Föda barn med dåliga gener

Status
Stängd för vidare inlägg.
För att om du är sjuk så kan du gott pallra dig dit ändå om så bara för en stund, drivkraften för ditt barn skall finnas där. Men en deprimerad person kommer alltid att ha ”ursäkter” osvsett.
Ännu ett nedvärderande uttalande som skriker ”jag har noll koll!” från dig, trots att du så ofta hävdar din kompetens och hänvisar till att du jobbar i psykiatrin.

Skolavslutningar är väl inte det stora problemet i den här frågan? Vilket du hade vetat om du hade haft någon ordentlig kunskap i frågan.
 
Ännu ett nedvärderande uttalande som skriker ”jag har noll koll!” från dig, trots att du så ofta hävdar din kompetens och hänvisar till att du jobbar i psykiatrin.

Skolavslutningar är väl inte det stora problemet i den här frågan? Vilket du hade vetat om du hade haft någon ordentlig kunskap i frågan.

Nä det var ett ytligt exempel. Det är en svår sjukdom där man skall fokusera på sig själv.
 
Sv: Föda barn med dåliga gener

Hmm, nej, jag var kanske lite vag.

Exempel (icke baserat på verkliga personer): Mamman och pappan bär båda på flera psykiska åkommor, inte bara sådant som de har själva utan även sådant som finns i släkten och har en risk att finnas i det gemensamma barnet. Det handlar allt som allt om beroendesjukdomar, aspergers syndrom, ADHD, uni- och biopolära sjukdomar, ångestgrundade sjukdomar, benägenhet till psykos. Det har förekommit självmord i släkten till följd av dessa sjukdomar. Farmor har gråstarr. Föräldrarna har inte själva alla dessa sjukdomar men mamma är manodepressiv och har OCD och pappa har aspergers syndrom. De lever fungerande liv men behöver stöd från omvärlden i form av terapi och medicin. De längtar verkligen efter en liten knodd och har ett ordnat liv efter sina förutsättningar: Fast jobb, förstahands-hyresrätt. De är noga med att läsa in sig på livet med barn, de diskuterar på nätet med andra föräldrar, går kurser och grupper vis BVC. Blivande morföräldrar är jätteglada att få barnbarn och vill hjälpa till. De ytliga förutsättningarna är med andra ord bra, men barnet är nästan garanterat att födas med psykisk sjukdom.

Är dessa gener lämpliga att föras vidare?

Anledningen till att jag jag började fundera är för att jag pratade med en vän som har en rätt bred sjudomsbild, själv och i släkten. Vi pratade om barn och han sa med glittrande ögon att han trodde att han skulle bli världens bästa pappa, vilket jag inte tvekar på en sekund - han är världens största, snällaste och tryggaste nallebjörn. Han gillar verkligen barn. Jag frågade lite skämtsamt om det inte var dags att hitta sig en mamma till ungarna då, men då sa han att han inte tänkte skaffa några barn. "Vill inte föra vidare mina skitgener, vill inte utsätta en annan människa för vad jag går igenom". Ett annat par jag känner har inte heller speciellt friska gener men längtar efter ett barn när deras liv är mer stabila.
Alltså vad som är lite knasigt när någon (dvs hänvisar till diskussionsinlägget) tänker på Aspergers och ADHD, OCD o dyl som ngt slags "olämpliga gener" är att det finns ju folk med problemen som klarar sig fantastiskt bra och är lika glada över att vara vid liv som alla andra. Så jag tycker att man får hitta på något slags värre problem för att ens börja fundera över att fundera över saken. Annars hamnar man i ngt slags "mänsklighetens renhet" problematik, brr.

Om nu halva släkten har OCD och andra halvan är fantastiska konstnärer varav någon manodepressiv eller två har aspergers och hjälp men tre är dataprogrammerare som är jätteduktiga. Hur ska familjen kunna veta om barnet blir entreprenör, berömd bloggare eller kommer att behöva hjälp med planeringen när det finns en tendens till ADHD ;). Då borde ju även två berömda dataprogrammerare överväga om det finns risk att deras gemensamma barn kommer att få lätt autism (det var något om att det tex var extra vanligt i Silicon valley).

Om man däremot vet att man bär på en sjukdom som kan upptäckas hos embryon som gör att bebin dör under lidande så är det ju en helt annan sak. Jag kan inte säga att jag skulle vara emot att sjukvården kikar lite på embryon och väljer i det fallet.

Men som person får man ju tänka som man vill om sina egna ev framtida barn. Samhället däremot.
 
Senast ändrad:
Sv: Föda barn med dåliga gener

Ja det är verkligen märkligt, är det inte egentligen huvudsakligen downs som är anledningen till att man tar fostervattenprov? Kan det bero på att downs inte är en ärftlig sjukdom (?) och att det bara är ärftliga sjukdomar som hanteras med PGD? Men just genom att vissa undersökningar och behandlingar görs möjliga eller är förbjudna så styr ju i praktiken vården redan den fråga vi diskuterar här: var ska gränsen dras och vem ska dra den? Man får nog vara rätt stark som blivande förälder för att orka stå på sig om vården rekommenderar att man aborterar fostret.
Nej jag tror det finns många andra trisomier som tas med fostervattenprov med större problem. Dessutom är väl Kub vanligast? (Kn Är det förresten förbjudet att kolla DS eller är det bara för dyrt och onödigt?) Jag tror nog att ett foster ska vara rejält illa därat för att vården ska rekommendera abort.
 
Jag vet att det är en gammal tråd, men vafaaan. Jag blir så trött. Skulle högfungerande autism/aspergers och ADHD innebära att man har "dåliga gener" och inte borde skaffa barn även om man längtar efter att bli förälder och har en stabil livssituation?? Vilka fantastiska praktexemplar till mönstermedborgare ska egentligen få tillåtas skaffa ungar? Jag kan bli så vansinnigt trött på att de diagnoserna ofta dras upp som någon sorts skräckexempel som gör en till en ickefungerande människa.

Och jag förstår faktiskt inte hur man överhuvudtaget kan tycka att det är en trevlig sysselsättning att sitta och hypotetiskt diskutera vilka av ens medmänniskor som ska få föra sina gener vidare.

/KattenKorven som har ett (och snart två) barn tillsammans med en snäll, empatisk och intelligent man med autism och ADHD
 
Nej jag tror det finns många andra trisomier som tas med fostervattenprov med större problem. Dessutom är väl Kub vanligast? (Kn Är det förresten förbjudet att kolla DS eller är det bara för dyrt och onödigt?) Jag tror nog att ett foster ska vara rejält illa därat för att vården ska rekommendera abort.

Kub kostar 2000kr och det är ju ingen summa att tala om i samanhanget.
 
Nej jag tror det finns många andra trisomier som tas med fostervattenprov med större problem. Dessutom är väl Kub vanligast? (Kn Är det förresten förbjudet att kolla DS eller är det bara för dyrt och onödigt?) Jag tror nog att ett foster ska vara rejält illa därat för att vården ska rekommendera abort.

Det är ju det som är på tavlan nu, att du kan kolla DS mot en viss summa och sen bestämma dig efter det innan v 12.
 
Men de pengarna är ju ändå så värt det i form av att ge någon livskvalité.

Jag känner en person med Downs syndrom. Du får gärna berätta för honom eller hans föräldrar att de inte har någon livskvalitet.

(Nej jag är inte emot varken fosterdiagnostik eller abort pga Downs. Men att påstå att Downs innebär att man inte får någon livskvalitet är något helt annat).
 
Sv: Föda barn med dåliga gener



Fast testet visar ju inte om barnet har Down's eller inte. Det visar sannolikheter, om jag inte fattat helt fel (NUPP/Kub fanns inte på min tid, vad jag vet).

Vid vilken grad av sannolikhet skulle du tycka att det var läge att göra fostervattenprov? 1 på 5? 1 på 100? 1 på 477?

Om risken för missfall vid fostervattenprov är högre än risken för Down's?
Vi gjorde Kub test och jag tycker inte det var svårhanterlig information och kan inte riktigt se det problem många ser här. Man får såklart fundera över om det är information man kan använda som person. Men det finns rejäla mängder personer i Sverige som inte har problem att hantera statistik, matte, sannolikheter och risker. Så det känns självklart att individen i allmänheten ges tillfälle att välja.
 
Jag vet att det är en gammal tråd, men vafaaan. Jag blir så trött. Skulle högfungerande autism/aspergers och ADHD innebära att man har "dåliga gener" och inte borde skaffa barn även om man längtar efter att bli förälder och har en stabil livssituation?? Vilka fantastiska praktexemplar till mönstermedborgare ska egentligen få tillåtas skaffa ungar? Jag kan bli så vansinnigt trött på att de diagnoserna ofta dras upp som någon sorts skräckexempel som gör en till en ickefungerande människa.

Och jag förstår faktiskt inte hur man överhuvudtaget kan tycka att det är en trevlig sysselsättning att sitta och hypotetiskt diskutera vilka av ens medmänniskor som ska få föra sina gener vidare.

/KattenKorven som har ett (och snart två) barn tillsammans med en snäll, empatisk och intelligent man med autism och ADHD
Exakt! Det är obegripligt! Det är som om folk tror att folk med aspergers, ADHD, bipolaritet osv är tja jag vet inte vad de tror. (Har också nära släkt med ADHD som klarar sig helt utan hjälp, eller utan hjälp? Full förmåga att hjälpa andra med för den delen, med medicin).
 
Om jag utgår från mig själv, bland annat autist och extremt närsynt och med mycket psykisk ohälsa bakom mig. Jag har dock inte valt bort barn pga någon sorts rädsla att nedärva till exempel min autism eller närsynthet.
Hade aldrig orkat ha egna barn på grund av min i bland extrema trötthet jag dras med 24/7. Får jag inte vila när jag behöver mår jag skit i flera dygn efteråt.

Skulle jag ens klara av ett eget barn hade jag fått skala av ALLT annat i livet (inkluderat åka och handla mat, eller ens gå hemifrån vissa dagar) , vilket jag inte alls är beredd att göra.
Hade jag däremot plötsligt fått en "vanlig" människas energimängd, så kanske. Då hade det varit en annan sak.
Närsyntheten har jag inte haft några som helst bekymmer med sedan skoltiden. Med linser kan jag glömma de bekymren helt. Min autism lär jag mig mer och mer om och den blir allt enklare att leva med ju äldre jag blir. Jag hade inte sett det som ett nederlag eller något negativt att få ett barn med autism.

Är rätt nöjd med syster/guddottern för närvarande :love: Har tom skaffat en ponny med henne i åtanke. Hoppas bara hon kommer vilja rida :rofl:
 
Personligen kommer jag testa för allt som det finns möjlighet till om jag skulle få för mig att skaffa barn. Då har jag ändå inga större problem i min släkt mer än att folk är lite närsynta.
Tycker det är mer eller mindre oförsvarbart att inte försöka få ett så friskt barn som möjligt. Det har ingenting alls att göra med att jag tycker att människor med problem eller sjukdomar är mindre värda eller liknande utan bara att jag tycker att livet är svårt nog som det är utan att man ger barnen mer problem än nödvändigt.
Nu har jag absolut ingen större barnlängtan så är rätt säker på att om jag trodde att jag skulle få ett barn med en svårhanterlig sjukdom så skulle jag avstå utan större funderingar kring det.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet...
2
Svar
26
· Visningar
2 846
Senast: Mirre
·
Övr. Barn Halloj, En del har nog sett att jag börjat smyga runt här i trådarna. Jo, vi har pratat om barn rätt länge hemma nu och jag har...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 932
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 777
Senast: Anonymisten
·
  • Artikel Artikel
Dagbok I många år har jag funderat på vad det egentligen är för fel på mina föräldrar. De beter sig liksom inte riktigt som normala människor...
Svar
0
· Visningar
775
Senast: Tuvstarr
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp