Ger folk i förhållande upp för lätt?

[Enya]

Hörde på radio i dag att det pratades om relationer och äktenskap. En person där sa att hon tyckte att folk ger upp för lätt, att de inte försöker reparera förhållandena. Att de inte reder ut och pratar om sina bekymmer innan det går för långt. De som har långa och bra äktenskap pratar mer och gör mer tillsammans än de som inte kan hålla ihop.

Tycker ni att det är så? Eller handlar det om något annat som gör att man inte håller ihop?

Jag vet egentligen inte om hur mitt äktenskap funkade. Visst var vi osams och så, men jag tror inte det berodde på att vi var olika, för det var vi, utan för att han inte var van vid hushållsarbete. Han hade inte lärt sig det hemifrån. Jag tror att det varit annat om han hade haft samma syn där som jag. Fast jag vet inte. Minns inte hur vi hade det.

Vi var olika, men jag tycker att olikheter berikar ett förhållande, inte att det trasar sönder det. Jag har vänner som är totalt olika mig, men vi är ändå bästa vänner. Det är intressant hur det kan vara faktiskt. Jag tycker att det är kul med olikheter och kan känna att likheter kan bli lite mycket i längden om man inte får andrum i förhållandet.

Vad min makes död har lärt mig är att man ska vara rädd om sina nära och sin kärlek. En dag är den borta och det är hemskt.

Men vad tycker ni då?

 

[Ravishing]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Olikhet tror jag absolut inte är ett problem i ett förhållande, åtminstone inte enligt mina erfarenheter. Jag skulle nog snarare ha problem med att leva ihop med någon som är som jag (hetlevrad, verbal, säger alltid vad man tycker osv.), det skulle inte gå för fem öre. Det jag skulle ha problem med är snarare om jag och min partner har olika värderingar.

Jag kan inte tala för någon annan, men jag tror absolut att vissa par ger upp för lätt. "Jag är inte kär längre", nej man brukar inte vara störtkär och nyförälskad i 15 år.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Jag skulle nog snarare ha problem med att leva ihop med någon som är som jag (hetlevrad, verbal, säger alltid vad man tycker osv.), det skulle inte gå för fem öre. Det jag skulle ha problem med är snarare om jag och min partner har olika värderingar.

Precis så känner jag. Jag och min sambo måste liksom ha samma värderingar - annars skulle jag inte ens bli kär. Däremot skulle jag inte för allt i världen vilja vara tillsammans med någon med samma temperament som jag, det skulle inte fungera.

Jag kan inte tala för någon annan, men jag tror absolut att vissa par ger upp för lätt. "Jag är inte kär längre", nej man brukar inte vara störtkär och nyförälskad i 15 år.

Här håller jag inte alls med. Vill man vara störtkär och nyförälskad så har jag inga åsikter alls på att man gör slut. Jag ser inget egenvärde i att hålla upp en relation if your heart's not in it så för vems skull ska man fortsätta? Däremot lider jag med alla som borde gjort slut för SÅ länge sedan eftersom deras relationer är minst sagt toxic.

Generellt tycker jag snarast att folk håller ihop för länge än för kort tid. Att göra slut är inget misslyckande och du får ingen medalj för att stannat i ett kärlekslöst och tråkigt förhållande hela ditt liv.

 

[mino]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Hade vi inte en tråd om detta alldeles nyss?
http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=1212114

 

[Gimlan]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Generellt tycker jag snarast att folk håller ihop för länge än för kort tid. Att göra slut är inget misslyckande och du får ingen medalj för att stannat i ett kärlekslöst och tråkigt förhållande hela ditt liv.

Kunde inte sagt det bättre själv!

 

[Enya]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Ja jag har temperament, men det går fort över, på sekunden typ! Men vill ha någon som är lugnare och inte spär på en irritation hos mig. Jag är inte långsint, men skulle i och för sig inte stå ut med någon som är min motsats i just det!, skulle vara drygt att aldrig bli förlåten för att jag snäst av någon de dagar jag har mens

Vi behöver inte ha samma intresse, musiksmak, filmsmak, hobby, tankar eller vad det nu kan vara. Går då och då på bio med en kompis och vi gillar inte alls samma sorts filmer men ändå funkar det mer än väl tex. Jättekul när andra kan tillföra saker man själv inte har tänkt på, lärt sig, varit van vid, använt osv osv.

Därför funderar jag på om det faktiskt inte ligger någon annanstans att förhållandena inte funkar. Är det liksom lättare att skylla på olikheter eller att kärleken dött än att ta tag i problemen innan det gått för långt?

Nu har jag sett på buke vid flera tillfällen att den ena vill prata men inte den andra. Jag tror att den andra som inte vill prata måste prata lite mer och den som vill prata pratar lite mindre. Att lyssna är svårare än att prata och kan det inte vara lite där ett av problemen ligger? Att man inte lyssnar på varandra, både det som sägs med ord och det som visas subtilt?

Jag vet med mig att jag hade problem med att lyssna. Jag var ung och han var ung. Med åren har jag lärt mig vad det innebär att lyssna, att vara tyst. Och att kompromissa och välja viktiga strider istället.


Nu anklagar jag ingen som faktiskt försöker med förhållande men där det inte gått, så jag hoppas man inte tar åt sig.

 

[Enya]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Hade vi inte en tråd om detta alldeles nyss?
http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=1212114

Oj, förlåt, det hade jag alldeles helt glömt bort!

 

[Enya]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Jag tänker mer på innan man är där att man borde gjort slut för länge sedan. Innan det runnit ut i sanden. Hjälper det att prata mer och göra saker tillsammans då och då för att hålla förhållandet vid liv? Förhållandet som ju en gång var rätt, vad händer för att det ska bli fel?

Jag vet att jag nog inte har något att säga till eller ja...fel ordval... något tillföra kanske eftersom jag inte har många seriösa förhållanden. Eller 2 är inte så många Jag vet nog inte vad jag talar om, men jag funderar.

Det här är en anledning till att jag är tveksam för att dejta, att jag genast vill ha den där att dela "livet" med och slippa oseriösa förhållanden elelr de som inte funkar. Jag vill hoppa över den biten typ.

 

[Mabuse]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Men varför ska man ha förhållanden som kräver en massa stödinsatser och konstgjord andning för att hållas vid liv? Där man inte kan vara sig själv, utan t ex ska prata mer eller mindre än vad man egentligen vill?

Är det inte bättre att helt enkelt bli tillsammans med nån annan då, som det är lite enklare att leva med, där man inte behöva relationen under armarna och vårda den oavbrutet för att den inte ska självdö? En relation ska väl göra livet enklare, inte svårare?

Jag tycker inte folk avslutar relationer alltför lättvindigt, utan man gör slut när man inte vill leva ihop längre. Och det är väl en utmärkt anledning till att göra det.

 

[Migo]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Här håller jag inte alls med. Vill man vara störtkär och nyförälskad så har jag inga åsikter alls på att man gör slut. Jag ser inget egenvärde i att hålla upp en relation if your heart's not in it så för vems skull ska man fortsätta? Däremot lider jag med alla som borde gjort slut för SÅ länge sedan eftersom deras relationer är minst sagt toxic.

Generellt tycker jag snarast att folk håller ihop för länge än för kort tid. Att göra slut är inget misslyckande och du får ingen medalj för att stannat i ett kärlekslöst och tråkigt förhållande hela ditt liv.

Word!!

Varför måste en relation ha målet att vara livslång för att vara värd nånting? Om två människor trivs ihop här och nu, och är bra för varandra här och nu, kan de väl få vara ihop så länge de mår bra av varandra. Att växa isär behöver inte vara farligt, det finns ju massor av människor där ute som man kan trivas med!

 

[escodobe]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Men varför ska man ha förhållanden som kräver en massa stödinsatser och konstgjord andning för att hållas vid liv? Där man inte kan vara sig själv, utan t ex ska prata mer eller mindre än vad man egentligen vill?

Är det inte bättre att helt enkelt bli tillsammans med nån annan då, som det är lite enklare att leva med, där man inte behöva relationen under armarna och vårda den oavbrutet för att den inte ska självdö? En relation ska väl göra livet enklare, inte svårare?

Jag tycker inte folk avslutar relationer alltför lättvindigt, utan man gör slut när man inte vill leva ihop längre. Och det är väl en utmärkt anledning till att göra det.

Precis min mening!
Det ska vara ett mervärde att dela sitt liv med någon, inte en självuppoffrande börda.

 

[Mistimed]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Men sen finns det de som VILL ha ett livslångt förhållande, som tycker det är relativt ointressant med något annat, eller med nåt man vet inte har någon framtid. Varför då slösa tid på det när man kan leta efter den partnern man VILL ha, liksom?

Tror det helt enkelt finns båda sorterna, även den sorten som inte vill ha något seriöst alls. Eller något alls någonsin? Bara man är öppen mot sin partner ser jag inget problem med någotdera, men jag själv som är mer åt att jag vill hitta min one and only att dela resten av livet med skulle jag nog säga att ja, en del folk ger upp sina förhållanden för lätt.
Om det ändå är BRA, och man älskar personen, trivs tillsammans och det inte är destruktivt på något sätt tycker jag det är hemskt konstigt att kasta bort det för att man inte längre är nykär. Nykär kan man bli igen i samma person, jag upplever att det går lite i vågor. Men det kanske inte är lika "spännande" då längre?

 

[skiesabove]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Jag tror att problemet helt enkelt ligger i andra ändan:

Folk blir ihop alldelens för lätt. Skaffar sig seriösa förhållanden utan att de själva är redo för det, eller har hittat en person som de faktiskt verkligen gillar och trivs med.

Då är det inte konstigt att det tar slut efter några år, för att citera en kristen sång (jag är inte troende):

"Bygg inte hus på en sandig strand, bygg inte hus på grus
Kanske verkar det okej, men en dag du ångrar dig
Du måste bygga huset en gång till

Du måste bygga huset på ett berg, på en stadig grund som inte rubbar sig
Så när stormen piskar på har du frid i huset ändå"

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Jag har funderat rätt mycket på det där. Jag flyttade t o m ifrån sambon några månader, men insåg att jag höll på att sakna ihjäl mig.

Men ibland tror jag faktiskt man dödar förhållandet långsamt, man jobbar för mycket, man sitter med si telefon och facebookar hela tiden, man spelar diverse spel - man slutar liksom att umgås och göra saker tillsammans fast man sitter i samma rum.

 

[Enya]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Jag har funderat rätt mycket på det där. Jag flyttade t o m ifrån sambon några månader, men insåg att jag höll på att sakna ihjäl mig.

Men ibland tror jag faktiskt man dödar förhållandet långsamt, man jobbar för mycket, man sitter med si telefon och facebookar hela tiden, man spelar diverse spel - man slutar liksom att umgås och göra saker tillsammans fast man sitter i samma rum.

Det är lite det jag funderar på. Att man älskar varandra och trivs med varandra men glömmer bort varandra och glömmer att lyssna på varandra. Kan det inte vara så ibland?

kl

Nu menar inte jag att man ska leva ihop bara för at man ska, men hur många här har inte skrivit att de älskar varandra trots att de inte pratar elelr inte lyssnar?

Hon i radion sa att hon tycker att folk ger upp för lätt. Men det kan ligga lite i att folk går in för fort i förhållandet och att det är därför det inte funkar. Men jagh tror att alla förhållande har bekymmer då och då, ska man inte ta sig igenom det när kärleken fins eller ska man ge upp?

Har skrivit utan glasögon... kan finnas en hel del stavfel i texten, sorry för det i så fall!

 

[Lillelorden]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Jag ser inget egenvärde i att hålla upp en relation if your heart's not in it så för vems skull ska man fortsätta? Däremot lider jag med alla som borde gjort slut för SÅ länge sedan eftersom deras relationer är minst sagt toxic. .

Skriver under på det här till hundra procent!

Jag har ingen direkt erfarenhet av långa förhållanden själv, så för egen del kan jag inte uttala mig om hur det är. Däremot ser jag så många runt mig som verkligen inte borde vara tillsammans; där den ena eller båda parter inte längre är samma person som när relationen inleddes utan har bleknat till en skugga av sitt forna jag. Eller som är på ett sätt med kompisgänget och sedan vänder på en femöring kring partnern.
Missuppfatta mig inte, självklart kan man ändras totalt som person i positiv mening av ett förhållande också. Men jag tycker mig se så många som håller fast i tryggheten i ett förhållande utan att ens verka reflektera över huruvida de mår bra i det eller inte.

 

[Enya]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Men varför ska man ha förhållanden som kräver en massa stödinsatser och konstgjord andning för att hållas vid liv? Där man inte kan vara sig själv, utan t ex ska prata mer eller mindre än vad man egentligen vill?

Är det inte bättre att helt enkelt bli tillsammans med nån annan då, som det är lite enklare att leva med, där man inte behöva relationen under armarna och vårda den oavbrutet för att den inte ska självdö? En relation ska väl göra livet enklare, inte svårare?

Jag tycker inte folk avslutar relationer alltför lättvindigt, utan man gör slut när man inte vill leva ihop längre. Och det är väl en utmärkt anledning till att göra det.

Vem säger att man måste vård oavbrutet för att dne inte ska dö? Ska man inte alls vårda ett förhållande? Och vad gör det att man lär sig att stanna upp och lyssna lite istället för att alltid bara prata? Är det en börda och en själuppoffring?

 

[Mabuse]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Men sen finns det de som VILL ha ett livslångt förhållande, som tycker det är relativt ointressant med något annat, eller med nåt man vet inte har någon framtid. Varför då slösa tid på det när man kan leta efter den partnern man VILL ha, liksom?

Tror det helt enkelt finns båda sorterna, även den sorten som inte vill ha något seriöst alls. Eller något alls någonsin? Bara man är öppen mot sin partner ser jag inget problem med någotdera, men jag själv som är mer åt att jag vill hitta min one and only att dela resten av livet med skulle jag nog säga att ja, en del folk ger upp sina förhållanden för lätt.
Om det ändå är BRA, och man älskar personen, trivs tillsammans och det inte är destruktivt på något sätt tycker jag det är hemskt konstigt att kasta bort det för att man inte längre är nykär. Nykär kan man bli igen i samma person, jag upplever att det går lite i vågor. Men det kanske inte är lika "spännande" då längre?

Men hur vanligt är det att man gör slut när man har det BRA, älskar varandra och trivs tillsammans? Ingen jag känner, i alla fall. När man gör slut har man oftast inte haft det särskilt bra, kärleken har tagit slut och man trivs verkligen sådär med att leva tillsammans. Eller trivs inte alls. Då gör man slut.

Jag vill också helst ha en livslång relation, men om mitt äktenskap krävde en massa arbete för att hålla vid liv så skulle jag gå istället, och försöka hitta någon jag passade bättre ihop med. Man kan vilja ha något seriöst, och ändå göra slut om relationen blir dålig, istället för att försöka ge den konstgjord andning och förmå sig själv till att bli kär igen.

 

[Mabuse]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Vem säger att man måste vård oavbrutet för att dne inte ska dö? Ska man inte alls vårda ett förhållande? Och vad gör det att man lär sig att stanna upp och lyssna lite istället för att alltid bara prata? Är det en börda och en själuppoffring?

Personligen tycker jag det verkar väldigt besvärligt med en relation som inte går av sig själv, utan som måste vårdas. Har man jobb och barn och en massa annat som ska hinnas med, så är det en fördel om inte relationen också innebär en massa jobb.

Visst kan man ta hänsyn till varandra, men om jag gärna vill prata om allt, och min partner inte vill prata alls, så skulle jag välja någon annan hellre än att ständigt lägga band på mig att inte prata om sånt jag tycker är viktigt.

 

[Enya]

Sv: Ger folk i förhållande upp för lätt?

Skriver under på det här till hundra procent!

Jag har ingen direkt erfarenhet av långa förhållanden själv, så för egen del kan jag inte uttala mig om hur det är. Däremot ser jag så många runt mig som verkligen inte borde vara tillsammans; där den ena eller båda parter inte längre är samma person som när relationen inleddes utan har bleknat till en skugga av sitt forna jag. Eller som är på ett sätt med kompisgänget och sedan vänder på en femöring kring partnern.
Missuppfatta mig inte, självklart kan man ändras totalt som person i positiv mening av ett förhållande också. Men jag tycker mig se så många som håller fast i tryggheten i ett förhållande utan att ens verka reflektera över huruvida de mår bra i det eller inte.

Men är det inte då det gått för långt, att man håller fast i tryggheten. Skulle problemen gå att lösa tidigare? För är ett förhållande en dans på röda rosor alltid?

Jag är inte perfekt, jag klampar i klaveret, men jag vill kunna bli förlåten och själv också kunna lära mig av mina misstag. Och jag har lärt mig att lyssna mer, hur hade mitt förhållande sett ut i dag funderar jag på. Hade inte en del av problem vi hade faktiskt runnit ut i sanden av att jag och även han lyssnade lite mer? Faktum är att i många 20 åringas hjärnor är man liksom den viktigaste och centrumet, det är mycket JAG i den åldern. JAg känner mig inte alls så nu. Det är inte jag på samma vis, saker som var viktiga då är inte viktiga nu.

Me3n man ska inte hålla ihop om man inte passar i hop alls, jag pratar mer om där det inte är så stora slitningar egentligen.

Man får ju välja själv hur man vill ha det så klart. Jag bara funderar och har ingen riktig klar åsikt i det där. Det återstår att se om jag får ett förhållande igen, om nu någon passar in oppå mina kriterier