Föda barn med dåliga gener

[Kilauea]

Den här tråden är ganska tveksam. Inläggen tenderar att vara rasistiska och tonen ganska vass. Jag gör ett försök till inlägg.

Jag har ett par i min närhet som har ett barn. Barnet har en mycket allvarlig sjukdom som är ärvd av mamman och pappan. En fruktansvärd sjukdom som innebär betydligt försämrad livskvalité, organtransplantation och för tidig död.

Ingen av föräldrarna är sjuka men de bär på en varsin sjuk gen (lite på djupt vatten nu men det är så jag förstått det). Tillsammans kan dessa två föräldrar få antingen ett barn som får båda de sjuka uppsättningarna gener och då blir sjukt. Eller så kan de få ett barn som får en eller två av de friska generna och barnet blir då friskt. Detta par vill nu ha ett litet syskon. De har valt att göra ivf och screena embryon för just denna sjukdom. Hittills har de gjort flera försök och fått ut ett tjugotal överlevande små embryon. Alla konstaterade sjuka. De har inte fått en chans att bli bebisar utan destruerats. Nästa steg blir ett försök till med egna könsceller. Efter det funderar de på att ta könsceller från tredje part.

Rätt? Fel? Sjuuuukt svårt. Sjukt svårt.

Man kan inte veta innan om bebisar är friska eller lite varierade. Man kan heller inte veta hur man reagerar i situationer där man får, kan eller tvingas välja. Jag tror det gäller att vara lite ödmjuk över att det är svårt att sätta sig in i andras situationer och att det är lätt att inte förstå och samtidigt döma utifrån sina egna erfarenheter.

Mvh Miks

I ett sånt läge tycker jag pgd (alltså sortering av embryon) är helt rätt. Och även möjligheten att få ägg- eller spermiedonation.

 

[KattenKorven]

Det som har tagits upp mest som jag har sett är allvarliga sjukdomar, inte "svårigheter". Vad är en svårighet? Mild dyslexi?

Jag har sett aspergers, ADHD, depression, OCD och Downs syndrom nämnas i tråden. Och synnedsättningar, men det hoppas jag var ett skämt.

 

[Thera]

Skäms på dig!

Nja, inte så mycket faktiskt!

Däremot kanske det finns andra som borde fundera lite på det!? Eller ingår inte det i fantasivärlden och imagen?

 

[Meibla]

Eller så betalar man det själv

Vilket sjukhus går med på att göra kejsarsnitt "för att man vill" även om man betalar själv?

 

[Ninnurur]

Eller så betalar man det själv

Var ska du köpa din förlossning? Vilket land?

 

[lil-sis]

När jag syddes hade jag två barnmorskor, en uska, en överläkare och en läkarstudent i rummet. Samtidigt som en annan klämde ut sin bebis och förlossningen var så full att en fick föda i ett mottagningsrum.

När han kom ut hann de knappt in men det berodde bara på att jag hade ungefär fyra krystvärkar innan han var ute och när uskan gick för att blanda milkshake och bm för att kolla till en annan patient så låg han ganska högt upp = inga tecken på att det var på G.

Pappan larmade efter första krystvärken och vid nästa var både BM och uska tillbaka.

Ingen brist på närvarande personal, alltså.

 

[TinyWiny]

Nej

Är du läkare? Pratade med en igår om detta tom.

Nej jag är inte läkare. Man kan veta saker ändå du vet. Om en läkare skulle säga att det alltid är bättre för en bebis att födas med kejsarsnitt så hade jag sett det som högst oseriöst då det går emot all forskning på området.

 

[Jenka]

Jag jämför att om du föder vaginalt har du i bästa fall barnmorskan hos dig, om hon hinner! Behöver jag räkna upp alla som är med vid ett snitt?

Jag var på förlossningen i två dygn. När barnet föddes hade vi minst sex personal i rummet, inkl läkare. Jag misstänker att snitt hade varit billigare, även om jag inte kollat upp kostnaden.

Hur folk föder bryr jag mig inte om. Men att kejsarsnitt skulle vara bättre enligt fakta (/för alla) har du fel om. Likaså att man undviker alla risker på det sättet.

 

[Jenka]

Ang trådens huvudämne tycker jag det mest diskuterats hyfsat lindriga saker, typ adhd?

Upp till var och en om de ska skaffa barn eller inte och så ska det vara. Att sortera embryon utifrån allvarliga sjukdomar ser jag inget fel i och hade nog gjort själv om jag visste att vi båda bar på något väldigt allvarligt (mycket lidande/kort liv osv).
Vi har lite åkommor i släkten där ärftligheten inte är lika kartlagd och som inte är lika allvarliga. Har inte hindrat oss från att skaffa barn.

Sådana här diskussioner blir lätt farliga, just eftersom det lätt blir en diskussion om ett elitistiskt samhälle där frågan är hur frisk man måste vara.

 

[förvirrad]

Jag har inga barn och kommer inte skaffa några heller. Jag lider av återkommande depressioner. Samma sak gäller min syster och min mamma. För min del tror jag att grunden till dessa till stor del är att jag är Asperger men det vet jag inte.

Jag tänker inte riskera att utsätta en människa för det helvete jag genomlidit mer än halva livet och då har mitt helvete ändå varit mindre än många andras. Flera här pratar om att den här typen av tankegångar skapar ett elitistiskt samhälle. Nej de här tankegångarna kommer sig av att vi redan lever i ett elitistiskt samhälle som inte har plats för människor som inte är fullt funktionsdugliga efter dagens snäva normer. Den hjälp jag får pga min funktionsnedsättning är obefintlig. Jag kan få viss hjälp via habiliteringen men eftersom jag är tvingad att arbeta heltid kan jag inte utnyttja den möjligheten. Med tanke på att mina problem är ärftliga kan jag inte se det försvarbara i att välja att skaffa barn.

 

[nightcrawler]

Har berättat om detta tidigare men kan dra det igen.
När jag gick på gymnasiet så var det två syskon som gick i särklassen. Båda var handikappade. Dom var blinda när dom började gymnasiet men kunde gå. Den ene satt i rullstol när vi slutade. Båda syskonen var födda helt normala men började i början av skolåldern tror jag, gå bakåt i utvecklingen. Dom blev blinda och tappade förmågan att gå. Kommer inte ihåg hur det var med talet men gissar att det åxå försvann. Dom blev sittandes i rullstolar tills dom dog. Som små paket. Gick inte att få kontakt med dom. Ingen av dom nådde 20års åldern. Det var föräldrarna som bar på generna och kunde inte få friska barn. Å gissa vad föräldrarna gör. Dom skaffar två barn till efter att dom första dött. Dom två sista får samma sjukdom. Dom kommer åxå att dö efter att dom gått bakåt i utvecklingen. Att man ens funderar på att utsätta någon för det är helt sjukt. Hur tänker man då?

 

[Pontevecchio]

Nej det är det inte. Jag kommer att göra snitt för att jag är rädd om både mig och barnet, allra främst barnet.

Det är inget jag tvingas till, det är något jag vill om vi så ska betala det själva.

Förutom tidigare nämnt finns det indikationer på att barn som snittas i högre grad får diagnoser såsom ADHD. En "naturlig" förlossning innebär troligen mer än bara "klämma ut".

Det som idag anses vara problem kommer imorgon vara löst med medicinering så nej, jag ser inga anledningar till att fundera särskilt mycket över avelsvärde och jag sket i KUB.

Hellre lite dum än elak liksom.

 

[Pontevecchio]

Jag jämför att om du föder vaginalt har du i bästa fall barnmorskan hos dig, om hon hinner! Behöver jag räkna upp alla som är med vid ett snitt?

Jag hade 2 barnmorskor, en undersköterska och en sjuksköterska närvarande majoriteten av min 27 timmar långa förlossning. Läkaren var inne 4 ggr också. Plus de två som utförde epiduralen.

Du kanske har missat det men det finns inget BB i Sverige där du kan betala för snitt. Om du tror att utomlands är en dröm så tipsar jag om Mamas sista nummer, vi har fantastiskt BB jämfört med de flesta länder!

 

[Pontevecchio]

Den här tråden är ganska tveksam. Inläggen tenderar att vara rasistiska och tonen ganska vass. Jag gör ett försök till inlägg.

Jag har ett par i min närhet som har ett barn. Barnet har en mycket allvarlig sjukdom som är ärvd av mamman och pappan. En fruktansvärd sjukdom som innebär betydligt försämrad livskvalité, organtransplantation och för tidig död.

Ingen av föräldrarna är sjuka men de bär på en varsin sjuk gen (lite på djupt vatten nu men det är så jag förstått det). Tillsammans kan dessa två föräldrar få antingen ett barn som får båda de sjuka uppsättningarna gener och då blir sjukt. Eller så kan de få ett barn som får en eller två av de friska generna och barnet blir då friskt. Detta par vill nu ha ett litet syskon. De har valt att göra ivf och screena embryon för just denna sjukdom. Hittills har de gjort flera försök och fått ut ett tjugotal överlevande små embryon. Alla konstaterade sjuka. De har inte fått en chans att bli bebisar utan destruerats. Nästa steg blir ett försök till med egna könsceller. Efter det funderar de på att ta könsceller från tredje part.

