Hanhund aggressiv mot sambo vid läggdax

Men kanske är den vuxna personens förståelse och kunskap om hundar begränsad och så styr känslan av att hunden försöker styra och ställa?

Många blir provocerade av det.

Man behöver inte förstå sig på hundar för att låta bli att reagera med aggressivitet mot ett djur som är mentalt och fysiskt enormt underlägset...

Provocerad kan han känna sig hur mycket han vill, det är inte acceptabelt att reagera med våld (eller hot om våld) ändå! Förutom vad det säger att alls bli så provocerad till att börja med. :meh:

Det är inte min sambo, och TS ordnar sitt liv och hushåll precis som hon vill såklart, men jag hade dragit öronen åt mig.
 
Är det bara jag som tycker det är sjukt att känna svartsjuka mot en hund?
Även om det till och med hade varit så att ts la ner ALL sin tid på hunden och ingen alls på sambon så borde väl sambon vara sur/prata med ts om det och inte vara svartsjuk på hunden? :crazy:

Om det ens är svartsjuka det handlar om? Känns snarare som oförståelse/empatibrist.
 
Är det bara jag som tycker det är sjukt att känna svartsjuka mot en hund?
Även om det till och med hade varit så att ts la ner ALL sin tid på hunden och ingen alls på sambon så borde väl sambon vara sur/prata med ts om det och inte vara svartsjuk på hunden? :crazy:

Om det ens är svartsjuka det handlar om? Känns snarare som oförståelse/empatibrist.

Nä, det är inte bara du. Om sambon skulle uppleva att hunden tar plats som rätteligen (:cautious:) tillhör honom, då är det väl sambon han ska ta det med. Ta ut ilska/frustration/besvikelse/whatever på djur, det låter man bli.
 
Man behöver inte förstå sig på hundar för att låta bli att reagera med aggressivitet mot ett djur som är mentalt och fysiskt enormt underlägset...

Provocerad kan han känna sig hur mycket han vill, det är inte acceptabelt att reagera med våld (eller hot om våld) ändå! Förutom vad det säger att alls bli så provocerad till att börja med. :meh:

Det är inte min sambo, och TS ordnar sitt liv och hushåll precis som hon vill såklart, men jag hade dragit öronen åt mig.

Lugn och fin. Jag håller med dig. :)

Men vad man borde veta/begripa och vad man vet/begriper är skilda saker. Man kan bara förstå det man förstår.
 
Fö funderar jag på om det kanske bara är ledarskapet hos sambon som brister. Hunden har ingen respekt och säger: "Du duger inte! Kom inte och lägg dig i sängen hur som helst."

På vilket sätt är sambon ledare över hunden?
 
Lugn och fin. Jag håller med dig. :)

Men vad man borde veta/begripa och vad man vet/begriper är skilda saker. Man kan bara förstå det man förstår.

:)

Visst kan man bara förstå det man förstår, men jag anser helt enkelt att man som vuxen och fungerande är ansvarig för sig själv. Att reagera med våld eller hot om våld är inte acceptabelt, man får vara hur provocerad och oförstående man vill men man tar inte ut det på omgivningen ändå...

Mannens eventuella problem är hans men han lägger dem på hunden (och kanske sambon), som vuxen har han ansvar att ta itu med dem själv. För mig är det ett stort problem, och inte något jag skulle kunna acceptera oavsett hur provocerad eller okunnig han kunde tänkas vara. Vill han fortsätta vara det får han vara det någon annan stans.
 
:)

Visst kan man bara förstå det man förstår, men jag anser helt enkelt att man som vuxen och fungerande är ansvarig för sig själv. Att reagera med våld eller hot om våld är inte acceptabelt, man får vara hur provocerad och oförstående man vill men man tar inte ut det på omgivningen ändå...

Mannens eventuella problem är hans men han lägger dem på hunden (och kanske sambon), som vuxen har han ansvar att ta itu med dem själv. För mig är det ett stort problem, och inte något jag skulle kunna acceptera oavsett hur provocerad eller okunnig han kunde tänkas vara. Vill han fortsätta vara det får han vara det någon annan stans.

