Förhållandetråden

[Tualma]

Vi lagade middag tillsammans till oss och de yngsta barnen.
Jag fick ett gott vin.
En mycket mysig kväll.

Mig knockar man med vin, choklad och omtänksamma handlingar (och ytterligare nåt som jag inte skriver ut här ).

Snittblommor välter katten ofelbart ut och växter i kruka äter han upp och/eller jag glömmer att vattna dem.

Smycken använder jag nästan inte alls och kläder vill jag köpa själv.
Men får jag något blir jag såklart glad över att personen tänkt på mig.

 

[Masqueradee]

Jag har för allra första gången i mitt liv firat alla hjärtans dag med sushi, vin och Historien om Sverige. En liten del av mig hade velat få blommor, men jag fick något ännu bättre:

Så nu har vi suttit två kvällar och byggt lego tillsammans!

 

[Squie]

Här deklarerades det att ngr blommor får jag inte.
Vilket jag heller inte vill ha..så det jämnar ut dig.

 

[Diabetikern]

Funderar på att göra slut. D förtjänar bättre än en livstrött kvinna med massa svårigheter som är så sjuk.
Han har tagit hand om mina hundar och hjälpt mamma i stallet nu när jag ligger inne men just nu känns det inte värt att han ska lägga ner av sin tid på mig.

 

[Squie]

Funderar på att göra slut. D förtjänar bättre än en livstrött kvinna med massa svårigheter som är så sjuk.
Han har tagit hand om mina hundar och hjälpt mamma i stallet nu när jag ligger inne men just nu känns det inte värt att han ska lägga ner av sin tid på mig.

Har ni kommunicerat? Har du pratat m honom? Har han fått sagt sitt? Hur han känner o vill?

Börja där. Verkar ego o fatta ngr beslut över en annan människa o dess liv.

 

[athena_arabians]

Funderar på att göra slut. D förtjänar bättre än en livstrött kvinna med massa svårigheter som är så sjuk.
Han har tagit hand om mina hundar och hjälpt mamma i stallet nu när jag ligger inne men just nu känns det inte värt att han ska lägga ner av sin tid på mig.

Låt honom bestämma det (om du fortfarande vill vara med honom givetvis) Jag var rejält sjuk när jag blev tillsammans med särbon och det visste han om - dvs det var hans val hur han ville göra.

 

[cambodia]

Låt honom bestämma det (om du fortfarande vill vara med honom givetvis) Jag var rejält sjuk när jag blev tillsammans med särbon och det visste han om - dvs det var hans val hur han ville göra.

+1 på den @Diabetikern
Vill han vara med dig vill han det oavsett

 

[Tualma]

+1 på den @Diabetikern
Vill han vara med dig vill han det oavsett

Jag håller också med, men förstår att du känner som du gör, @Diabetikern.
Du ska göra slut om du känner att DU vill göra slut, men om du vill vara med honom, låt honom avgöra om han vill vara med dig .

 

[Kakis]

Funderar på att göra slut. D förtjänar bättre än en livstrött kvinna med massa svårigheter som är så sjuk.
Han har tagit hand om mina hundar och hjälpt mamma i stallet nu när jag ligger inne men just nu känns det inte värt att han ska lägga ner av sin tid på mig.

Ibland är det svårt att ta emot hjälp och förstå att man får hjälpen för att någon verkligen vill hjälpa en. Är anledningen att du tycker att han förtjänar bättre eller är det för att du inte har känslor för honom? Om du har känslor och vill vara i en relation med honom och han vill vara i en relation med dig, prata om det. Prata om förutsättningarna och om han vill vara med dig. Ta emot hjälpen han ger

 

[clusia]

Distanssnubben fick ett tråkigt besked mitt under århundradets mardrömsvecka så jag beslutade mig hastigt att packa in ungen i bilen och köra de 25milen för att komma dit.

 

[Yeah but]

Jag upplyste nästan-grannen om min kluvna inställning till alla hjärtans dag för flera veckor sedan. Å ena sidan tänker jag på det som en cynisk satsning från marknadsförare överallt som passar på att få sälja choklad, blommor, nallebjörnar, restaurangbesök etc. Å andra sidan känner jag mig förbisedd om den/jag inte uppmärksammas. "Grattis till dig och lycka till" typ.

Men tid kostar ju ingenting och han var redan ledig i schemat så jag tog också ledigt så att vi kunde vara tillsammans hela dagen. Bra plan.

Han kom hit som vanligt efter jobbet på måndagen innan. Hade lite ont i magen och ville inte ha middag. Sen mer ont i magen. Sen jättesjuk hela natten. Jag skulle ha en väldigt intensiv jobbtisdag så jag höll mig på soffan men sa att han fick väcka mig om jag behövdes. Sen på tisdagen var jag omhändertagande i pauserna mellan mina rekordmånga möten och passade på att jobba över eftersom han ändå mest sov.

På alla hjärtans dag var det här han:

Vi visste inte om det var vinterkräksjuka eller matförgiftning så jag tvättade händerna ca 2000 gånger om dagen, särskilt efter handhållning. Blev aldrig sjuk.

