En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 8

[Halali]

Fick igår konstaterat att fostret dött i v 7, skulle gått in i v 12 imorgon. Så jag får ansluta mig hit igen. Ska tillbaka på måndag för att besluta om tabletter eller skrapning om det inte blir ett spontant missfall innan dess. Blev det sist, vet inte vad jag ska hoppas på

Många tröstkramar

 

[Halali]

Själv tog jag upp det här med privatfinanansierad IVF men mannen igår. Vi har ju inte ens gjort vårt första försök än men är så besviken på att kliniken är urusel och våra gynekologer här är superkassa.. Litar inte ett skvatt på dem och kommer aldrig i livet föda här. Men tja, hur eller hur så nämnde jag bara att ett IVF kan kosta uppåt 30 lax om man betalar själv. Varav mannen säger tvärsäkert att "Det betalar jag aldrig" (vi skulle givetvis betala båda två, jag står för allt nu med mediciner, besök osv). Han sa "det är det inte värt för oddsen är så dåliga". Kändes som ett slag i magen Jag VET att han inte gillar tanken på ivf som sådan och att hans polares tjejer blivit gravida i parti och minut på naturlig väg.. så känner mig så värdelös o kass som inte ens, i hans ögon, är värd pengarna för att mina odds är dåliga.

Det hör kanske inte riktigt hit men.. blev så jäkla ledsen. Fick verkligen känslan att det kanske är helt fel allt det här. Men om det spricker sen för att han inte var så redo som han trodde så är jag redo att vara singelmamma i alla fall.. Vi har varit ihop i massa år och han är närmare 40 så är knappast läge att tänka på omognad, är han inte mogen nu att fixa att JAG går igenom allt jobb med ivf, då blir han det aldrig. Och ja, jag tog upp det faktum att ett barn kostar jäkligt mycket mer än femtontusen att ta hand om. Men det var tydligen en annan sak. Bara att hjälpa till att betala ivf på min kropp tydligen enligt honom var att kasta pengarna i sjön

 

[vinkelina]

Inbyggd ångest. Vet ju inte hur de ser ut med ägglossning. Enligt appen borde de komma i helgen om allt fungerar normalt (orkar inte med stickor eller så) men är ändå rädd att missa den. Första gången gick de ju så lätt. Vad är odsen att de lyckas direkt igen. Har man inte problem skapar man. Mannen är i alla fall nöjd med att jag är sugen på,"mys" (är normalt mera sugen vid ägglossning)

 

[Monifa]

Själv tog jag upp det här med privatfinanansierad IVF men mannen igår. Vi har ju inte ens gjort vårt första försök än men är så besviken på att kliniken är urusel och våra gynekologer här är superkassa.. Litar inte ett skvatt på dem och kommer aldrig i livet föda här. Men tja, hur eller hur så nämnde jag bara att ett IVF kan kosta uppåt 30 lax om man betalar själv. Varav mannen säger tvärsäkert att "Det betalar jag aldrig" (vi skulle givetvis betala båda två, jag står för allt nu med mediciner, besök osv). Han sa "det är det inte värt för oddsen är så dåliga". Kändes som ett slag i magen Jag VET att han inte gillar tanken på ivf som sådan och att hans polares tjejer blivit gravida i parti och minut på naturlig väg.. så känner mig så värdelös o kass som inte ens, i hans ögon, är värd pengarna för att mina odds är dåliga.

Det hör kanske inte riktigt hit men.. blev så jäkla ledsen. Fick verkligen känslan att det kanske är helt fel allt det här. Men om det spricker sen för att han inte var så redo som han trodde så är jag redo att vara singelmamma i alla fall.. Vi har varit ihop i massa år och han är närmare 40 så är knappast läge att tänka på omognad, är han inte mogen nu att fixa att JAG går igenom allt jobb med ivf, då blir han det aldrig. Och ja, jag tog upp det faktum att ett barn kostar jäkligt mycket mer än femtontusen att ta hand om. Men det var tydligen en annan sak. Bara att hjälpa till att betala ivf på min kropp tydligen enligt honom var att kasta pengarna i sjön

Oj! Vet inte riktigt vad jag ska säga men skickar en enorm styrkekram! Vet inte alls hur jag skulle reagerat om min gubbe hade sagt så. Arg, ledsen och sårad men vad gör man av känslorna?

Har ni funderat på adoption?

 

[Tora]

Fick igår konstaterat att fostret dött i v 7, skulle gått in i v 12 imorgon. Så jag får ansluta mig hit igen. Ska tillbaka på måndag för att besluta om tabletter eller skrapning om det inte blir ett spontant missfall innan dess. Blev det sist, vet inte vad jag ska hoppas på

Beklagar

 

[Tora]

Själv tog jag upp det här med privatfinanansierad IVF men mannen igår. Vi har ju inte ens gjort vårt första försök än men är så besviken på att kliniken är urusel och våra gynekologer här är superkassa.. Litar inte ett skvatt på dem och kommer aldrig i livet föda här. Men tja, hur eller hur så nämnde jag bara att ett IVF kan kosta uppåt 30 lax om man betalar själv. Varav mannen säger tvärsäkert att "Det betalar jag aldrig" (vi skulle givetvis betala båda två, jag står för allt nu med mediciner, besök osv). Han sa "det är det inte värt för oddsen är så dåliga". Kändes som ett slag i magen Jag VET att han inte gillar tanken på ivf som sådan och att hans polares tjejer blivit gravida i parti och minut på naturlig väg.. så känner mig så värdelös o kass som inte ens, i hans ögon, är värd pengarna för att mina odds är dåliga.

Det hör kanske inte riktigt hit men.. blev så jäkla ledsen. Fick verkligen känslan att det kanske är helt fel allt det här. Men om det spricker sen för att han inte var så redo som han trodde så är jag redo att vara singelmamma i alla fall.. Vi har varit ihop i massa år och han är närmare 40 så är knappast läge att tänka på omognad, är han inte mogen nu att fixa att JAG går igenom allt jobb med ivf, då blir han det aldrig. Och ja, jag tog upp det faktum att ett barn kostar jäkligt mycket mer än femtontusen att ta hand om. Men det var tydligen en annan sak. Bara att hjälpa till att betala ivf på min kropp tydligen enligt honom var att kasta pengarna i sjön

Jag vet inte heller riktigt vad jag skall säga. Blir bara

Förlåt men vilken knöl han verkar vara.

Faktum är att även om jag inte känner dig så blir jag ledsen över hans sätt att behandla dig på.

Det här är en väldigt känslig fråga jag ställer nu men du har aldrig funderat på om han kanske inte är det bästa pappamaterialet här i världen?
(Jag kan ju bara göra mig en bild av honom av det du skrivit här och det är ju inget smickrande direkt)

 

[paprika]

Själv tog jag upp det här med privatfinanansierad IVF men mannen igår. Vi har ju inte ens gjort vårt första försök än men är så besviken på att kliniken är urusel och våra gynekologer här är superkassa.. Litar inte ett skvatt på dem och kommer aldrig i livet föda här. Men tja, hur eller hur så nämnde jag bara att ett IVF kan kosta uppåt 30 lax om man betalar själv. Varav mannen säger tvärsäkert att "Det betalar jag aldrig" (vi skulle givetvis betala båda två, jag står för allt nu med mediciner, besök osv). Han sa "det är det inte värt för oddsen är så dåliga". Kändes som ett slag i magen Jag VET att han inte gillar tanken på ivf som sådan och att hans polares tjejer blivit gravida i parti och minut på naturlig väg.. så känner mig så värdelös o kass som inte ens, i hans ögon, är värd pengarna för att mina odds är dåliga.

Det hör kanske inte riktigt hit men.. blev så jäkla ledsen. Fick verkligen känslan att det kanske är helt fel allt det här. Men om det spricker sen för att han inte var så redo som han trodde så är jag redo att vara singelmamma i alla fall.. Vi har varit ihop i massa år och han är närmare 40 så är knappast läge att tänka på omognad, är han inte mogen nu att fixa att JAG går igenom allt jobb med ivf, då blir han det aldrig. Och ja, jag tog upp det faktum att ett barn kostar jäkligt mycket mer än femtontusen att ta hand om. Men det var tydligen en annan sak. Bara att hjälpa till att betala ivf på min kropp tydligen enligt honom var att kasta pengarna i sjön

Jag förstår att det kan kännas så, men tror du verkligen att det är så han tänker? Hur pass ny är tanken på IVF för er? Kan det vara hans sätt att distansera sig, snarare än att han inte vill eller inte tycker att det är värt att satsa.

Skickar tröstkramar!

 

[viadukt]

Fick igår konstaterat att fostret dött i v 7, skulle gått in i v 12 imorgon. Så jag får ansluta mig hit igen. Ska tillbaka på måndag för att besluta om tabletter eller skrapning om det inte blir ett spontant missfall innan dess. Blev det sist, vet inte vad jag ska hoppas på

Men skit också
Stor kram till er


Har nu sökt igenom staden för andra Gunmottagningar och det är verkligen öken på tider för att få komma på vul. Önskar andra i vården var som man själv, klämmer fan in folk till höger och vänster för att ställa upp för dem som behöver det. Så vad göra nu? Förutom att ringa och jaga på min egen Gunnarmottagning lite till.
Hade ni vågat chansa?
Känns så fruktansvärt surt att missa en ev. chans

 

[HeleneK]

Idag var jag tillbaka hos gyn för ett nytt ultraljud. Det var bara ett ägg som hade vuxit som tur var, så på lördag blir det insemination. Någon som har koll på någon statistik för sånt?

 

[lil-sis]

Själv tog jag upp det här med privatfinanansierad IVF men mannen igår. Vi har ju inte ens gjort vårt första försök än men är så besviken på att kliniken är urusel och våra gynekologer här är superkassa.. Litar inte ett skvatt på dem och kommer aldrig i livet föda här. Men tja, hur eller hur så nämnde jag bara att ett IVF kan kosta uppåt 30 lax om man betalar själv. Varav mannen säger tvärsäkert att "Det betalar jag aldrig" (vi skulle givetvis betala båda två, jag står för allt nu med mediciner, besök osv). Han sa "det är det inte värt för oddsen är så dåliga". Kändes som ett slag i magen Jag VET att han inte gillar tanken på ivf som sådan och att hans polares tjejer blivit gravida i parti och minut på naturlig väg.. så känner mig så värdelös o kass som inte ens, i hans ögon, är värd pengarna för att mina odds är dåliga.

Det hör kanske inte riktigt hit men.. blev så jäkla ledsen. Fick verkligen känslan att det kanske är helt fel allt det här. Men om det spricker sen för att han inte var så redo som han trodde så är jag redo att vara singelmamma i alla fall.. Vi har varit ihop i massa år och han är närmare 40 så är knappast läge att tänka på omognad, är han inte mogen nu att fixa att JAG går igenom allt jobb med ivf, då blir han det aldrig. Och ja, jag tog upp det faktum att ett barn kostar jäkligt mycket mer än femtontusen att ta hand om. Men det var tydligen en annan sak. Bara att hjälpa till att betala ivf på min kropp tydligen enligt honom var att kasta pengarna i sjön

Hur mycket har ni pratat om det förut?

 

[em-pirre]

Idag var jag tillbaka hos gyn för ett nytt ultraljud. Det var bara ett ägg som hade vuxit som tur var, så på lördag blir det insemination. Någon som har koll på någon statistik för sånt?

Jag har statistik för mitt land 2014. 4433 inseminationer gjordes, och 549 ledde till graviditet. 436 barn (27 kvinnor födde fler än ett barn, troligtvis tvillingar).

12% ungefär. Då görs ofta 3 behandlingar.

Vid IVF har säger statistiken här att 30% av transferna lett till graviditet år 2008, och vid FET så är det 23%

 

[em-pirre]

@Halali prata med honom igen. Anta inte att han förstår, utan beskriv det för honom. Om han fortfarande inte bryr sig, så hade jag faktiskt funderat på förhållandet...

 

[lil-sis]

Jag har statistik för mitt land 2014. 4433 inseminationer gjordes, och 549 ledde till graviditet. 436 barn (27 kvinnor födde fler än ett barn, troligtvis tvillingar).

12% ungefär. Då görs ofta 3 behandlingar.

Vid IVF har säger statistiken här att 30% av transferna lett till graviditet år 2008, och vid FET så är det 23%

Här blir 65% föräldrar om man slår ut det på alla behandlingar. Låter fint men säger ju inte så mkt om ens egna eller hur många försök det är totalt.

 

[Terqa]

Inatt fick jag ett spontant missfall. Lika förbannat ont som förra gången och det är inte slut än. Får hoppas allt kommer ut så jag slipper skrapning på måndag.