Instämmer!

Jag försvarar inte ilskan, jag bara beskriver att han kanske fungerar så. Det finns människor som svarar med irrationella känslor och som faktiskt inte, på grund av omognad eller okunnighet, är lämpliga runt barn eller djur.

TS får givetvis prata med sambon om hur detta uppstått och visa honom hur han skapar ett förtroende mellan honom och hunden. Utan förtroendet kan han ju aldrig leda hunden.
 
Jag är totalallergisk mot det här resonemanget. Det skapar bara fler konflikter.

Vad menar du? Jag tycker min fråga är befogad. Jag har sett familjer där hunden inte haft förtroende för en familjemedlem och där människan ifråga inte fått hjälp att lära sig kommunicera med hundne på rätt sätt.

DÅ blir det givetvis konflikter.
 
Vad menar du? Jag tycker min fråga är befogad. Jag har sett familjer där hunden inte haft förtroende för en familjemedlem och där människan ifråga inte fått hjälp att lära sig kommunicera med hundne på rätt sätt.

DÅ blir det givetvis konflikter.

Det är inte bristen på förtroende och kommunikation jag vänder mig mot, det är när det skylls på bristande ledarskap. Att hunden försvarar sängen för att han inte har respekt för sambon och helt enkelt mopsar sig ("du duger inte"). Den inställningen bäddar för problem, på djupet.

Du kan avse hur milda botemedel du vill för att rätta till ledarskapet, jag anser att hela attityden har problem inbyggda som riskerar att dyka upp så fort något förändras. Det bygger på en konflikt i grunden, en kamp om ledarposition som jag inte bara inte håller med om utan anser är direkt problematisk.
 
Det är inte bristen på förtroende och kommunikation jag vänder mig mot, det är när det skylls på bristande ledarskap. Att hunden försvarar sängen för att han inte har respekt för sambon och helt enkelt mopsar sig ("du duger inte"). Den inställningen bäddar för problem, på djupet.

Du kan avse hur milda botemedel du vill för att rätta till ledarskapet, jag anser att hela attityden har problem inbyggda som riskerar att dyka upp så fort något förändras. Det bygger på en konflikt i grunden, en kamp om ledarposition som jag inte bara inte håller med om utan anser är direkt problematisk.

Du tolkar givetvis det jag skriver som du vill. Men för mig är ledarskap = förtroende. Respekt fungerar alltid på två håll.

Det betyder att hunden visar inte respekt om han inte också bemöts med respekt.
 
Du tolkar givetvis det jag skriver som du vill. Men för mig är ledarskap = förtroende. Respekt fungerar alltid på två håll.

Det betyder att hunden visar inte respekt om han inte också bemöts med respekt.

Men sätt in det här:
"Hunden har ingen respekt och säger: "Du duger inte! Kom inte och lägg dig i sängen hur som helst."

På vilket sätt är sambon ledare över hunden?"

i situationen där karln är arg och hotar om våld, och vad blir resultatet? Inte att konflikten minskar i alla fall.

Det finns andra sätt att föra in kommunikation och förståelse än genom att dra in ledarskap och att hunden inte respekterar husse...
 
Men sätt in det här:
"Hunden har ingen respekt och säger: "Du duger inte! Kom inte och lägg dig i sängen hur som helst."

På vilket sätt är sambon ledare över hunden?"

i situationen där karln är arg och hotar om våld, och vad blir resultatet? Inte att konflikten minskar i alla fall.

Det finns andra sätt att föra in kommunikation och förståelse än genom att dra in ledarskap och att hunden inte respekterar husse...

Ja?

På vilket sätt är han ledare över hunden?

Frågan är ställd neutralt.
 
Ja?

På vilket sätt är han ledare över hunden?

Frågan är ställd neutralt.

Men problemet är inte ställt neutralt, du beskriver en hund som säger "dra åt helvete med dig, karljävel" i stort sett.

