Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Fungerar bra hittills ja. En kattpingla kommer inte få din häst att ta hänsyn till hunden den dagen den skyggar för en fågel i skogen, eller vad den nu kan hoppa till för. Det är en alldeles för onödig risk att ta och det är absolut inte värt det. Har man valt att skaffa en hund och en häst så ska man ha tid att aktivera dem var för sig utan att behöva utsätta någon av dem för onödiga och dumma risker.

bubbel: Men vad händer om hästen blir rädd för något och kastar sig hejdlöst - på hunden?

Det är inte detta som är ämnet i tråden, så vi kanske kan återgå till ämnet och ta detta i en annan tråd.

Hur var och en väljer att göra med sin hund + häst får stå för var och en. Detta är mitt val och det behöver ingen av er fundera över.
Tror det kvittar om man har med en stor eller liten hund om hästen skyggar till, och som sagt, detta gör jag. Sedan hur ni gör, det gör ni som ni vill :)
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

När hunden är ung tycker jag man ibland får avgöra åt dem hur mycket de orkar och inte ibland.

Mina två Papillon-tikar är nu 6 år och följer med på det mesta. Det inkluderar även ridturer för framför allt den ena. Den andra har sämre grundkondis(inte haft henne lika länge, haft valpar och varit lite stressad=inte tränat så mycket mer än lugnande saker) och är inte lika snabb. Ska hon med så måste man lägga ner tempot till hennes. Den andra, som jag haft längre, hänger med i alla gångarter. Och hon blir inte trött av en ridtur i kuperad terräng i alla tempon. Det blir däremot hästen.;)
Hon är även med mig på joggingturer upp emot milen.
Vi går även rätt mycket. Och det orkar de båda två lika bra. Vi kan vara ute och gå i 4 tim utan problem.

Visst har de korta ben. Men de är ju så himla lätta och rörliga att det inte varkar vara någon ansträngning för dem att röra sig mycket eller långt.
Den ena påverkas av tempot, den andra inte.

Båda mina förra pappisar var väldigt aktiva hela sina liv. Och de blev gamla. Den äldsta blev 18 år och var väldigt rörlig in i det sista. Hon hade inga problem med rörelse fram tills sista dagen hon levde. Då tog vi bort henne iom att allt i kroppen sa upp sig på stört.

Min uppfödare rör mycket på sina hundar med. Och både hon och vår veterinär tycker mina är i väldigt bra skick. Så de båda anser att de behandlas väl.
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Min papillonhane nu 11 månader är nästan uppvuxen med mig i stallet. När han var riktigt liten, innebar ridturerna även ridtur för honom, å så fick han var på marken sista biten hem.
Idag går vi på långa promenader, minst en mil om dagen, om han då inte följer med till stallet, då får promenaden bli kortare.

Har aldrig varit ett problem att ha hunden med hästen. Hon är minst lika mån om hunden som jag.
Att hon skulle trampa på honom är i princip obefintlig, chansen är större att hon får hjärtstopp, dör å ramlar på honom i såfall.

I boxen brukar hon stå nere med huvudet så han får "tvätta" henne i ansiktet, i hagen går hon vart han går, och när vi rider ut så stannar hon och väntar om han kommer på efterkälken.
Blir han för långt före vill hon skynda efter.
Jag undrar om hon har adopterat vovven???
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Oj, orkar små hundar så mycket. Nu är jag kanske inne på fel tråd med min mellanstora hund (som dessutom vid 9 mån ålder redan tangerar rasens max-höjd) men detdär med "tossig" känns väldans bekant.

Vi var på vandringssemester till Lappland i sommras och efter en 15 km promenad hade jag dåligt samvete för att jag ev överansträngt hunden. Dagen efter var det en kortare promenad, men det gick mest uppför o sen ner igen.

Nu har jag från fler håll fått klart för mej att det nog knappast var någon fara för hunden. Med "tossigheten" är det lite värre. Alla undanflykter med ev för mycket motion bottnar nog mest i min lathet skulle jag tro...

Han led nog mer av knotten då jag första dagen inte vågade "förgifta" honom med myggspray. Hugaligen så magen såg ut:crazy:.

