F
Fredrik_
True blue skrev
precis som fio skrev så räcker det där en bit......
I början så räcker det att hålla koll på ganska få kroppsdelar hos hästen Varefter den utbildas så kommer den att komma med nya förslag på hur man kan göra istället.
Olika sätt att slinka ut - att arbeta rätt fysiologiskt är inte det minst ansträngande - därför är det inte ett helt naturligt val för hästen.
Det deprimerande med ridning är väl att ju mer man lär sig desto svårare inser man att det är. Och desto mer blir man medveten om vad hästen gör, eller inte gör . Fast man tror det.... man blir mer medveten om var hästen "slinker undan"
Så det beror ju också på vad man lägger in i orden och hur man förstår dem
Angående ram
Jag tror att de flesta är överens om att hästen skall vara på hjälperna
Dvs svara framåt och bakåt - okey det var två sidor av ramen bakåt och framåt
Sedan så hindrar ramens sidor hästen att ramla ut med bakdelen åt något håll, samt att förböja sig och/eller trilla ned på ena bogen.
Ramens sidor har inte mycket med tygel att göra utan med sits, att inte kollapsa, att ha koll på sina axlar och höfter...
Sedan Mimus - där konsten slutar - tar våldet vid
Att placera hästen i ramen och behålla den där med sin position (läs in även vikhjälper) är något helt annat än att dra och hålla i tygeln.
Det första är själva essensen i att ha hästen på sätet, det andra är att helt misslyckas med det - det är ju då det där du menar kommer in.
Ja tränare kan då surra om ram - men har inte fattat någonting
För får man till denna ram så har man balans en lätt och mjuk kontakt fram
Alltså denna ram utgörs av ryttarens kropp
och diskussionen började med att malinigbg talade om en förs stark ram i Holländskans fall - och jag påpekade att det är bristen på ram som gör att kontakten blir för stark
den ryttaren fick inte hästen att vinkal bak så den lättade fram
Du ser - allt handlar om hur man förstår begreppet kontakt.
har man inte upplevt "rätt kontakt" så tror man att ram är stark tygelkontakt.
RAM har inget med tvång att göra - utan bara att underlätta precis som christobal skrev
göra RÄTT LÄTT - vilket gör att hästen väljer det
Där halkar vi också in på rakriktning ett annat ord som vi lägger olika innebörd i
det är lättare för hästen att vara rak om man ser till att belasta den liksidigt - apropå rakritkning av kall häst
Jag tänker dock inte låda eller ram när jag rider. Jag tänker bakben och ryggrad och takt och eftergift och variation osv. Det där med ram har jag missat i teoriundervisningen, och jag känner inte att det behövs!
- för er andra kanske det tänket är det som verkligen ger bra resultat!
- Tål att tänkas på!!!!!! /:cool
(Och jag har försökt att tänka kreativt/positivt här!! )
precis som fio skrev så räcker det där en bit......
I början så räcker det att hålla koll på ganska få kroppsdelar hos hästen Varefter den utbildas så kommer den att komma med nya förslag på hur man kan göra istället.
Olika sätt att slinka ut - att arbeta rätt fysiologiskt är inte det minst ansträngande - därför är det inte ett helt naturligt val för hästen.
Det deprimerande med ridning är väl att ju mer man lär sig desto svårare inser man att det är. Och desto mer blir man medveten om vad hästen gör, eller inte gör . Fast man tror det.... man blir mer medveten om var hästen "slinker undan"
Så det beror ju också på vad man lägger in i orden och hur man förstår dem
Angående ram
Jag tror att de flesta är överens om att hästen skall vara på hjälperna
Dvs svara framåt och bakåt - okey det var två sidor av ramen bakåt och framåt
Sedan så hindrar ramens sidor hästen att ramla ut med bakdelen åt något håll, samt att förböja sig och/eller trilla ned på ena bogen.
Ramens sidor har inte mycket med tygel att göra utan med sits, att inte kollapsa, att ha koll på sina axlar och höfter...
Sedan Mimus - där konsten slutar - tar våldet vid
Att placera hästen i ramen och behålla den där med sin position (läs in även vikhjälper) är något helt annat än att dra och hålla i tygeln.
Det första är själva essensen i att ha hästen på sätet, det andra är att helt misslyckas med det - det är ju då det där du menar kommer in.
Ja tränare kan då surra om ram - men har inte fattat någonting
För får man till denna ram så har man balans en lätt och mjuk kontakt fram
Alltså denna ram utgörs av ryttarens kropp
och diskussionen började med att malinigbg talade om en förs stark ram i Holländskans fall - och jag påpekade att det är bristen på ram som gör att kontakten blir för stark
den ryttaren fick inte hästen att vinkal bak så den lättade fram
Du ser - allt handlar om hur man förstår begreppet kontakt.
har man inte upplevt "rätt kontakt" så tror man att ram är stark tygelkontakt.
RAM har inget med tvång att göra - utan bara att underlätta precis som christobal skrev
göra RÄTT LÄTT - vilket gör att hästen väljer det
Där halkar vi också in på rakriktning ett annat ord som vi lägger olika innebörd i
det är lättare för hästen att vara rak om man ser till att belasta den liksidigt - apropå rakritkning av kall häst
Senast ändrad av en moderator: