GAD?

Jag undrar om jag kan ha fått GAD. Oroar mig ständigt för min ekonomi och hur jag ska kunna få ett okej liv som pensionär. Tanken på hur min pension blir har nog funnits med mig i kanske 15 år eller så. Jag tänker att allt kommer att gå åt helvete när jag blir pensionär för jag har inte jobbat så mycket och har knappt någon tjänstepension. Jag har ju levt på tidsbegränsad sjukersättning och bostadstillägg och pengarna räcker inte då. Så jag gör back-up planer. Tänker hela tiden på hur jag ska klara mig. Hur jag ska kunna tjäna extra och att jag ska odla för att kunna påverka min matkostnad. Idag har jag suttit och och googlat på garantipension, bostadstillägg m.m. För att se vad jag behöver klara mig på. Oron har inte minskat.

 

[Inte_Ung]

Att jag har panikångest är inte så mycket att göra åt.

Det är oerhört dyrt.
Och faktiskt den verkliga orsaken till dina ekonomiska problem.

Så problemet sitter egentligen i ditt huvud.

 

[dobbis]

Du hade kunnat köpa en pluttbil, som drar lite soppa och är billigare på skatt och försäkring.

Jag har fraktat diverse träd, virke, jord (12 säckar i taget) och massor med saker i min lilla plutt.
Extremt sällan jag har behov av att använda släpvagn.

Eller lagt 5-10 000 på att laga den andra bilen.

 

[Amha]

Jag hittade ju ingen.

Jag kör vedklyv och annat skrymmande ibland (exempelvis täckmaterial till odlingarna, pannmur eller möbler). Det får jag varken in i bilen om bilen är liten eller upp på bilens tak. Därför är dragkrok nödvändigt.

Vet faktiskt inte hur jag ska kunna komma undan att behöva låna vedklyv ibland för jag får inte ved i rätt storlek även när jag specificerar hur stor veden ska vara. Jag får antingen tändved eller klabbar som inte går in i spisen.


Jag orkar inte cykla. Det går heller inte att cykla på stora vägen på vintern i kyla och mörker. Det är för farligt. Och jag klarar inte av att åka kommunalt. Enda lösningen är att få mer pengar samt krympa utgifterna.


Men man måste ju ändå fylla på med mat sen. Kan bli svårt att fylla på tillräckligt om man lagt pengar på en blomma. Sen är det ju så att jag inte klarar av att improvisera mat. Helt omöjligt för mig. Jag måste ha recept och rätt ingredienser i rätt mängd till receptet.


Att jag har panikångest är inte så mycket att göra åt.


Det är två och en halv mil till byn. Den sträckan kan jag omöjligen cykla.

Är det stor del av veden som blir fel storlek på? Jag köpte en yxa för att dela upp bitarna vid behov. Går ju snabbt med en hygglig yxa, om det inte är flera kubik dvs.

 

[Niyama]

Jag orkar inte cykla. Det går heller inte att cykla på stora vägen på vintern i kyla och mörker. Det är för farligt. Och jag klarar inte av att åka kommunalt.

Orsaken till att du inte kan åka kollektivt är ju något som går att förändra. Dessutom klarar man mer än man tror om man är tvungen.

Jag hade inte råd med bil och var tvungen att åka 11 mil (enkel väg) in till stan regelbundet pga vårdbesök. Jag hade extremt stora problem med att åka kollektivt, av flera skäl. Det var ju tvunget att lösas, fanns inga val. Hade jag inte tagit mig till mina vårdbesök hade jag troligtvis blivit av med min sjukpenning. Ingen löste det åt mig. Förlora allt, eller åka kollektivt.

 

[sweep]

Att jag har panikångest är inte så mycket att göra åt.

Men du har ju blivit ”botad”/haft det under kontroll tidigare i livet så varför skulle det inte gå att klara av igen?

 

[bettysmatte]

Jag hittade ju ingen.

Jag kör vedklyv och annat skrymmande ibland (exempelvis täckmaterial till odlingarna, pannmur eller möbler). Det får jag varken in i bilen om bilen är liten eller upp på bilens tak. Därför är dragkrok nödvändigt.

Det kan väl ändå inte vara ofta du kör möbler? Täckmaterial till odlingarna går väl ändå att ta i säckar inuti en bil? Du får kanske försöka hitta en annan vedleverantör, om inte veden du köper passar din spis/kamin? Ditt liv går säkerligen att lösa utan dragkrok!