Rätt? Fel? Sjuuuukt svårt. Sjukt svårt.

Man kan inte veta innan om bebisar är friska eller lite varierade. Man kan heller inte veta hur man reagerar i situationer där man får, kan eller tvingas välja. Jag tror det gäller att vara lite ödmjuk över att det är svårt att sätta sig in i andras situationer och att det är lätt att inte förstå och samtidigt döma utifrån sina egna erfarenheter.

Mvh Miks

jag tror alla har förståelse för den familjen. Men därifrån till att jag inte skulle skaffa barn pga mina allergier är steget låååååååångt.

 

[Vogue]

Jag hade 2 barnmorskor, en undersköterska och en sjuksköterska närvarande majoriteten av min 27 timmar långa förlossning. Läkaren var inne 4 ggr också. Plus de två som utförde epiduralen.

Du kanske har missat det men det finns inget BB i Sverige där du kan betala för snitt. Om du tror att utomlands är en dröm så tipsar jag om Mamas sista nummer, vi har fantastiskt BB jämfört med de flesta länder!

Och hade du gjort snitt hade du sluppit de 27 timmarna utan kunnat planera tiden och slippa massa smärta och krångel.

Och förövrigt krävs det 3 aurorasamtal så har du ett planerat fint litet bikinisnitt. Och säg inte emot då jag har 3 nära vänner det gick till så för och dom resonerade som jag gör nu.

 

[Vogue]

Förutom tidigare nämnt finns det indikationer på att barn som snittas i högre grad får diagnoser såsom ADHD. En "naturlig" förlossning innebär troligen mer än bara "klämma ut".

Det som idag anses vara problem kommer imorgon vara löst med medicinering så nej, jag ser inga anledningar till att fundera särskilt mycket över avelsvärde och jag sket i KUB.

Hellre lite dum än elak liksom.

Inte så lite dum heller..

 

[Ninnurur]

Inte så lite dum heller..

Menar du att man är dum om man har adhd?

 

[BernT]

Och hade du gjort snitt hade du sluppit de 27 timmarna utan kunnat planera tiden och slippa massa smärta och krångel.

Och förövrigt krävs det 3 aurorasamtal så har du ett planerat fint litet bikinisnitt. Och säg inte emot då jag har 3 nära vänner det gick till så för och dom resonerade som jag gör nu.

Man kan vägra aurorasamtal och gå direkt till läkaren som ska bestämma.


SÅ glad att jag aldrig kommer föda vaginalt. Akut snitt under narkos med första och kommer alltid få snittas om vi ska ha fler barn.

För övrigt sa en hööööögt uppsatt läkare efter vårt akutsnitt (iom att jag blev snittad utan bedövning så fick vi besök av i princip samtliga högre chefer) att allt det där man skrämmer upp med mot snitt (att barn skulle få adhd osv) bara är just skrämselpropaganda för att få kvinnor att välja vaginal förlossning. Sant eller inte, ingen aning. Jag väljer (och får) snitt och är glad för det.

 

[Pontevecchio]

Och hade du gjort snitt hade du sluppit de 27 timmarna utan kunnat planera tiden och slippa massa smärta och krångel.

Och förövrigt krävs det 3 aurorasamtal så har du ett planerat fint litet bikinisnitt. Och säg inte emot då jag har 3 nära vänner det gick till så för och dom resonerade som jag gör nu.

Krångel? i dagens vård är snitt inte prioritierat, vilket innebär att du kommer in för snitt men sen får tid för det när det finns utrymme för det. Jag har sprutfobi så skulle aldrig komma på tanken att göra snitt. För att inte prata om smärtorna de som snittas i min närhet har haft. Själv var jag beredd på knata hem omgående och hade nada problem med "down there" förutom lite svullnad första dagarna. Så jävla skönt att slippa klamrar och stygn som ska tas bort.

 

[BernT]

Krångel? i dagens vård är snitt inte prioritierat, vilket innebär att du kommer in för snitt men sen får tid för det när det finns utrymme för det. Jag har sprutfobi så skulle aldrig komma på tanken att göra snitt. För att inte prata om smärtorna de som snittas i min närhet har haft. Själv var jag beredd på knata hem omgående och hade nada problem med "down there" förutom lite svullnad första dagarna. Så jävla skönt att slippa klamrar och stygn som ska tas bort.

Mina stygn togs inte bort. Försvann av sig själv. Har världens mini-ärr.