Och i en situation som du målat upp, där mannen är hotad av hunden, svartsjuk, etc - tas frågan emot neutralt tänker du dig? Eller ses det som ytterligare en provokation?

(Sen är ju begreppet ledarskap behäftat med rätt så mycket bagage. Jag kan tycka att det är viktigt att ha ett slags ledarrelation med min hund. Men jag pratar aldrig om ledarskap, eftersom det följer så mycket med det ordet. Det finns andra ord, som inte släpar med sig associationer om att trycka ner och dominera. Föräldraroll, tex. Jag vet inte vilket sorts ledarskap du pratar om heller nu, ens.)
 
Jag vet inte vilket sorts ledarskap du pratar om heller nu, ens.)

Det tycker jag nog att jag avslöjat med mina inlägg, men om du undrat kunde du frågat. Jag har möjligen uttryckt mig klumpigt, men för mig är relationen med hunden ganska okomplicerad. Det handlar inte om makt eller våld - utan om förtroende och trygghet.

När tryggheten och förtroendet saknas så blir det maktkamp och otrevligheter/spänningar för båda parter.
Natti.
 
Det tycker jag nog att jag avslöjat med mina inlägg, men om du undrat kunde du frågat. Jag har möjligen uttryckt mig klumpigt, men för mig är relationen med hunden ganska okomplicerad. Det handlar inte om makt eller våld - utan om förtroende och trygghet.

När tryggheten och förtroendet saknas så blir det maktkamp och otrevligheter/spänningar för båda parter.
Natti.

Fast om du nu tycker att ledarskap bygger på respekt och förtroende så är det väl sambon som ska visa respekt och förståelse gentemot hunden, inte tvärtom? Så hunden kan få tillbaka förtroendet till sambon.

Problemet är ju att hunden har störts, när den talat om att den inte vill bli störd så har den hotats (eller kanske mer?) och därmed har aggressionen ökat. Aggressionen kommer ju från att den inte litar på sambon. Pga att sambon är aggressiv.
 
Fast om du nu tycker att ledarskap bygger på respekt och förtroende så är det väl sambon som ska visa respekt och förståelse gentemot hunden, inte tvärtom? Så hunden kan få tillbaka förtroendet till sambon.

Problemet är ju att hunden har störts, när den talat om att den inte vill bli störd så har den hotats (eller kanske mer?) och därmed har aggressionen ökat. Aggressionen kommer ju från att den inte litar på sambon. Pga att sambon är aggressiv.

Ja, och det har jag också uttryckt. Se följande inlägg:

#49
#51
#53
 
Fö funderar jag på om det kanske bara är ledarskapet hos sambon som brister. Hunden har ingen respekt och säger: "Du duger inte! Kom inte och lägg dig i sängen hur som helst."

På vilket sätt är sambon ledare över hunden?

Nja, här skrev du annorlunda. Att hunden saknar respekt. Jag anser nämligen tvärtom.

Att skriva sådär kan nämligen få folk att tro att de måste "ta ledarskap" i form av hård hantering då de tror att hunden tar över och är "dominant". När fallet egentligen är en hund som säger "snälla låt mig va, SNÄLLA låt mig va, SNÄLLA LÅT MIG VA, DRA ÅT HELVETE!"
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 280
Senast: fixi
·
Övr. Hund Vill varna för en lång historia men ska försöka göra den så kort det går. Vi(jag och min sambo) Har två hundar, en liten havanais...
2
Svar
28
· Visningar
6 564
Senast: Dopy
·
Övr. Hund Min tollare fyller 2 år i slutet av mars. Han är en underbar hund med mycket energi och glädje. Vårt (eller egentligen mitt) problem är...
2 3
Svar
50
· Visningar
9 617
Senast: AlmostEasy
·
Hundhälsa Min 4 åriga tik har börjat kissa inne nattetid helt plötsligt. Jag skulle behöva lite råd och inputs för nu har idéerna tagit slut på...
Svar
7
· Visningar
11 780
Senast: Nominous
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp