Jag hade ett litet bryt igår. Dop för fästmannens systerdotter. Systern kom i slutet av festen och lade babyn i min famn. Tårarna började rinna, och systern släpade in både mig och baby på toaletten. Vi grät en snutt båda två (inte babyn). Hon är mycket medveten om vår situation, för båda systrarna hade knas med ägglossning ett bra tag innan de lyckades bli gravida. Jag var på ett sjukt sätt både lycklig och djupt olycklig på samma gång.
Vet att det inte finns något jag kan skriva som hjälper men skickar iaf en stor kram. Och vill säga att jag tycker du är fantastisk som orkar engagera dig och hjälpa oss andra i tråden med din kunskap!