Fortsätt uppdatera, del 15.

[dobbis]

För dom som ger hundarna lever i någon form så har Netto billig kycklinglever nu.
Mina hundar beställde 2 påsar o nu stinker hela mitt hem,blääääää!

 

[Kilauea]

Inspirerad av de duktiga hundarna i spelfilmen Pongo fick labben idag trickträning i samband med sin kvällsmat.
Han är 5,5 år och nu börjar han kunna åla baklänges när han ligger ner .
Annars kan han typ sitt, ligg och stå och räcka vacker tass. Så kan det gå när intentionerna när han köptes var goda men matte blivit sjuk flera gånger genom åren.

 

[Pilot]

Kan ju meddela att i Skåne är det svårt att få tag på Hackekorv.

Har däremot provat ett nytt hundgodis som luktar pecka, men som valp verkar förtjust i. Dyrt är det också.

 

[Rias]

Tränade lite linjetag, jaktfot och stadga med Bill idag och han var så duktig, bästa lilla cocker! Ett pass med brukslydnad hann vi med också där han gick klockrent. Imorgon ska vi fortsätta vårt projekt med ett stadigt sök där han håller sig riktig nära. Han har haft tendenser att sväva ut och jaga lite för långt bort. Det vill jag absolut inte ha om vi ska starta på prov, så bara att sätta igång och träna.

Lilla schäfern fick också lite valpträning. Tränade på följsamhet och kunna växla aktivitet, samt att vara lugn när jag tränade Bill. Sista passet med Bill så var han riktigt duktig, tyst och observerade bara. Han växer så det knakar och börjar bli riktigt snygg, även fast han ser lite lustig ut just nu med sina långa ben och stora öron.

 

[Åsa A]

Ingen anledning till oro - HD A och ED ua på Floyd
Skk är så snabba!

Grattis! Då hade jag rätt i att det var väldigt likt Indigos rtg-bild.

 

[AraSlei]

Grattis! Och visst är det skönt att de är så snabba, fick ett grattis efter en dag från en kompis när vi hade röntgat Breeze, hade inte ens tänkt på att kolla så tidigt.

@AraSlei Vad hääärligt resultat. Grattis! Fira rejält.

@AraSlei Grattis till fantastiska resultat!

Grattis! Då hade jag rätt i att det var väldigt likt Indigos rtg-bild.

Tack
Vi firade med nötande på dirigeringar, markeringar med dold landning och fotgående

 

[Elementary]

Kan ju meddela att i Skåne är det svårt att få tag på Hackekorv.

Har däremot provat ett nytt hundgodis som luktar pecka, men som valp verkar förtjust i. Dyrt är det också.

Om du nu ändå testar dyra godisar, har du kollat på Orijens frystorkade "Treats"? Sherlock gör vad som helst för dem.

 

[Pilot]

Om du nu ändå testar dyra godisar, har du kollat på Orijens frystorkade "Treats"? Sherlock gör vad som helst för dem.

Nej det har jag inte, tack för tipset!

 

[Killaloe]

Underbara bilder @Rias Båda är ju helt bedårande!

 

[russinbulle]

Nej det har jag inte, tack för tipset!

Mina är galna i dom - men som sagt svindyrt. Använder enbart vid kloklippning typ

 

[Fisherling]

Startade som nr 5 på årets sista tävling, Fortsättningsklass i Rally. Hon gjorde allt jag bad om med fint fokus!
Nu är det bara att noja sig över om jag missat en skylt eller gjort något annat fel

 

[Raderad medlem 94602]

Tvådagarsläger på klubben. Många intressanta deltagare med hög kunnskap och lång erfarenhet. Det är värt att stå och frysa om fötterna för att se de här ekipagen.
Sambon är med med Jarla och Slyngeln samt hjälpfiggar.
Efter gårdagen så har vi dock kommit fram till beslutet att Slyngeln får nog somna in
Även om han har gjort framsteg så är det inte alls tillräckligt.
Han är påväg att bli en farlig hund. Under de här tre månaderna så har vi haft riktigt bra folk som tittat på honom. Han har från början haft en stor fanklubb som velat se en möglighet i honom så vi har fått fin hjälp. Folk har verkligen engagerat sig i honom.
Två fysioterapeuter har tittat på honom, den ena jobbar mycket med tävlings och tjänstehundar och föder själv upp Schäfer för tjänst och tävling. Hen vet verkligen hur dessa hundar kan fungera om något är fel. Hen har även varit ute på klubben och sett honom i träning och rörelse. Men ingen tror längre att det handlar om smärta. Det finns inget i hans fysik som tyder på det. Veterinär har också tittat på honom och satte honom tom på smärtstillande för att se om hans beteende blev bättre. Det blev det inte.
Vi har en klubbkamrat som föder upp annan bruksras och jobbar som tränare med inriktning på "problemhundar" dvs hundar som varit farliga och där tid för sprutan i princp är bokad. Och hen har gjort fantastiska arbeten. Hen har varit med mycket och coatchat vid träning och gett råd men inget hjälper. Allt är som bortblåst nästa gång han får ett ryck.
Alla som sett honom återkommer till samma sak, att något inte står rätt till i huvudet. Han verkar inte medveten öht om vad han gör eller har gjort. Han ser bara oförstående och förvånad ut.
Det han gör är att han bara far upp från ingen stanns och naffsar/hugger mot ansiktet. Det finns ingen röd tråd öht när han gör det och varför. Och det är över lika snabbt som det händer. Han kan ligga i soffan och mysa för att bara flyga upp. Han kan gå i ett perfekt fotgående med glad kropp och svans för att sen på en nanosekund bara flyga upp. Det finns ingen koppling till rörelse, stress, om han kan känna sig trängd, om han blir rädd...det kan ske precis när som helst och det gör honom opålitlig och svårt att jobba förebyggande med. Jag hade en teori om EP men det avfärdade veterinären eftersom han trots att är medveten nog att hitta människan, han nafsar inte random i vad som helst som finns nära. Veterinör och en del andra han pratat om att det kan vara en störning efter en förlossningsskada el liknande. Jag vet inte....
Summa sumarum, han har ingen kvar i sin fanklubb. Ingen tror längre att han går att jobba vidare med och få säker. Här hemma har han naffsat oss alla tots grindar mm och det är inte hållbart alls när man har barn!!!
Att lämna vidare en sån här hund vågar vi inte.
I övrigt är han en dröm att jobba med. Spårar som en gud, är otroligt förig och arbetsvillig, han är kelig och gosig och vi har inte sett några problem med miljöer osv. 98 % av tiden är han kanon. Till den sekunden när han bara slår om från ingen stanns.
Hans ägare försökte verkligen, med både tränare och veterinär men gav upp. Vi har också verkligen försökt.
Så vi sätter nog punkt här.

 

[athena_arabians]

Så sorgligt @Voff men ni har ju verkligen gett honom alla chanser

 

[snorp]

Tvådagarsläger på klubben. Många intressanta deltagare med hög kunnskap och lång erfarenhet. Det är värt att stå och frysa om fötterna för att se de här ekipagen.
Sambon är med med Jarla och Slyngeln samt hjälpfiggar.
Efter gårdagen så har vi dock kommit fram till beslutet att Slyngeln får nog somna in
Även om han har gjort framsteg så är det inte alls tillräckligt.
Han är påväg att bli en farlig hund. Under de här tre månaderna så har vi haft riktigt bra folk som tittat på honom. Han har från början haft en stor fanklubb som velat se en möglighet i honom så vi har fått fin hjälp. Folk har verkligen engagerat sig i honom.
Två fysioterapeuter har tittat på honom, den ena jobbar mycket med tävlings och tjänstehundar och föder själv upp Schäfer för tjänst och tävling. Hen vet verkligen hur dessa hundar kan fungera om något är fel. Hen har även varit ute på klubben och sett honom i träning och rörelse. Men ingen tror längre att det handlar om smärta. Det finns inget i hans fysik som tyder på det. Veterinär har också tittat på honom och satte honom tom på smärtstillande för att se om hans beteende blev bättre. Det blev det inte.
Vi har en klubbkamrat som föder upp annan bruksras och jobbar som tränare med inriktning på "problemhundar" dvs hundar som varit farliga och där tid för sprutan i princp är bokad. Och hen har gjort fantastiska arbeten. Hen har varit med mycket och coatchat vid träning och gett råd men inget hjälper. Allt är som bortblåst nästa gång han får ett ryck.
Alla som sett honom återkommer till samma sak, att något inte står rätt till i huvudet. Han verkar inte medveten öht om vad han gör eller har gjort. Han ser bara oförstående och förvånad ut.
Det han gör är att han bara far upp från ingen stanns och naffsar/hugger mot ansiktet. Det finns ingen röd tråd öht när han gör det och varför. Och det är över lika snabbt som det händer. Han kan ligga i soffan och mysa för att bara flyga upp. Han kan gå i ett perfekt fotgående med glad kropp och svans för att sen på en nanosekund bara flyga upp. Det finns ingen koppling till rörelse, stress, om han kan känna sig trängd, om han blir rädd...det kan ske precis när som helst och det gör honom opålitlig och svårt att jobba förebyggande med. Jag hade en teori om EP men det avfärdade veterinären eftersom han trots att är medveten nog att hitta människan, han nafsar inte random i vad som helst som finns nära. Veterinör och en del andra han pratat om att det kan vara en störning efter en förlossningsskada el liknande. Jag vet inte....
Summa sumarum, han har ingen kvar i sin fanklubb. Ingen tror längre att han går att jobba vidare med och få säker. Här hemma har han naffsat oss alla tots grindar mm och det är inte hållbart alls när man har barn!!!
Att lämna vidare en sån här hund vågar vi inte.
I övrigt är han en dröm att jobba med. Spårar som en gud, är otroligt förig och arbetsvillig, han är kelig och gosig och vi har inte sett några problem med miljöer osv. 98 % av tiden är han kanon. Till den sekunden när han bara slår om från ingen stanns.
Hans ägare försökte verkligen, med både tränare och veterinär men gav upp. Vi har också verkligen försökt.
Så vi sätter nog punkt här.