Ps. rent matematisk så är ju sannolikheten mindre att en liten hund hamnar i vägen för en hästhov än en stor. Så ska man rida med hund så är ju olycksrisken mindre med en liten, eller hur;). Tanken på en jättehäst o minivovve låter rätt charmigt. Det skulle jag gärna vilja se. Tufft.
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Tack för ett bra inlägg!!
Ja självklart måste man ibland begränsa det för de små valparna, hade jag inte gjort det hade hon inte slutat förän hon kommit in ochav ren utmattning lagt sig ner, så javisst är det tvunget att avbryta aktiviteterna ibland.

Och vad skönt att fler faktiskt har med sina vovvar när de rider, kände mig nästan lite "ansvarslös" efter inläggen igår :crazy:
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Skönt när häst och hund kommer så bra överens!
Min häst älskar också vovvan, fast vovvan är hyfsat reserverad gentemot hästarna, men det är ganska skönt ibland :laugh:
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Oj, orkar små hundar så mycket. Nu är jag kanske inne på fel tråd med min mellanstora hund (som dessutom vid 9 mån ålder redan tangerar rasens max-höjd) men detdär med "tossig" känns väldans bekant.

Vi var på vandringssemester till Lappland i sommras och efter en 15 km promenad hade jag dåligt samvete för att jag ev överansträngt hunden. Dagen efter var det en kortare promenad, men det gick mest uppför o sen ner igen.

Nu har jag från fler håll fått klart för mej att det nog knappast var någon fara för hunden. Med "tossigheten" är det lite värre. Alla undanflykter med ev för mycket motion bottnar nog mest i min lathet skulle jag tro...

Han led nog mer av knotten då jag första dagen inte vågade "förgifta" honom med myggspray. Hugaligen så magen såg ut:crazy:.

Ps. rent matematisk så är ju sannolikheten mindre att en liten hund hamnar i vägen för en hästhov än en stor. Så ska man rida med hund så är ju olycksrisken mindre med en liten, eller hur;). Tanken på en jättehäst o minivovve låter rätt charmigt. Det skulle jag gärna vilja se. Tufft.

Ja! De små rackarna orkar massor! Och tänk då hur mycket en stor hund också orkar ;)

Just din teori ang. hästar och storleken på hund har jag också funderat över och håller med! Visst, är det så att en liten hund blir skadad av häst så tar den ju större skada (skulle jag tro?), än en stor hund som blir skadad av häst. Det borde ju vara så, eller?
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Och vad skönt att fler faktiskt har med sina vovvar när de rider, kände mig nästan lite "ansvarslös" efter inläggen igår :crazy:

Jag tycker att det är ansvarslöst att ha med hunden när man rider. Framför allt om det är en väldigt liten hund. Jag vet att väldigt många inte håller med mig men jag tycker att det är alldeles för riskfyllt.
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

min lilla gamla skrutta som blir 13 år i december,kan vara med på långa prom i skogen,längden på promenaden bekommer henne inte det minsta.full rulle ute men lugn och stilla inne:D

lydig är hon oxå men det borde man vara i hennes ålder;)
14422894.jpg
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Jag tycker att det är ansvarslöst att ha med hunden när man rider. Framför allt om det är en väldigt liten hund. Jag vet att väldigt många inte håller med mig men jag tycker att det är alldeles för riskfyllt.

Okej, det är din åsikt. Vi delar inte den åsikten, punkt slut.
Om tråden ska fortsätta, kanske vi kan släppa detta ämne och återgå till ursprungämnet?
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Hon ser ju ut att vara i storlek med min vovva :laugh:
Känns som att jag inte behöver oroa mig så mycket. Bara fortsätta vara noga med att begränsa hennes framfart i mellanåt, just eftersom hon inte själv talar om när hon är trött.
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

hej hej.. Jag har en liten papillon tik på 4 år.. (Har haft henne i 2 år nu) som väger 2,8kg.
Hon följde alltid med mig ut i stallet innan och även när jag red. Jag red prec. så som jag brukar göra , visst.. jag väntade ju in henne efter galopp osv. :angel: Men hon lärde sig ganska snabt att det inte var lönt att kuta som en dåre efter hästen, så hon bara ökade på lite lagom och hittade upp oss igen sen.. Dessutom så tycker jag det är bra att varva skritt och galopp och då var det perfekt att hon var med. Hon verkligen älskade att följa med ut i skogen och hoppade och studsade som en tok och rusade fram och tillbaka till dörren när hon hörde klirret från bettet.. :D
Jag hade oxå kattpingla på henne, men vägrade ha halsband (fastna och sådant) så jag hade björntråd och flätade in det i hennes päls istället. men om hunden inte har päls så kan man ju sätta fast den med sytråd om halsen så det går itu.. Men det var mest för att jag skulle höra om hon stannat eller fortfarande var med. :angel:
Nu har det tyvärr inte blitt stallet på ca ett år då jag prec. fått barn och inte bor kvar där jag red innan.Men Bella gick inte alltid framför, tyckte det var enklare att låta henne snusa rundor än att försöka kontrollera henne hela tiden. Hon var försiktigare då.. Sen så är jag av den meningen att en hund är en hund, man kan inte packa in den i bomull bara för att den är liten.. Händer det något så händer det.. Den har i alla fall varit lycklig och fått LEVA fram tills dess... :idea:
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

hej hej.. Jag har en liten papillon tik på 4 år.. (Har haft henne i 2 år nu) som väger 2,8kg.
Hon följde alltid med mig ut i stallet innan och även när jag red. Jag red prec. så som jag brukar göra , visst.. jag väntade ju in henne efter galopp osv. :angel: Men hon lärde sig ganska snabt att det inte var lönt att kuta som en dåre efter hästen, så hon bara ökade på lite lagom och hittade upp oss igen sen.. Dessutom så tycker jag det är bra att varva skritt och galopp och då var det perfekt att hon var med. Hon verkligen älskade att följa med ut i skogen och hoppade och studsade som en tok och rusade fram och tillbaka till dörren när hon hörde klirret från bettet.. :D
Jag hade oxå kattpingla på henne, men vägrade ha halsband (fastna och sådant) så jag hade björntråd och flätade in det i hennes päls istället. men om hunden inte har päls så kan man ju sätta fast den med sytråd om halsen så det går itu.. Men det var mest för att jag skulle höra om hon stannat eller fortfarande var med. :angel:
Nu har det tyvärr inte blitt stallet på ca ett år då jag prec. fått barn och inte bor kvar där jag red innan.Men Bella gick inte alltid framför, tyckte det var enklare att låta henne snusa rundor än att försöka kontrollera henne hela tiden. Hon var försiktigare då.. Sen så är jag av den meningen att en hund är en hund, man kan inte packa in den i bomull bara för att den är liten.. Händer det något så händer det.. Den har i alla fall varit lycklig och fått LEVA fram tills dess... :idea:

AMEN
:bow::bow::bow:
Precis så har jag min hund. Hon är med och röjer överallt och får vara hund, trots sin storlek, och hon älskar det!

Tack för ett underbart inlägg!!
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Vi har en chihahua, och fick strikta regler från uppfödaren om att de ABSOLUT inte får ansträngas för mycket i början. De ska bäras ner för trappor, inte gå långa promenader osv osv. Men det har varit väldigt svårt att hålla på, han har ju såå mycket överskottsenergi :p.
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Vi har en chihahua, och fick strikta regler från uppfödaren om att de ABSOLUT inte får ansträngas för mycket i början. De ska bäras ner för trappor, inte gå långa promenader osv osv. Men det har varit väldigt svårt att hålla på, han har ju såå mycket överskottsenergi :p.

Äh, det tycker jag att man ska ta med en nypa salt.
Vår valp var ungefär i storlek som en chihuahua-valp när hon var 8 veckor, kanske något större, men inte mycket.
Vi bar ju henne ner för trapporna, då vi bodde påandra våningen, men det var inte länge hon uppskattade det. Gick kanske en månad tills hon skuttade upp för de två första trapporna. Vi brukade växla lite; bar ibland och lät henne hoppa en eller två trappor ibland.
Likadant promenader. Visst, de första veckorna gick vi bara korta turer då vi fick henne mitt i vintern (skånsk vinter = ösregn, blåst, rått och kallt), och hon frös något grymt. Men allt eftersom så längde vi på våra prommenader och nu är vi där vi är idag :laugh:
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

AMEN
:bow::bow::bow:
Precis så har jag min hund. Hon är med och röjer överallt och får vara hund, trots sin storlek, och hon älskar det!

Tack för ett underbart inlägg!!

Vad kul... !!!
Det e så kul att se hur bra dom mår av att vara med och kuta runt...

Ngn nämde ngt om bilder oxå..
Här e en bild på när jag fick hem henne, inte spec. vacker:
http://i202.photobucket.com/albums/aa14/_FreezY_/Bella2.jpg
http://i202.photobucket.com/albums/aa14/_FreezY_/Bella.jpg

Och såhär såg hon ut när vi var på topp med 2 hästar att rida och 8st till att ta hand om och leda runt mm.. Bra mycket bättre tycker jag iaf:
http://i202.photobucket.com/albums/aa14/_FreezY_/0603147.jpg
http://i202.photobucket.com/albums/aa14/_FreezY_/0603141.jpg
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Hej.
Nu har jag en lite större hund (8-9 kg), men jag tänkte berätta vad som hände oss. Jag håller absolut med er om att man inte ska 'linda in hunden i bomull' utan låta den vara hund och ta med den så mycket som det är möjligt. Det har alltid varit full fart på min hund och jag har tagit med honom på det mesta; utflykter, längre promenader, i stallet och lugnare ridturer.
Allt var bra tills en dag då han inte ville följa med mig ut till hästhagen, han ville inte gå. Det kom i princip över en natt.
Jag trodde att han var trött, lite överansträngd, hade träningsverk... men jag tog honom så klart till veterinären för säkerhets skull. Efter många veterinärbesök på olika kliniker och till slut röntgen visade det sig dock att han hade fått legg perthes-sjukdom, en utvecklingsrubbning i skelettet med följd att höftledskulan förtvinar.
Legg perthes är inte helt ovanlig bland små hundar.
I vårat fall slutade det med operation och trots daglig massage, streching, simning i badkaret, etcetera och rehab på Strömsholm minst en gång i veckan, tog det över ett halvår innan han blev helt återställd. Hela historien var väldigt smärtsam för min hund samt mycket jobbig och kostsam för mig.
Veterinärerna säger att min hund med största trolighet har ärvt sjukdomen, men jag kan inte bortse från att det kan ha varit jag som förstörde hans ben genom överansträngning.
Oj, det här blev jättelångt... det jag försöker säga är att man nog ska ta det lite lugnt med hunden, åtmindstonde tills den blivit lite äldre. De vill nog ofta lite mer än vad de egentligen klarar av och då måste matte eller husse kunna säga till när det är dags för vila.
 
Sv: Ni med väldigt små hundar, Obs! Långt!!

Ja vinthundar oberoende av storlek är snabbare än nästan alla andra hundar på korta distanser o klarar att gå länge men de klarar inte att springa länge i sträck.
PL
 

Liknande trådar

Hundhälsa Vår staffe fyller 13 till årsskiftet. Han har varit helt döv sedan minst ett år tillbaka men i övrigt är han i fysiskt fin form. I...
Svar
5
· Visningar
1 883
Senast: escodobe
·
Övr. Hund Hej! Jag har en valp/unghund på ca 6 månader idag. Det är en golden av jakttyp och jag tycker att hon klarar rätt lite för sin ålder...
2 3
Svar
47
· Visningar
7 627
Senast: Amaranthe
·
Hundhälsa Detta är nog det absolut svåraste jag någonsin har behövt skriva. Jag har en pomeraniantik på snart 4 år, hon är min första hund och...
Svar
17
· Visningar
6 321
Senast: Sel
·
Övr. Hund Hej allihopa! Jag är helt ny här och blev tipsad om detta forum då jag använder positiva metoder när jag tränar min tjej. Jag pluggar...
2
Svar
32
· Visningar
12 665
Senast: Milosari
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp