill han ha. Och då blir det genast krångel när jag sätter punkt istället.

Jag hoppas verkligen på att att börja skolan och att vara i från Isaac och att få ta skolbarnsansvar ( om du förstår hur jag menar) hjälper oss ur det här lite grann.


Visst är han ganska smal också?
Det kan ju vara gluten som är problemet då.
Men då så skall man låta undersöka det innan man tar bort det.
Så att man kan se intolleransen på testerna.

Ja han är både kort och smal. ÄR 105 cm lång och väger kanske mellan 16 och 18 kg har jag för mig. Isaac snart 5 år väger något kg mer och är nästan lika lång.

 

[Inte_Ung]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Ja han är både kort och smal. ÄR 105 cm lång och väger kanske mellan 16 och 18 kg har jag för mig. Isaac snart 5 år väger något kg mer och är nästan lika lång.

Om han var mitt barn så skulle jag testa honom för glutenintollerans.
Det kan ge ett konstigt uppförande också då tarmens upptag av näringsämnen blir stört.
Och bristen på vissa vitaminer påverkar det psykiska måendet.

Jag känner exempel på en vuxen som inte är på rätt sätt efter att levt för länge med en glutenintollerans som inte upptäckts.

 

[Flyttfogel]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Det känns ju inte riktigt rätt att servera sån onyttig mat i "evigheter" Men jag ska ta mig en funderare i morgon när jag jobbar och se om jag inte kan göra som du tycker här. Testa i alla fall, så ser jag ju hur det funkar. Sönerna kan ju få bestämma varannan dag, så blir det rättvist?

Det låter väl som en jättebra idé! Då får de uppmärksamhet båda två och klara direktiv om vad som gäller. Måla upp ett färglatt schema tillsammans och sätt på kylskåpet så pojkarna själva kan se att det är deras dag, markera dagen med en kylskåpsmagnet. Ni kan skriva i oxå vad för mat som lagats den dagen, som en dagbok som ni kan titta tillbaka på. Vill den äldsta bara äta fiskpinnar så ok som Inte_Ung sa, han kommer nog välja annan mat själv snart. Prova med att panera fisk själv som ett alternativ (f.ö min favvosysselsättning när jag var liten ) till att köpa färdiga t.ex och styr honom på så sätt

 

[Lupin]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Ska vi nu curla föräldrarna också? Stryka dem medhårs och blunda då de beter sig tokigt?

Det gör BVC så bra redan....

 

[Lupin]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Om han var mitt barn så skulle jag testa honom för glutenintollerans.
Det kan ge ett konstigt uppförande också då tarmens upptag av näringsämnen blir stört.
Och bristen på vissa vitaminer påverkar det psykiska måendet.

Jag känner exempel på en vuxen som inte är på rätt sätt efter att levt för länge med en glutenintollerans som inte upptäckts.

Finns det någon slags information man kan läsa om det du skriver? Kan man vara glutenintolerant som vuxen utan att vara mager och undernärd? För glutenintolerans alltid med sig ofrivillig viktminskning och avmagring, i 100% av fallen?

 

[Inte_Ung]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Sök på nätet.
Jag hittade en del där.
Och man måste visst inte bli ofrivilligt mager heller.

Mera än så vill jag nog inte vika ut denna del av mitt liv.

 

[Mynta2]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Gå på apoteket och köp ett celiakitest. Kostar 149:- och visar om han reagerar mot gluten. Gör han det så går du vidare till läkare för utredning.

 

[Lupin]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Han? Jag frågade för min egen del.

Men, får man verkligen testa sånt här? Jag menar bör man verkligen testa sånt här själv? Ska man ringa läkaren sen och säga att man gjort ett självtest och vill gå vidare?

 

[Lupin]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Sök på nätet.
Jag hittade en del där.
Och man måste visst inte bli ofrivilligt mager heller.

Mera än så vill jag nog inte vika ut denna del av mitt liv.

Oki, tack för svaret. Du behöver inte hänga ut något om du inte vill, såklart.

 

[ShrimpMama]

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Vi vet ju iof inte hur barnet grät, jag menar jag hör ju om min son gråter för att han trotsar eller om han är väldigt ledsen.

Barn har ju olika gråt.

Skulle det ha varit min son som trotsade mig så hade jag inte vänt mig om och ryt till barnet att hålla tyst.

Jag hade mer fortsatt gå för jag vet iaf när det gäller min son att han gillar inte att bli lämnad ensam och då hade han slutat och kommit efter