Föräldraledighet

[Andromedae]

Kom på en grej:

Jag vet inte ens hur länge det går att vara föräldraledig?
Vad finns det för gräns?
Hur många dagar handlar det om för ett barn med två föräldrar (med heltidsjobb)?

Föräldrapenningen i korthet

• Ni får 480 dagar totalt – 390 på sjukpenningsnivå och 90 på lägstanivå (180 kronor per dag). Tar ni ut sju dagar i veckan motsvarar detta 13 månader med hög ersättning och tre månader med låg.
• 60 dagar är personliga. Innan man börjar ta ut lägstanivådagar måste man ta ut 180 dagar på sjukpenningsnivå.
• Tänk på inte ta ut för många dagar innan barnet fyller ett år, då kan du få lägre ersättning när du är sjuk eller är hemma från jobbet med sjukt barn.
• Dagarna finns kvar tills ditt barn fyller 8 år eller går ut första klass.

http://www.viforaldrar.se/faktabanken/ekonomi/foraldrapenning-sa-funkar-

Härifrån

 

[Andromedae]

Sedan har jag för mig att man har rätt att gå ner i arbetstid under en period också.

 

[WBanna]

Enligt Föräldraledighetslagen har du, oavsett föräldrapenning, rätt att förkorta din normala arbetstid med upp till en fjärdedel till dess barnet fyllt åtta år eller ännu inte har avslutat sitt första skolår.

 

[Raderad medlem 19815]

Jag menar mest att jag kan tycka att det är ganska förmätet att diskvalificera en majoritet av alla föräldrar, vilket man gör om man börjar oja sig över att ettåringar går på dagis. Snacka om att sätta sig på höga hästar! Alla har inte samma möjligheter men de flesta av oss vill faktiskt det bästa för våra barn, och ett gott föräldraskap beror på så oändligt mycket mer än hur många dagar barnet var hemma med en förälder innan hen började på förskola. Vilket jag tror att du håller med om.

Och nej, mitt barn kommer inte börja som ettåring. Men det är inte det som det handlar om.

Majoriteten av alla ettåringar går väl inte i förskolan? Jag vet bara ett litet fåtal.

 

[Andromedae]

Majoriteten av alla ettåringar går väl inte i förskolan? Jag vet bara ett litet fåtal.

Inte i Sverige, nej. Men de flesta föräldrar som inte befinner sig i Sverige har löst sin barnomsorg på annat sätt än att någon förälder är hemma.

(Ju större möjligheterna blir för kvinnor att göra karriär desto mindre blir andelen hemmamammor.)

 

[Andromedae]

@Diskurs Dessutom är det visst vanligare än vad man kanske kan tro även i Sverige (jag visste det inte). Här är en artikel ur DN från förra året:

Det är trångt bland minstingarna på landets förskolor. Förra året var 55  799 ettåringar inskrivna på någon förskola i landet, vilket är nästan hälften (49,3 procent) av alla barn i åldersgruppen.

Statistik från Skolverket visar att det har uppstått en ny trend de senaste åren. År 2005 var samma andel 42 procent. Sedan dess har det skett en stadig ökning motsvarande drygt 17 procent fram till år 2012.

Källa

 

[Andromedae]

En DN-artikel från 2005:
"Tidig dagisstart det bästa för de allra flesta barn"

Och självklart menar jag inte att det inte går att hitta artiklar som säger motsatsen. Eller för den delen att det skulle vara fel att vara hemma med sitt barn länge. Jag tycker att varje familj ska göra det som är bäst för den familjen, vad det än innebär.

 

[TeamLundVer]

Vi har BF 25/11 och om allt går som det ska så ska jag vara hemma på heltid i två veckor. Har påbörjat en utbildning som jag ska gå under hela föräldraledigheten som är väldigt intensiv så jag måste tillbaka till skolan asap. Nu är det bara 2 dagar i veckan som är i skolan, resten är hemstudier.

Min man ska vara hemma januari ut på heltid hade vi tänkt, därefter kommer han vara hemma alt jobba hemifrån de dagar jag är i skolan. Lite beroende på vad för individ pyret är.

Jag ska inte amma, kommer däremot försöka att pumpa i början.

 

[ako]

Om bara bäbisen tar flaska så funkar det ju att börja jobba så pass tidigt, jag har jobbat 1 kväll o veckan från att alla tre barnen var ca 2 månader. Dock hoppas jag för er allas skull att både du och barnets pappa faktiskt kommer att känna att det inte bara är jobbigt att vara föräldraledig utan faktiskt en speciell, kort och på många sätt härlig tid. Måste säga att "skrikande blöjpaket" nästan gjorde mig lite ledsen.

Lycka till :-)!

 

[Blueberry]

Om bara bäbisen tar flaska så funkar det ju att börja jobba så pass tidigt, jag har jobbat 1 kväll o veckan från att alla tre barnen var ca 2 månader. Dock hoppas jag för er allas skull att både du och barnets pappa faktiskt kommer att känna att det inte bara är jobbigt att vara föräldraledig utan faktiskt en speciell, kort och på många sätt härlig tid. Måste säga att "skrikande blöjpaket" nästan gjorde mig lite ledsen.

Lycka till :-)!

Det är barnets mamma med barnskräck som ser ett skrikande blöjpaket framför sig och som undrar vad tusan hon egentligen har gett sig in på... Barnets pappa är mer av en übervati, vilket ger mig ett väldigt lugn och stort förtroende för att det kommer att ordna sig och att det är bra om han är hemma med barnet så tidigt som möjligt.