 

[Monifa]

Inatt fick jag ett spontant missfall. Lika förbannat ont som förra gången och det är inte slut än. Får hoppas allt kommer ut så jag slipper skrapning på måndag.

skickar en stor styrkekram och håller tummen för att kroppen klarar sig själv.

 

[Ms_Antrop]

Själv tog jag upp det här med privatfinanansierad IVF men mannen igår. Vi har ju inte ens gjort vårt första försök än men är så besviken på att kliniken är urusel och våra gynekologer här är superkassa.. Litar inte ett skvatt på dem och kommer aldrig i livet föda här. Men tja, hur eller hur så nämnde jag bara att ett IVF kan kosta uppåt 30 lax om man betalar själv. Varav mannen säger tvärsäkert att "Det betalar jag aldrig" (vi skulle givetvis betala båda två, jag står för allt nu med mediciner, besök osv). Han sa "det är det inte värt för oddsen är så dåliga". Kändes som ett slag i magen Jag VET att han inte gillar tanken på ivf som sådan och att hans polares tjejer blivit gravida i parti och minut på naturlig väg.. så känner mig så värdelös o kass som inte ens, i hans ögon, är värd pengarna för att mina odds är dåliga.

Det hör kanske inte riktigt hit men.. blev så jäkla ledsen. Fick verkligen känslan att det kanske är helt fel allt det här. Men om det spricker sen för att han inte var så redo som han trodde så är jag redo att vara singelmamma i alla fall.. Vi har varit ihop i massa år och han är närmare 40 så är knappast läge att tänka på omognad, är han inte mogen nu att fixa att JAG går igenom allt jobb med ivf, då blir han det aldrig. Och ja, jag tog upp det faktum att ett barn kostar jäkligt mycket mer än femtontusen att ta hand om. Men det var tydligen en annan sak. Bara att hjälpa till att betala ivf på min kropp tydligen enligt honom var att kasta pengarna i sjön

Åh men fy! Jag vet precis hur det känns att ha en sambo som är sådär Min förra var det ett himla rabalder med och mycket prat om att han inte var redo osv, och sen när han väl bestämde sig för att det var okej och jag blev gravid så fick jag missfall Efter missfallet gick det två år, sen var förhållandet slut, men ärligt talat skulle jag nog ha lämnat honom tidigare, för vi ville inte alls samma sak. Jag tror inte ens att han vill ha barn alls egentligen, han är 40 (jag är 30 nu) och väldigt nöjd med sitt liv - sitta och spela dataspel och dricka (för mycket) öl typ
Så visst, inte riktigt samma som för dig, men jag vet hur det känns när den andra säger saker som känns som ett slag i magen och man inte alls var beredd på att den andra tyckte så, och uttrycker sig klumpigt...

Nu vet jag inte riktigt vad det låter som att jag föreslår, men jag känner igen mig jättemycket i det du berättar... så: tröstkramar!!

 

[Monkie]

Tråkigt

 

[Monkie]

Den 27 oktober på kvällen hade jag en, vad jag tolkade som, "ägglossningsflytning". Innebär det att man har ägglossning just precis nu, att man just haft ägglossning eller att ägglossning är på väg? Ja, till nästa månad ska jag köpa stickor!
Gjorde graviditetstest i tisdagsmorse (otålig) som var negativt. Hade symptom, mådde illa, mitt luktsinne var som en blodhunds . De försvann dock med det negativa resultatet.
Väntar min mens idag (enligt min app).

 

[Tora]

Den 27 oktober på kvällen hade jag en, vad jag tolkade som, "ägglossningsflytning". Innebär det att man har ägglossning just precis nu, att man just haft ägglossning eller att ägglossning är på väg? Ja, till nästa månad ska jag köpa stickor!
Gjorde graviditetstest i tisdagsmorse (otålig) som var negativt. Hade symptom, mådde illa, mitt luktsinne var som en blodhunds . De försvann dock med det negativa resultatet.
Väntar min mens idag (enligt min app).

Oftast att ägglossning är på väg inom någon dag men det kan också vara alla av dina uppräknade anledningar

Älflytningen är många gånger väldigt nyckfull och har en tendens att göra lite som den själv vill

 

[robl]

Inatt fick jag ett spontant missfall. Lika förbannat ont som förra gången och det är inte slut än. Får hoppas allt kommer ut så jag slipper skrapning på måndag.

Usch! Skickar en bamsekram o hoppas att kroppen sköter allt själv nu!