Aja, sen blev han bättre och nu är allt som vanligt med massor av kroppskontakt. Den positiva sidan är att vi börjar bli väldigt rutinerade på "true love" i relation till att vi bara har känt varandra i 3,5 månader. Eeeh.

 

[Roheryn]

Funderar på att göra slut. D förtjänar bättre än en livstrött kvinna med massa svårigheter som är så sjuk.
Han har tagit hand om mina hundar och hjälpt mamma i stallet nu när jag ligger inne men just nu känns det inte värt att han ska lägga ner av sin tid på mig.

Men det där måste väl ändå han få bestämma, om han tycker det är värt det att "lägga tid" på dig? Han är vuxen och måste få fatta sina livsbeslut själv - och om du vill vara tillsammans med honom tycker jag att du ska fortsätta med det och inte göra slut "för hans skull" (jag hade blivit skitförbannad och inte så lite sårad om någon hade gjort slut med mig på de grunderna)

 

[Yeah but]

Hittade den här nu men ska nog hålla på den några dagar.

 

[Tokyo]

Nu är det 7 veckor kvar tills jag får träffa min italienare igen. Har inte träffat honom sedan september och jag längtar verkligen ihjäl mig. Kommer bli 7 lååånga veckor, minst sagt. Får börja med någon tidskrävande hobby för att fördriva tiden kanske

 

[inverterad]

Jag har varit hos ingenjören sen i tisdags och börjar nu sakna honom i förväg därför att jag åker hem imorgon (måste hämta barn som varit på sportlov). Alltså det är helt sjukt hur bra vi funkar ihop på alla plan. Har aldrig varit med om det här tidigare, att allt är så enkelt och roligt och smidigt. Aldrig något tjafs, aldrig några missförstånd, allt bara funkar. Och han är så himla omtänksam och snäll i alla små, små saker i vardagen som jag uppskattar så otroligt mycket. Tror jag hittat min människa.

 

[Exile]

Det känns nästan pirrigt att skriva i den här tråden?

Jag hade egentligen egentligen bara haft två riktiga förhållanden i mitt liv, båda rätt långa och väldigt dysfunktionella på olika sätt. Det är delvis en förståelse som kommit med tiden, hur otroligt illa jag blev behandlad och hur jag tyckte att jag förtjänade det. Jag har spenderat ett helt liv med självhat och det är något jag fortfarande jobbar på men nu tror jag för första gången att jag faktiskt ser ljuset i slutet av tunneln.

Nu har jag träffat någon där det är rätt. Någon som faktiskt älskar mig precis för den jag är, som inte vill eller behöver ändra på något. Det känns som mitt första riktiga förhållande, som liksom är som det "ska" vara. Vi bor tyvärr rätt långt ifrån varandra, nästan 70 mil, och våra jobbsituationer låter oss inte riktigt bo ihop som det är nu. Tekniskt sätt är vi väl särbos. Han har åkt till mig och varit här i drygt en månad, sedan borta två eller tre månader. Det är tredje gången han är hos mig nu och jag kallar honom för sambo.

Vi vet att det är vi, han vill flytta hit så fort det är möjligt. Lite märkligt är det för de runt om oss. Vi har varit vänner väldigt länge online, nästan åtta (!) år vilket varit mer av en kärleksrelation det sista året så när vi väl träffades var det underligt på det sättet att vi var nya i varandras sällskap men vi kände ju redan varann och det var en kort period innan det kändes som vi faktiskt levt tillsammans även IRL all den tiden. Han har träffat min familj (släkt bor på annan ort) men jag har inte träffat hans, men det blir av.

Det känns verkligen som livet kommer på rätsida. Jag har kämpat länge, nästan hela livet med mitt psyke och jag trodde aldrig att det skulle göra så mycket att bara ha en person nära som bara älskar mig för den jag är. Det händer då och då att jag bara tittar på honom när han gör något och tänker att jag fattar inte att du är min, det känns helt overkligt. Jag ser verkligen fram emot framtiden!

 

[Tualma]

Motionerade stort och litet skäggigt manfolk i skogen här i söndags . Livet ändå!

 

[QueenLilith]

Hur går det för alla?

Vi har precis köpt lägenhet och då bestämd oss att vi får gifta oss till sommaren. Jag är ju lite praktiskt lagd, så det har varit några samtal istället för ett frieri. Jag hade äntligen vilja ha ett stort bröllop, men nu med köp av bostad och att jag äger en häst, så blir det inte av, då vi inte har pengar till det helt enkelt. Vi har istället pratat om att gifta oss vid en sjö och så bjuda in dom närmaste runt oss och då hålla en liten fest istället. Jag tänker det kan bli fint på det viset ändå, hade tyckt att det va mysigt att rida in på hästen, men vet ej hur praktiskt det är Tänker något såhär, dock med mindre folk:

 

[Yeah but]

Det går lite upp och ner nu alltså.
Upp: Han sa att han älskar mig i morse.
Mellan: För första gången, idag av alla datum
Ner: ... och som en del av konflikthantering.

 

[athena_arabians]

Hepp... vi har visst varit ett par i 14 år idag

Jag har blivit gammal...

Edit: OBS, ej skämt trots datumet!