Har lite beslutsångest. Eller, jag hade på sätt och vis bestämt mig, men funderar över om jag är en idiot..
Jag började nytt jobb i februari, bara gått en vecka men stormtrivs. Det är bara ett vikariat, men iom mina sjukdomar och en ev graviditet vågar jag inte stå utan fast tjänst att falla tillbaka på så har tagit tjänstledigt från vanliga jobbet för att testa detta. Tanken är att om det går bra och de gillar mig kan jag få fast anställning på det nya, men det är konkurrens om det (vi är minst två som kommer "slåss" om vad som sannolikt bara blir en fast tjänst, men det är givetvis beroende på hur resurserna kommer vara hos arbetsgivaren). Har gillat mitt gamla jobb men bytte nyligen chef och avskydde det sista tiden. Helt galen arbetsbelastning, vet inte om det var för att straffa mig för att jag sökt ledigt.. Men det var totalt ohållbart. Jag tål väldigt mycket belastning under korta perioder men detta tempo hade jag klarat max en månad till innan jag hamnat i utmattningssyndromsvängen ("utbränd")
Grejen är att vi har klartecken att börja med IVF. Jag ska sluta med mina provera och när blödning kommer så ska jag börja spreja med suprecur. Och jag har gått på den innan och jag vet hur jag mått.. Kräks som en galning, även nattetid, gick ner 7 kilo på mindre än två veckor och då är jag smal från början. Kunde inte jobba, aldrig mer än 50% under den behandlingen.
Min tanke var att jag kan jobba och försöka visa vad jag går för månaden ut, men sedan vill jag börja processen. Jag vill verkligen komma igång nu, har väntat så väldigt länge på att få komma hit. Fyller 32 snart och känner pressen att börja ifall allt tar hundra år och jag vill göra så många försök som jag klarar av.. Men det kanske är dumt. Jag BORDE väl hålla ut, jobba på, och hoppas på att få bli fast anställd efter sommaren och sedan sätta igång. Men det skär i hjärtat att avstå. På ett sätt som jag tror att bara ni här inne kan förstå.
Ursäkta hel uppsats.. men hur hade ni tänkt?
Jag kan ju vara utgå ifrån mig själv och jag hade velat säkra jobbet först. Men det är ju utifrån hur jag fungerar.
Fundera på hur viktigt det jobbet är för dig och hur sannolikt det är att du kommer kunna hitta ett annat likvärdigt jobb. Beroende på yrke och ort osv så kan ju möjligheten vara större eller mindre.