Jag svarade inte TS. I @YaHilweh fall är det ingen tvekan om att sambolagen blir gällande.
Aha ok!
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag svarade inte TS. I @YaHilweh fall är det ingen tvekan om att sambolagen blir gällande.
Jag är inte orolig på den nivån, millimeterrättvisa är inget jag värderarNaturligtvis inte men det är ju sambon som har nytta av pengarna TS isåfall betalar i hyra, han kan köpa maskiner, foder etc.
Fast om ni inte skriver ett samboavtal som säger annat så blir fastigheten samboegendom som delas lika vid en ev bodelning.
Det har varit en ganska lång process hit och dit men nu börjar det närma sig att mina sambo ska köpa/köpa in sig på familjegården där vi nu hyr hus och han även bedriver verksamhet (arrende).
Planen är att vi ska flytta in på gårdens mangårdsbyggnad.
Jag har lite funderingar kring vad det här kommer innebära för mig och om det är saker vi borde tänka på. Här brukar ju finnas massor med erfarenhet och kunskap så hoppas på det!
Gården ägs idag av min svärfar och hans bror. Planen är att min sambo till en början ska köpa farbroderns del och då äga tillsammans med sin pappa.
Jag kommer ju inte äga någon del i gården och därmed inte heller huset vi kommer bo i.
Ska jag vara helt ärlig så känns det lite sådär, jag hade egentligen velat äga mitt boende. Jag förstår dock att det finns goda anledningar och det är såhär vi alltid har pratat om det.
Min sambo började plötsligt yra om att jag skulle betala hyra eller vad han svamlade om, men jag sade bara att det aldrig kommer på fråga och sen har han inte tagit upp det igen. Inte tänker jag betala för att få bo där när jag inte äger något, och vi har ju dessutom helt gemensamma konton och ekonomi så det blir bara löjligt.
Men vad innebär det här egentligen för mig?
Hur brukar man lösa liknande situationer?
Vilka avtal skriver man?
Vad händer om vi (gud förbjude) inte vill fortsätta tillsammans i framtiden?
Jag vet bara att sambos föräldrars skilsmässa var en ganska ruggig historia just kring det här med pengar och boende och jag vill inte hamna där om det nu skulle gå åt det hållet..
Är ni sambo och din partner dör så ärver hans föräldrar och vill de inte ha kvar dig är det bara att flytta... Det hände min kompis. Efter 20 år i "sitt" hus.Just arbete vid renoveringar känns väl inte som ett stort problem. Men jag vill inte lägga en massa pengar i något som jag aldrig kommer äga.
Vi har ju som sagt helt gemensam ekonomi så det skulle ju inte funka att han som privatperson lägger pengar i boendet, utan det måste ju ske via hans företag. Men så brukar det väl gå till? Hans pappa som bor där nu äger ju inte huset privat utan det tillhör gården..
Det där med dödsfall har jag inte tänkt på, känns ju viktigt! Man borde väl kunna särskilja på vad som händer vid separation och vid dödsfall? Eller?
Någon som vet om det gör någon påverkan om vi är gifta eller sambo?
Ja det får nog bli att ta hjälp av jurist! Det kommer nog vara en jurist inblandad i själva försäljningen för att det ska bli bra (krångel med en massa kusiner som alla vill ha sin del av kakan) och då kanske vi kan få hjälp även med detta.
Hur går det till med själva inköpet då? Betalas alla lånekostnader av bolaget också?Det är väl inga problem, Gården drivs som aktiebolag. Ni två hyr ert boende av bolaget. Delar på hyran .
Allt ev underhåll och ombyggnation står aktiebolaget för. Skulle ni separera så tar du med dig 1/2 av bohaget och saken är klar .
AB;t ligger kvar som enskild egendom hos din karl och fadern.
Ev. testamente med dig eller barnen som mottagare är lätt att skriva.
Oj vilken soppa det där skulle kunna bli. Behöver ni (hans bolag?) ta lån för det där? Varifrån kommer pengarna till kontantinsatsen?
Jag hade i det där läget försökt se till att få sparat ganska stora pengar på helt eget konto för att inte sitta i skiten vid eventuell separation oavsett vad ni faktiskt kommer fram till, om du nu inte kan bli delägare på något vis.
Även om ni har delad ekonomi så är bra när man "bara" är sambos att ha ett avtal som reglar saker. Som i er fall då att ni har delad ekonomi och gemensamma konton och vad som händer om ni skulle flytta isär i framtiden.
Är det så att sambon får ta ett personligt lån och köper fastigheten själv ska ni nog inte fortsätta att ha delad ekonomi om ni inte har ett avtal.
Jag känner en kille som flyttade in till en tjej som ägde ett hus.
Dom gjorde så att han blev ägare til en viss % för varje år dom bodde ihop
Jag skulle aldrig flytta ihop och bo där på nåder utan någon del av bostaden
Kontakta jurist, skriv papper! Tänk efter, kom överens innan ni går dit hur ni vill ha det i stor drag, juristen kan säkert också komma med råd.
Lite oroande att pappan la sig i om hyra.... Kommer han att lägga sig i mer saker?
Vi är i en liknande sits, min sambo är arvtagare till en gård i den prisklassen att det inte går att köpa in sig. Dessutom äger han inget än
Men vi bor på gården, jag bor hyresfritt och vi har INTE gemensam ekonomi. Vi ska flytta till en av mangårdsbyggnaderna nu och där har jag erbjudit mig att betala kökstapeten, om jag får den jag vill ha. Allt annat betalar han och jag betalar i vanliga fall endast saker jag kan ta med mig vid en separation. Att ha gemensam ekonomi hade bara krånglat till våra liv. Han betalar mat och kläder till sonen i lika stor utsträckning som jag.
Jag är student och att få slippa betala en hyra på 4000+ är ett stort plus för mig så för mig funkar detta fint.
Min karl äger vårat boende inkl. gård med skog. Vi har egentligen enskild ekonomi men beter oss som att vi har gemensam. Vi strävar efter att fördela våra räkningar jämt mellan oss så ingen behöver gå på knäna. Det innebär att jag betalar en hel del direkt och indirekt i huset, vilket inte är mig emot.
Att bo "gratis" slutade jag med i samma veva som jag flyttade från föräldrarna. Går vi skilda vägar ser jag inte på dom pengarna som något annat än "hyra".
Vi är inte gifta och har inga barn, fastigheterna är testamenterade till mig om han, gud förbjude, skulle avlida. Kommer inte bli några barn utan giftemål.
Det finns många olika sätt att lösa det ekonomiska och ägandet, viktigast är att göra det som känns bäst för er, lyssna på magkänslan din.
Dödsfall är absolut ngt vi behöver ta med! Även om det känns jobbigt att tänka så..Är ni sambo och din partner dör så ärver hans föräldrar och vill de inte ha kvar dig är det bara att flytta... Det hände min kompis. Efter 20 år i "sitt" hus.
Kan ni inte lägga undan en skälig summa pengar varje månad? För flyttar ni isär vart ska du ta vägen då? Då har du ingen kontantinsats eller någonting. Spara ihop till en grundplåt. Jag vet inte hur mycket pengar det krävs vart ni bor, men minimum så mycket. Sen kan ni ju roar med att få lite avkastning på de pengarna om de inte används.
Vi har inga barn och som sagt så kommer vi inte äga tillsammans. Jag tror ingen är rädd att jag skulle sälja om sambo går bort, däremot vill man ju inte hamna i en situation där han måste avveckla sin verksamhet och sälja gården för att lösa ut mig vid ev separation.Äg det tillsammans men skriv testamente att barnet/barnen ärver? Om de nu är så att de är rädda att du som icke släkting ska sälja det om sambon skulle gå bort?
Ni har inga särkullsbarn så de e så mkt enklare, och för er och barnets skull hade inte jag väntat flera år på bröllop. Tryggheten är viktigare än en stor fest.
Har ni idag ett sparande som är "stort nog" att använda som startkapital för ett enskilt sparande åt dig hade jag tyckt att det var rimligt att du tog en summa av det du tyckt var rimligt som startkapital. Det känns ju fånigt om du idag börjar spara t.ex 5000/mån medan han sitter på en sjysst fastighet för en massa pengar du inte får ta del av vid eventuell separation, och separationen kommer relativt snart.Snabb koll med sambo så verkar det som att han ska köpa som privatperson, i övrigt vet han inte heller riktigt hur vi ska lösa allt. Vi kommer absolut få gå och ta hjälp!
Det är ju inte helt klart hur själva inköpet på gården kommer gå till, eller vilken kostnad det kommer sluta på. Men ja lån behövs, är dock inte säker på att det funkar likadant med krav på kontantinsats när man köper gård på det här sättet? Oavsett så kommer han nog i så fall använda arv som han har fått som enskild egendom så det är inget som påverkar mig.
Ja enskilt sparande låter smart!
Jag menade mer att den enas kostnader drabbar båda när man har gemensam ekonomi. Avtal är en självklarhet!
Att ändra till enskild ekonomi känns inte speciellt lockande..
Hus är ju en sak, stor gård inkl verksamheter är ngt annat. Vi pratar helt olika prisklasser och det är helt bestämt att jag inte ska äga del i gården.
Och vadå "bo på nåder"?
Svärfar försöker lägga sig i det mesta men vi har känt varandra länge nu så jag kan hantera honom
Ja jag ser ju också att det i det här fallet kan kännas smidigare att ha delad ekonomi, för mig känns det dock helt främmande.
Bo gratis är det väl ingen som pratar om?
Det handlar ju om enorma summor pengar, för att inte tala om att det ju bör vara "skyddat" åt båda håll. Varför skulle vi skydda hans framtid vid ev separation men inte min?
Dödsfall är absolut ngt vi behöver ta med! Även om det känns jobbigt att tänka så..
Ja det låter vettigt att spara undan enskilt åt mig för att balansera upp det hela!