 

[Wille]

Du ska cykla på SOMMAREN så du sparar pengar då. Att cykla ger bättre kondition så du kommer orka mer och mer. Och helt ärligt, om du inte i din egen takt orkar cykla 6-8 km.måste du börja träna NU om du ens ska kunna odla som pensionär!!

Nu är det ju så att jag sannolikt är fysiskt sjuk. Det behöver utredas.

Å ena sidan säger folk att jag ska vara snäll mot mig själv och inte ha några krav alls. Å andra sidan kräver folk att jag ska cykla fast jag är sjuk.

Du har tidigare skrivit det är 6 km till närmsta mataffär och 8 km till nästa. Var det ljug?

Nej. Det stämmer. Men allt finns inte i mataffärerna och då kan man behöva åka till byn. Det ligger 2,5 mil bort. I byn ligger heller inte alla butiker centralt så det kan vara några kilometer mellan ställen man ska till.

Det är oerhört dyrt.
Och faktiskt den verkliga orsaken till dina ekonomiska problem.

Så problemet sitter egentligen i ditt huvud.

Ja? Är ju liksom inget jag kan göra något åt.

Är det stor del av veden som blir fel storlek på? Jag köpte en yxa för att dela upp bitarna vid behov. Går ju snabbt med en hygglig yxa, om det inte är flera kubik dvs.

Ganska mycket. Jag orkar inte klyva det för hand. Mycket är dessutom vresigt och svårkluvet.

Orsaken till att du inte kan åka kollektivt är ju något som går att förändra. Dessutom klarar man mer än man tror om man är tvungen.

Jag hade inte råd med bil och var tvungen att åka 11 mil (enkel väg) in till stan regelbundet pga vårdbesök. Jag hade extremt stora problem med att åka kollektivt, av flera skäl. Det var ju tvunget att lösas, fanns inga val. Hade jag inte tagit mig till mina vårdbesök hade jag troligtvis blivit av med min sjukpenning. Ingen löste det åt mig. Förlora allt, eller åka kollektivt.

Du fick ingen sjukresa eller färdtjänst? Låter väldigt märkligt.

Men du har ju blivit ”botad”/haft det under kontroll tidigare i livet så varför skulle det inte gå att klara av igen?

För det är ingen idé längre. Det blir aldrig bättre. Jag har gett upp för jag misslyckas ändå bara. Jag har dessutom redan provat allt. Det finns inget mer att prova.

 

[Alexandra_W]

Nu är det ju så att jag sannolikt är fysiskt sjuk. Det behöver utredas.

Å ena sidan säger folk att jag ska vara snäll mot mig själv och inte ha några krav alls. Å andra sidan kräver folk att jag ska cykla fast jag är sjuk.


Nej. Det stämmer. Men allt finns inte i mataffärerna och då kan man behöva åka till byn. Det ligger 2,5 mil bort. I byn ligger heller inte alla butiker centralt så det kan vara några kilometer mellan ställen man ska till.

Okej. Då är som jag förstår det läget att du om x månader förlorar huset, utifrån vad du själv sagt. Då är det väl bara idiotiskt att hålla på och böka med potatisodling och skogsträdgård och grejer. Då är det väl mycket bättre leva här och nu och fundera över vilken annan bostad som blir minst dålig

Och folk säger du ska ändra det ekorrhjul du sitter i nu och sluta slå.på dig själv för att uppnå.något ouppnåeligt som pensionär. Men om du inte vill eller kan göra det som skulle påverka här och nu är det ju inte mer med det. Haken är ju att du vägrar acceptera den verkligheten med

 

[Amha]

Du fick ingen sjukresa eller färdtjänst? Låter väldigt märkligt.

Nu var det där inte till mig men jag var så totalt slut när jag hade ett antal ep-anfall dagligen. När jag bad om sjukresa nekades jag. Jag fick punga ut för taxi de gånger det verkligen inte gick och jag inte kunde få skjuts. Alternativet hade ju varit att bita ihop ändå med fler ep-anfall som konsekvens, samtidigt som jag skulle vara förälder åt mina barn på eftermiddagen.

 

[Wille]

Okej. Då är som jag förstår det att du om x månader förlorar huset, utifrån vad du själv sagt. Då är det väl bara idiotiskt att hålla på och böka med potatisodling och skogsträdgård och grejer. Då är det väl mycket bättre leva här och nu och fundera över vilken annan bostad som blir minst dålig

Jag måste slåss för att få behålla huset. Ger jag upp så är det slut med allt. Det finns inga andra alternativ jag kan stå ut med. Har ju liksom redan provat x antal olika boenden och alltid vantrivts och varit frustrerad.

 

[Alexandra_W]

Jag måste slåss för att få behålla huset. Ger jag upp så är det slut med allt. Det finns inga andra alternativ jag kan stå ut med. Har ju liksom redan provat x antal olika boenden och alltid vantrivts och varit frustrerad.

Slåss genom att cykla! Det är något som ger skillnad, jämfört med nån potatis och annat

 

[Wille]

Nu var det där inte till mig men jag var så totalt slut när jag hade ett antal ep-anfall dagligen. När jag bad om sjukresa nekades jag. Jag fick punga ut för taxi de gånger det verkligen inte gick och jag inte kunde få skjuts. Alternativet hade ju varit att bita ihop ändå med fler ep-anfall som konsekvens, samtidigt som jag skulle vara förälder åt mina barn på eftermiddagen.

Tufft. Och fullständigt omänskligt och orimligt.

Jag har dock aldrig utsatts för det där. Måste haft tur då.

 

[Alexandra_W]

Sjukresor ges ofta till närmsta kollektivtrafik med. Dvs du förväntas åka kollektivt och landstinget tar normalt ingen större hänsyn till om du har svårt med det.

 

[Wille]

Slåss genom att cykla! Det är något som ger skillnad, jämfört med nån potatis och annat

Fast jag äger ju ingen fungerande cykel och kan inte frakta en vedklyv på den. Inget annat skrymmande heller som jag behövt släpvagn till.

Och jag kan inte ta mig till byn med en cykel. Jag kommer ju bli väldigt isolerad och begränsad om mataffären är det enda ställe jag kan ta mig till. Kan ju inte ens ta mig till arbetsintervju på en cykel.

Och jag ser det inte ens genomförbart när jag nu är sjuk.

 

[Amha]

Tufft. Och fullständigt omänskligt och orimligt.

Jag har dock aldrig utsatts för det där. Måste haft tur då.

Ja kanske. Jag vet inte vad som är rimligt men nog var det tungt. En lärorik tid i mitt liv som gett mig många nya perspektiv på saker.

 

[Wille]

Sjukresor ges ofta till närmsta kollektivtrafik med. Dvs du förväntas åka kollektivt och landstinget tar normalt ingen större hänsyn till om du har svårt med det.

Jag har haft färdtjänst när jag inte kunna åka kommunalt. Och varje gång jag behövt ta mig till akutpsyk så har jag fått sjukresa. Likaså när jag varit inlagd.

 

[Alexandra_W]

Fast jag äger ju ingen fungerande cykel och kan inte frakta en vedklyv på den. Inget annat skrymmande heller som jag behövt släpvagn till.

Och jag kan inte ta mig till byn med en cykel. Jag kommer ju bli väldigt isolerad och begränsad om mataffären är det enda ställe jag kan ta mig till. Kan ju inte ens ta mig till arbetsintervju på en cykel.

Och jag ser det inte ens genomförbart när jag nu är sjuk.

Och då är vi på ruta noll. Om det du skrivit är sant kommer du då inte kunna behålla huset om x månader. Men du vägrar tänka tanken annan bostad. Du kan inte minska utgifterna. Eller öka inkomsterna. Du kan inte påverka din hälsa.

Hur tänker du det ska lösa sig?

 

[Wille]

Ja kanske. Jag vet inte vad som är rimligt men nog var det tungt. En lärorik tid i mitt liv som gett mig många nya perspektiv på saker.

Jag hade antagligen lagt mig ner och gett upp i ditt läge.

 

[hundtant]

Om man är inte är Wille och inte bor som Wille gör så är det nog lätt att säga att hon inte ska ha bil. För mig låter det fullständigt självklart att bil är ett måste när hon bor där hon bor, även om cykel, kickbike eller skateboard vore billigare lösningar.

 

[Alexandra_W]

Jag har haft färdtjänst när jag inte kunna åka kommunalt. Och varje gång jag behövt ta mig till akutpsyk så har jag fått sjukresa. Likaså när jag varit inlagd.

Akutresor får du till vårdinrättningen.

Men en planerad så det normala är du får sjukresa till närmsta kollektivtrafik.