 

[oxo]

Jag har varit hemma ett år med min knodd. Trodde verkligen att jag skulle klättra på väggarna efter några månader men så blev det inte. Min hjärna var helt knepig det första halvåret och ska jag vara ärlig så hade jag inte gjort ett bra jobb. Amningshjärna kallas det nog
Varför jag gick hemma ett år var för att jag tog ett uppehåll i mina studier och då passade det bäst att jag var hemma. Sambon jobbar lite oregelbundet så han har varit hemma en hel del också.

Påtal om dagis så började han när han var 13 månader och det har fungerat jättebra! Han är glad när han kommer dit och verkar trivas riktigt gott! Visst kan det tyckas tidigt men livet ser ju olika ut för oss alla och detta var den lösningen som passade våran familj bäst.

 

[ako]

F

Det är barnets mamma med barnskräck som ser ett skrikande blöjpaket framför sig och som undrar vad tusan hon egentligen har gett sig in på... Barnets pappa är mer av en übervati, vilket ger mig ett väldigt lugn och stort förtroende för att det kommer att ordna sig och att det är bra om han är hemma med barnet så tidigt som möjligt.

Fast jag tror inte man behöver känna sig som varken "ubermutti " eller "ubervati" för att såväl kunna ta hand om sitt barn som att faktiskt tycka att det finns mycket som känns bra med det. Jag tror det löser sig :-)!

 

[Andromedae]

@Blueberry Jag hade rå-ångest stora delar av graviditeten för att jag var superrädd att inte tycka om mitt barn (både i det mindre "vara hemma"-perspektivet och rent allmänt). Det löste sig när han väl var född. Det är annorlunda när ens barn inte längre bara är en idé utan en faktiskt verklighet, något man kan ta på och krama och titta på och undra vad i hela världen man gjorde för att förtjäna en så fantastisk människa i sitt liv.

 

[Brandgul]

En DN-artikel från 2005:
"Tidig dagisstart det bästa för de allra flesta barn"

Och självklart menar jag inte att det inte går att hitta artiklar som säger motsatsen. Eller för den delen att det skulle vara fel att vara hemma med sitt barn länge. Jag tycker att varje familj ska göra det som är bäst för den familjen, vad det än innebär.

Det gick kanske att gräva fram 2005. Jag tror knappt att det finns barngrupper idag som ser ut som 10 år sedan. Barngrupperna idag är större.

Senaste artikeln jag läste var just att de yngsta barnen är förlorarna.

 

[fia-lisa]

Det gick kanske att gräva fram 2005. Jag tror knappt att det finns barngrupper idag som ser ut som 10 år sedan. Barngrupperna idag är större.

Senaste artikeln jag läste var just att de yngsta barnen är förlorarna.

Jag blir helt tokig när jag läser uttalanden som skriver folk på näsan om vad som är bäst för andras barn. Det finns studier som talar för att barnens socio-emotionella utveckling kan bli störd om barnen träffar för få vuxna i sin uppväxt också men jag skulle aldrig påstå att det är skadligt för barn att vara hemma för länge med bara sina föräldrar. Varje familj gör vad de anser vara bäst i sin situation. (Och vad gäller förskolor och barn-grupper - där min son går har de 3 barn per pedagog idag. Kan omöjligt tänka mig att det var fler pedagoger för 10 år sedan)

Min helt personliga åsikt är snarare att det är skadligare att växa upp med föräldrar som har en svart/vit-syn på världen och som dömer andra efter den.

 

[fia-lisa]

Jag var hemma i 8 månader med min son, mannen i 6 månader. Skulle mycket väl kunna tänka mig att dela upp nästa föräldraledighet lite mer med att börja jobba deltid efter några månader. Skulle gärna stretcha ut perioden att vara hemma med barnet längre samtidigt som jag blev lite lapp-sjuk av att gå hemma heltid.

 

[Blueberry]

Tack för era svar, så skönt med input och andra erfarenheter.

Jag har börjat få lite klarhet i vilka alternativ som känns bra.
Till exempel att ta ut många av de gemensamma dagarna tidigt så att vi kan vara hemma tillsammans i början. Sen tror jag på att jag är ledig hela februari, mars och april, och att jag jobbar typ 25 % i maj och juni. Sedan kommer ju semester och sånt, men jag tänker nog jobba minst halvtid från och med augusti.

 

[ako]

@Brandgul, off topic men GRATTIS, jag hade missat att ni oxå fått en liten trea :-)

 

[Toltmoppe]

Med dottern var jag hemma drygt 1 år på heltid. Det passade mig perfekt! Gillar att gå hemma och pyssla, slappa, fixa med djuren helt ensam. Har inte så stort behov av socialt umgänge. Tänkte också att det är så himla kort tid man har chans att vara hemma så med sitt barn. Man jobbar så himla många år ändå. Min man var sen hemma med henne 3 månader under sommaren innan hon började dagis när hon var 15 månader. Funkade jättebra och hon ÄLSKAR dagis!

Den här gången tror jag min man vill vara hemma längre än han var sist. Vi har inte pratat så ingående än hur vi ska göra, men vi kanske delar rakt av, eller nästan i alla fall. Inskolning på dagis brukar ju vara i augusti och då kommer barnet vara 1,5 år ganska precis.

 

[Brandgul]

@Brandgul, off topic men GRATTIS, jag hade missat att ni oxå fått en liten trea :-)

En tackar. Nej jag har ju slutat hänga här!