Vi har inga barn och som sagt så kommer vi inte äga tillsammans. Jag tror ingen är rädd att jag skulle sälja om sambo går bort, däremot vill man ju inte hamna i en situation där han måste avveckla sin verksamhet och sälja gården för att lösa ut mig vid ev separation.
Jag tänker bara på hur det känns om ni har bott ihop i 25 år. Du älskar ditt hem, om han då vill skiljas och bara slänger ut dig? Ni bor ihop på ojämna villkor.Snabb koll med sambo så verkar det som att han ska köpa som privatperson, i övrigt vet han inte heller riktigt hur vi ska lösa allt. Vi kommer absolut få gå och ta hjälp!
Det är ju inte helt klart hur själva inköpet på gården kommer gå till, eller vilken kostnad det kommer sluta på. Men ja lån behövs, är dock inte säker på att det funkar likadant med krav på kontantinsats när man köper gård på det här sättet? Oavsett så kommer han nog i så fall använda arv som han har fått som enskild egendom så det är inget som påverkar mig.
Ja enskilt sparande låter smart!
Jag menade mer att den enas kostnader drabbar båda när man har gemensam ekonomi. Avtal är en självklarhet!
Att ändra till enskild ekonomi känns inte speciellt lockande..
Hus är ju en sak, stor gård inkl verksamheter är ngt annat. Vi pratar helt olika prisklasser och det är helt bestämt att jag inte ska äga del i gården.
Och vadå "bo på nåder"?
Svärfar försöker lägga sig i det mesta men vi har känt varandra länge nu så jag kan hantera honom
Ja jag ser ju också att det i det här fallet kan kännas smidigare att ha delad ekonomi, för mig känns det dock helt främmande.
Bo gratis är det väl ingen som pratar om?
Det handlar ju om enorma summor pengar, för att inte tala om att det ju bör vara "skyddat" åt båda håll. Varför skulle vi skydda hans framtid vid ev separation men inte min?
Dödsfall är absolut ngt vi behöver ta med! Även om det känns jobbigt att tänka så..
Ja det låter vettigt att spara undan enskilt åt mig för att balansera upp det hela!
Vi har inga barn och som sagt så kommer vi inte äga tillsammans. Jag tror ingen är rädd att jag skulle sälja om sambo går bort, däremot vill man ju inte hamna i en situation där han måste avveckla sin verksamhet och sälja gården för att lösa ut mig vid ev separation.
Amortering o ränta betal naturligtvis ägarna av aktiebolaget medelst sina bruttoinkomster.Hur går det till med själva inköpet då? Betalas alla lånekostnader av bolaget också?
Vi har pratat med Jurist om det är dom som pratade om testamente då vi tänkt gifta oss inom inte allt för många år. Vi var annars inne på samboavtal från början. Men det är juristen som fått oss på andra tankar.
Sambolagen gäller alltså bara sambornas gemensamma bostad och bohag. Så vitt jag förstår gäller det inte tillgångar utöver detta.Poängen är att tack vare sambolagen så spelar det ingen roll om du inte har bidragit ekonomiskt vid köpet eller står på lånen. Du får halva huset vid en bodelning (i anledning av separation eller dödsfall) eftersom ni INTE har ett samboavtal som säger annorlunda. Testamentet gör bara att du, utöver att du först får halva huset i bodelningen, får andra halvan i arv. Efter ett dödsfall blir således den efterlevande 100 % ägare till huset. Det är således inte du som är "förloraren" i er situation. Det är din sambo eftersom han måste dela huset med dig men ansvarar på egen hand för 100% av lånen. Skulle ni vid en separation och försäljning tex gå back ligger han således riktigt dåligt på det.
Att ni gifter er kommer således inte göra ngn skillnad på bostadssituationen när det gäller en delning (men blir fördel för din sambo vad gäller lånen). Däremot kommer även allt annat ni äger ingå vid en bodelning också (om ni inte har ett äkt.förord). Ni ärver också varandra med automatik som gifta och behöver inte testamente av den anledningen (men bra av andra skäl).
En solklar fördel för er båda om ni gfter er är dock att ni då slipper att det utses en god man som måste begära ut barnets/barnens laglott om någon av er dör innan barnet är myndigt. För det sker om ni bara är sambos även om ni har ett testamente som säger att ni ska ärva varandra och barnet/barnen är era gemensamma.
Förlåt TS jag ska sluta kapa tråden nu.
Fast nu skrev ts att bostaden verkar vara planerad att köpa som privat egendom.Sambolagen gäller alltså bara sambornas gemensamma bostad och bohag. Så vitt jag förstår gäller det inte tillgångar utöver detta.
Så drivs gården i AB-form och samboparet hyr bostaden av bolaget så delar man bara på det gemensamma bohaget. Aktierna i bolaget kan ju knappast anses vara bohag eller?
Allt annat tillhör den person som står som ägare. Bilar, båtar, fritidshus, aktier, pengar på banken och andra tillgångar tillhör var och en och ska alltså inte delas.
Ja, men gården kommer drivas i AB.Fast nu skrev ts att bostaden verkar vara planerad att köpa som privat egendom.