Vad sorgligt men tänk om fler kunde resonera så och ta bort farliga hundar istället för att envist fortsätta tills det händer något allvarligt.

 

[Fruentimber]

Tvådagarsläger på klubben. Många intressanta deltagare med hög kunnskap och lång erfarenhet. Det är värt att stå och frysa om fötterna för att se de här ekipagen.
Sambon är med med Jarla och Slyngeln samt hjälpfiggar.
Efter gårdagen så har vi dock kommit fram till beslutet att Slyngeln får nog somna in
Även om han har gjort framsteg så är det inte alls tillräckligt.
Han är påväg att bli en farlig hund. Under de här tre månaderna så har vi haft riktigt bra folk som tittat på honom. Han har från början haft en stor fanklubb som velat se en möglighet i honom så vi har fått fin hjälp. Folk har verkligen engagerat sig i honom.
Två fysioterapeuter har tittat på honom, den ena jobbar mycket med tävlings och tjänstehundar och föder själv upp Schäfer för tjänst och tävling. Hen vet verkligen hur dessa hundar kan fungera om något är fel. Hen har även varit ute på klubben och sett honom i träning och rörelse. Men ingen tror längre att det handlar om smärta. Det finns inget i hans fysik som tyder på det. Veterinär har också tittat på honom och satte honom tom på smärtstillande för att se om hans beteende blev bättre. Det blev det inte.
Vi har en klubbkamrat som föder upp annan bruksras och jobbar som tränare med inriktning på "problemhundar" dvs hundar som varit farliga och där tid för sprutan i princp är bokad. Och hen har gjort fantastiska arbeten. Hen har varit med mycket och coatchat vid träning och gett råd men inget hjälper. Allt är som bortblåst nästa gång han får ett ryck.
Alla som sett honom återkommer till samma sak, att något inte står rätt till i huvudet. Han verkar inte medveten öht om vad han gör eller har gjort. Han ser bara oförstående och förvånad ut.
Det han gör är att han bara far upp från ingen stanns och naffsar/hugger mot ansiktet. Det finns ingen röd tråd öht när han gör det och varför. Och det är över lika snabbt som det händer. Han kan ligga i soffan och mysa för att bara flyga upp. Han kan gå i ett perfekt fotgående med glad kropp och svans för att sen på en nanosekund bara flyga upp. Det finns ingen koppling till rörelse, stress, om han kan känna sig trängd, om han blir rädd...det kan ske precis när som helst och det gör honom opålitlig och svårt att jobba förebyggande med. Jag hade en teori om EP men det avfärdade veterinären eftersom han trots att är medveten nog att hitta människan, han nafsar inte random i vad som helst som finns nära. Veterinör och en del andra han pratat om att det kan vara en störning efter en förlossningsskada el liknande. Jag vet inte....
Summa sumarum, han har ingen kvar i sin fanklubb. Ingen tror längre att han går att jobba vidare med och få säker. Här hemma har han naffsat oss alla tots grindar mm och det är inte hållbart alls när man har barn!!!
Att lämna vidare en sån här hund vågar vi inte.
I övrigt är han en dröm att jobba med. Spårar som en gud, är otroligt förig och arbetsvillig, han är kelig och gosig och vi har inte sett några problem med miljöer osv. 98 % av tiden är han kanon. Till den sekunden när han bara slår om från ingen stanns.
Hans ägare försökte verkligen, med både tränare och veterinär men gav upp. Vi har också verkligen försökt.
Så vi sätter nog punkt här.

Sorgligt, men ni har ju verkligen gjort allt ni kunnat. Säger som @snorp , tänk om fler kunde resonera som er.

 

[Fruentimber]

Är det någon som har ett bra tips på träningsdagbok för hund? Det ska inte vara riktad mot någon särskild gren utan mer "generell", att man själv kan skriva dit vad man gjort för dagen och hur det gått.

 

[Raderad medlem 94602]

Så sorgligt @Voff men ni har ju verkligen gett honom alla chanser

Glömde nämna att vi har även två klubbkamrater som är mentalbeskrivare och som föder upp rasen med samma inrikting som vi. De tycker också det är dags att slänga in handduken.

Ja det känns som vi gjort allt

 

[russinbulle]

@Voff - så oerhört tragiskt, men helt klart rätt beslut

 

[YlvaG]

Så oerhört tråkigt @Voff

 

[attheedge]

Tvådagarsläger på klubben. Många intressanta deltagare med hög kunnskap och lång erfarenhet. Det är värt att stå och frysa om fötterna för att se de här ekipagen.
Sambon är med med Jarla och Slyngeln samt hjälpfiggar.
Efter gårdagen så har vi dock kommit fram till beslutet att Slyngeln får nog somna in
Även om han har gjort framsteg så är det inte alls tillräckligt.
Han är påväg att bli en farlig hund. Under de här tre månaderna så har vi haft riktigt bra folk som tittat på honom. Han har från början haft en stor fanklubb som velat se en möglighet i honom så vi har fått fin hjälp. Folk har verkligen engagerat sig i honom.
Två fysioterapeuter har tittat på honom, den ena jobbar mycket med tävlings och tjänstehundar och föder själv upp Schäfer för tjänst och tävling. Hen vet verkligen hur dessa hundar kan fungera om något är fel. Hen har även varit ute på klubben och sett honom i träning och rörelse. Men ingen tror längre att det handlar om smärta. Det finns inget i hans fysik som tyder på det. Veterinär har också tittat på honom och satte honom tom på smärtstillande för att se om hans beteende blev bättre. Det blev det inte.
Vi har en klubbkamrat som föder upp annan bruksras och jobbar som tränare med inriktning på "problemhundar" dvs hundar som varit farliga och där tid för sprutan i princp är bokad. Och hen har gjort fantastiska arbeten. Hen har varit med mycket och coatchat vid träning och gett råd men inget hjälper. Allt är som bortblåst nästa gång han får ett ryck.
Alla som sett honom återkommer till samma sak, att något inte står rätt till i huvudet. Han verkar inte medveten öht om vad han gör eller har gjort. Han ser bara oförstående och förvånad ut.
Det han gör är att han bara far upp från ingen stanns och naffsar/hugger mot ansiktet. Det finns ingen röd tråd öht när han gör det och varför. Och det är över lika snabbt som det händer. Han kan ligga i soffan och mysa för att bara flyga upp. Han kan gå i ett perfekt fotgående med glad kropp och svans för att sen på en nanosekund bara flyga upp. Det finns ingen koppling till rörelse, stress, om han kan känna sig trängd, om han blir rädd...det kan ske precis när som helst och det gör honom opålitlig och svårt att jobba förebyggande med. Jag hade en teori om EP men det avfärdade veterinären eftersom han trots att är medveten nog att hitta människan, han nafsar inte random i vad som helst som finns nära. Veterinör och en del andra han pratat om att det kan vara en störning efter en förlossningsskada el liknande. Jag vet inte....
Summa sumarum, han har ingen kvar i sin fanklubb. Ingen tror längre att han går att jobba vidare med och få säker. Här hemma har han naffsat oss alla tots grindar mm och det är inte hållbart alls när man har barn!!!
Att lämna vidare en sån här hund vågar vi inte.
I övrigt är han en dröm att jobba med. Spårar som en gud, är otroligt förig och arbetsvillig, han är kelig och gosig och vi har inte sett några problem med miljöer osv. 98 % av tiden är han kanon. Till den sekunden när han bara slår om från ingen stanns.
Hans ägare försökte verkligen, med både tränare och veterinär men gav upp. Vi har också verkligen försökt.
Så vi sätter nog punkt här.

Så tråkigt på alla sätt