Kan vi inte komplettera listan med ålder och antal försök så är vi alla lite uppdaterade?
Vilken bra idé, jag har så svårt att hålla reda på sånt.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Kan vi inte komplettera listan med ålder och antal försök så är vi alla lite uppdaterade?
Har inga djur som kan få barn men har en massa kompisar som ska ha sin första och del sin andra Känns lite vemodigt ska jag erkänna eftersom jag också skulle ha gått tjock nu. Kommer dagligen massa gravidklagomål på facebook från flera håll och jag känner bara att jag gärna hade varit lite extra trött eller oftare kissnödig mm än det jag fick gå igenom med mitt MA. Försöker inte tänka på det utan bara scrolla ner utan att gilla eller kommentera. Min bästa kompis ska ha sin andra men jag kan inte för mitt eget välmående hålla på att dalta med henne och känna den sympati som hon kanske vill. Hon får söka stöd hos någon annan den här gången och det verkar det som att hon fattar för vi pratar sällan om hennes mage och graviditet. Känner mig som världens sämsta människa och kompis när jag tänker så här, men jag fixar det inte bara utan försöker fokusera på mig själv och min familj bara för att slippa bli ledsen och må dåligt.
Har inga djur som kan få barn men har en massa kompisar som ska ha sin första och del sin andra Känns lite vemodigt ska jag erkänna eftersom jag också skulle ha gått tjock nu. Kommer dagligen massa gravidklagomål på facebook från flera håll och jag känner bara att jag gärna hade varit lite extra trött eller oftare kissnödig mm än det jag fick gå igenom med mitt MA. Försöker inte tänka på det utan bara scrolla ner utan att gilla eller kommentera. Min bästa kompis ska ha sin andra men jag kan inte för mitt eget välmående hålla på att dalta med henne och känna den sympati som hon kanske vill. Hon får söka stöd hos någon annan den här gången och det verkar det som att hon fattar för vi pratar sällan om hennes mage och graviditet. Känner mig som världens sämsta människa och kompis när jag tänker så här, men jag fixar det inte bara utan försöker fokusera på mig själv och min familj bara för att slippa bli ledsen och må dåligt.
Jag tycker det är fullt förståeligt och jag tror nog att hon förstår också. Jag är själv redan lite bekymrad över relationen till min sambos både bröder med respektive om allt går bra för oss. Ena paret kan inte få barn och det andra har haft ett par missfall sista året (hon är över 40 år så tiden tickar väl på där dessutom). Jag hoppas att dom kommer bli glada ändå men jag vill verkligen inte strö salt i såren på någon av dom men samtidigt kan vi ju inte låta bli att få egna ändå. Men jag är rädd att även om vi tonar ner det och försöker visa hänsyn så kommer svärmor vara helt hysterisk och inte alls tänka på samma sätt.
Sedan kan det ju vara så att iaf de som vetat länge att det inte kommer bli något tvärtom tycker att det är roligt, det vet man ju inte heller. Men jag tycker nog det tillhör lite sunt förnuft att man kan sätta sig in i andra människors känslor och sorger. Jag tycker det låter sunt att ta lite avstånd om man bara blir ledsen.
Tack @lil-sis . Försöker tänka att jag får känna så och behöver inte bry mig. Mina närmsta vet ju vad jag varit med om och har väl förståelse för att jag inte har lust att höra deras klagan. Men jag blir så trött på alla klagostatusar ibland. Dom kommer få ett barn, jag spolade ner mitt i toaletten.
Det är så skönt med den här tråden, för man kan spy lite galla. Känner inte att jag fick någon värre förståelse från någon av mina vänner när jag fick missfall ("för det är ju så vanligt att få missfall och inget konstigt" ) så jag vill inte prata om det med någon mer än min man.
Vanligast är väl att man blir galet avundsjuk men inte missunsam och så behöver man lite tid för att smälta informationen och sina känslor i lugn och ro.
Vem bryr sig om det är vanligt med missfall eller inte Man har ju hunnit planera fram till studenten...
Vanligast är väl att man blir galet avundsjuk men inte missunsam och så behöver man lite tid för att smälta informationen och sina känslor i lugn och ro.
Eller hur! Jag vet att det är vanligt men det är fan ingen tröst när man är mitt uppe i det! Man har ändå förlorat ett barn.
Idag fick jag nog mens - 5 dagar tidigare än beräknat
Innan förra grav hade jag en cykel på 31-32 dagar, trodde jag skulle ha det nu med. Har märkt någon månad innan att det varit väldigt kort mellan äl och mens, men har viftat bort det med att jag nog minns fel. Men nu har jag det konstaterat...
Dag 17 hade jag äl, dag 25 idag, dvs en cykel på 24 dagar
8 dagar mellan äl och mens bara...
Vad gör man? Hur pass orolig ska man bli?
Bokade om tiden hos gyn till imorgon, så ska såklart fråga då..
Tack alla för alla gratulationer. Tyvärr känner jag mig inte så glad som jag trodde utan snarare "jaha det blir nog missfall iaf". Nu är all ömhet i brösten borta igen, det kommer verkligen och går och även om det är tidigt i graviditeten så tyckte jag nästan att jag borde känna mer. Tänker på det där talesättet att det är bra med en massa symptom för det tyder på en stark graviditet. Säkert bara bluff och båg med det uttrycket men jag känner mig ju inte gravid alls.
@Kanintant det är bara mitt nick och inte jag som är nytt på forumet så jag har inte lämnat ut någon egentligen information om mig själv Tänker låta det vara så också men jag har ett barn sen tidigare.
@Tora jo jag tänkte ju ta det coolt till lördag men jag tänkte verkligen inte på något annat än att testa. Nu har jag testat och känner mig lugn i själen igen. Släpper tankarna mycket snabbare och lever i nuet igen. Så för min psykiskahälsa (och nyfikenhet) blev det ett test imorse. Dagen innan bim istället för tre dagar efter