En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida - del 10

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag vet hur det känns. Jag var ju i precis samma situation. Han gick med på allt men det var nog jag som styrde och ställde, bokade och fixade. Och då gjorde vi ju ändå IVF. Hade jag kunnat backa bandet hade jag varit lite tuffare och verkligen pratat ut. Vill han på riktigt? Eller vill ha för att normen säger att man brukar skaffa barn?

Jag fick kalla kårar då jag såg att @nagelbitarn hade gillat mitt inlägg. Hon om någon borde ju veta...

Ta inte på dig det. Du har inte gjort fel. Hur ska man veta om det någon säger inte är sanningen och kommer från hjärtat utan att hen säger det hen tror man vill höra? Du är långt ifrån ensam om att inse att det inte var som du trodde och dessutom ändrar sig människor under tidens gång. Mitt äldsta barn var drygt tre och andra drygt ett när det kom fram att han nog kanske inte ville ha barn. Så dags att komma på det då! Då var det ändå han som tjatade mest om ännu ett barn och han var en fantastisk pappa de första åren men ifrån att tjata om en till till att finnas där för sina barn är det ibland väldigt långt. Man måste ju ändå någonstans lita på att det människor säger är vad de vill. Man kan inte fråga samma fråga miljoner gånger och vänta på att någon eventuellt kanske kommer ändra sig eller våga säga sanningen i framtiden. Vi måste leva här och nu och ta beslut utefter det vi vet idag.
 
Ta inte på dig det. Du har inte gjort fel. Hur ska man veta om det någon säger inte är sanningen och kommer från hjärtat utan att hen säger det hen tror man vill höra? Du är långt ifrån ensam om att inse att det inte var som du trodde och dessutom ändrar sig människor under tidens gång. Mitt äldsta barn var drygt tre och andra drygt ett när det kom fram att han nog kanske inte ville ha barn. Så dags att komma på det då! Då var det ändå han som tjatade mest om ännu ett barn och han var en fantastisk pappa de första åren men ifrån att tjata om en till till att finnas där för sina barn är det ibland väldigt långt. Man måste ju ändå någonstans lita på att det människor säger är vad de vill. Man kan inte fråga samma fråga miljoner gånger och vänta på att någon eventuellt kanske kommer ändra sig eller våga säga sanningen i framtiden. Vi måste leva här och nu och ta beslut utefter det vi vet idag.
Ja precis. Livet är kort, och har man drömmar och mål är det upp till en själv att göra något för att nå dem. Jag har länge tänkt att drömmar är just drömmar, men mn kan ju faktiskt ändra på sitt liv och göra något för att göra sina drömmar sanna.
 
Ja precis. Livet är kort, och har man drömmar och mål är det upp till en själv att göra något för att nå dem. Jag har länge tänkt att drömmar är just drömmar, men mn kan ju faktiskt ändra på sitt liv och göra något för att göra sina drömmar sanna.

Ja man kan det! Och blev det inte som man tänkte så försöker man igen och igen tills man har det liv man önskar sig :)

Om du visste hur mycket du och många andra i den här tråden upptar mina tankar. Jag läser, hoppas och lider med er och jag har lärt mig så mycket! Ni är fantastiska hela högen och jag önskar så att era drömmar blir verklighet :heart
 
Vi pratade igår. Det var liksom tvunget. För att sammanfatta det hela visar det sig att han hade oskyddat sex med sitt ex i 3 år utan att något hände. Nu när mina undersökningar hittills inte visat något (annat än hypotyreos som jag behandlas för) är han alltså säker på att han är steril. Trots att han aldrig blivit undersökt. Det är därför han inte vill lämna prov. Han har typ redan bearbetat att han inte kommer kunna få barn och jag önskar så att jag hade kunnat få vara med på den resan. Så mycket onödigt lidande för att vi inte kunnat prata med varandra. Jag är bara så oerhört ledsen just nu. :cry:
 
Vi pratade igår. Det var liksom tvunget. För att sammanfatta det hela visar det sig att han hade oskyddat sex med sitt ex i 3 år utan att något hände. Nu när mina undersökningar hittills inte visat något (annat än hypotyreos som jag behandlas för) är han alltså säker på att han är steril. Trots att han aldrig blivit undersökt. Det är därför han inte vill lämna prov. Han har typ redan bearbetat att han inte kommer kunna få barn och jag önskar så att jag hade kunnat få vara med på den resan. Så mycket onödigt lidande för att vi inte kunnat prata med varandra. Jag är bara så oerhört ledsen just nu. :cry:

❤️ Kram
 
Vi pratade igår. Det var liksom tvunget. För att sammanfatta det hela visar det sig att han hade oskyddat sex med sitt ex i 3 år utan att något hände. Nu när mina undersökningar hittills inte visat något (annat än hypotyreos som jag behandlas för) är han alltså säker på att han är steril. Trots att han aldrig blivit undersökt. Det är därför han inte vill lämna prov. Han har typ redan bearbetat att han inte kommer kunna få barn och jag önskar så att jag hade kunnat få vara med på den resan. Så mycket onödigt lidande för att vi inte kunnat prata med varandra. Jag är bara så oerhört ledsen just nu. :cry:

Oj så svårt och ledsamt.
Det behöver väl inte vara skrivet i sten att han är steril - spermierna kanske behöver lite extra hjälp bara, på samma sätt som en kvinna kan behöva extra hjälp. Jag fattar att känslan just nu är blyutung
 
Vi pratade igår. Det var liksom tvunget. För att sammanfatta det hela visar det sig att han hade oskyddat sex med sitt ex i 3 år utan att något hände. Nu när mina undersökningar hittills inte visat något (annat än hypotyreos som jag behandlas för) är han alltså säker på att han är steril. Trots att han aldrig blivit undersökt. Det är därför han inte vill lämna prov. Han har typ redan bearbetat att han inte kommer kunna få barn och jag önskar så att jag hade kunnat få vara med på den resan. Så mycket onödigt lidande för att vi inte kunnat prata med varandra. Jag är bara så oerhört ledsen just nu. :cry:

Jag kan ju lite sätta mig in i hans situation eftersom jag har stopp i äggledarna och inte kan bli gravid på naturligt sätt -jag är ju i princip steril. Kan ni inte läsa tillsammans om vilka alternativ som finns ifall så skulle vara fallet (alltså att hans spermier inte kan leverera). Till oss sa min gynekolog att det går att försöka oavsett vem av oss det skulle vara fel på -min sambo var såklart nervös för testet (alla test innan hade varit jättebra för mig -spolningen gjordes efter spermatestet) men läkaren lugnade mycket! Nu gick det ju jättebra för oss. Jag är oerhört tacksam för att jag gjorde spolningen. Tacksam för att min sambo stöttade när vi fick veta att det var totalt stopp. Det resulterade i att vi fick den hjälp vi fick och nu efter bara ett IVF försök har en liten i magen... Så kan det ju vara för er också, många behöver bara lite hjälp...

Jag hoppas innerligt att ni (eller egentligen han...) hittar ett sätt att våga ta ett steg mot en lösning! Kramar
 
Vi pratade igår. Det var liksom tvunget. För att sammanfatta det hela visar det sig att han hade oskyddat sex med sitt ex i 3 år utan att något hände. Nu när mina undersökningar hittills inte visat något (annat än hypotyreos som jag behandlas för) är han alltså säker på att han är steril. Trots att han aldrig blivit undersökt. Det är därför han inte vill lämna prov. Han har typ redan bearbetat att han inte kommer kunna få barn och jag önskar så att jag hade kunnat få vara med på den resan. Så mycket onödigt lidande för att vi inte kunnat prata med varandra. Jag är bara så oerhört ledsen just nu. :cry:


Ni får boka en tid hos en fertilitetsläkare som kan förklara att dels provet behövs för att ta reda exakt på hur det står till, ICSI kan ju tex vara aktuellt men man kommer ju inte vidare utan att ta reda på fakta.
 
Vi pratade igår. Det var liksom tvunget. För att sammanfatta det hela visar det sig att han hade oskyddat sex med sitt ex i 3 år utan att något hände. Nu när mina undersökningar hittills inte visat något (annat än hypotyreos som jag behandlas för) är han alltså säker på att han är steril. Trots att han aldrig blivit undersökt. Det är därför han inte vill lämna prov. Han har typ redan bearbetat att han inte kommer kunna få barn och jag önskar så att jag hade kunnat få vara med på den resan. Så mycket onödigt lidande för att vi inte kunnat prata med varandra. Jag är bara så oerhört ledsen just nu. :cry:

Kram!

Vi hade både manliga och kvinnliga faktor och gjorde ICSI. Det är lättare att hjälpa manlig infertilitet än kvinnlig - finns mycket som kan göras. Mest handlar det väl om att svälja sin stolthet och få svart på vitt att det finns ett problem...även om det naturligtvis inte behöver vara så. Det finns ju också gott om fall med oförklarlig barnlöshet...

Sedan måste man kanske också acceptera att inte alla vill gå vidare med behandling. Tungt läge, men det är ju var och ens rätt att känna så.
 
Nähäpp, ingen mens än. O_o
Fick dock springa ifrån ett möte då jag var bombsäker på att den kom så nu blev det binda för säkerhets skull. :o
Känns precis som om jag ska få mens när som men ändå inte riktigt. Vågar man börja hoppas?:confused:
 
Jag vet hur det känns. Jag var ju i precis samma situation. Han gick med på allt men det var nog jag som styrde och ställde, bokade och fixade. Och då gjorde vi ju ändå IVF. Hade jag kunnat backa bandet hade jag varit lite tuffare och verkligen pratat ut. Vill han på riktigt? Eller vill ha för att normen säger att man brukar skaffa barn?

Med mig och sambon var det lite likadant, fast ändå helt tvärt om. Han är den som velat ha barn och jag har varit tveksam. Men ändå var det jag som styrde och ställde, bokade och fixade. Det hade alltså inget alls att göra med viljan att skaffa barn, utan hade mer med våra personligheter att göra. Nu är jag gravid och det är fortfarande jag som fixar och donar, men jag tvivlar inte en sekund på att han är överlycklig för barnet ändå.
 
Hej på er!
Har smygläst i tråden till och från ett tag, men nu är spiralen borta så nu får jag sluta smyga i buskarna:D
Det känns ungefär såhär just nu :love::nailbiting::confused::D:crazy::up:
Har ett annat nick i vanliga fall men känner att det jag helst är lite anonym såhär pass tidigt, samtidigt som det ju är så himla skönt att kunna ventilera med alla fantastiska människor här på Buke:up:
 
Hej på er!
Har smygläst i tråden till och från ett tag, men nu är spiralen borta så nu får jag sluta smyga i buskarna:D
Det känns ungefär såhär just nu :love::nailbiting::confused::D:crazy::up:
Har ett annat nick i vanliga fall men känner att det jag helst är lite anonym såhär pass tidigt, samtidigt som det ju är så himla skönt att kunna ventilera med alla fantastiska människor här på Buke:up:
Välkommen :)
 
Vi pratade igår. Det var liksom tvunget. För att sammanfatta det hela visar det sig att han hade oskyddat sex med sitt ex i 3 år utan att något hände. Nu när mina undersökningar hittills inte visat något (annat än hypotyreos som jag behandlas för) är han alltså säker på att han är steril. Trots att han aldrig blivit undersökt. Det är därför han inte vill lämna prov. Han har typ redan bearbetat att han inte kommer kunna få barn och jag önskar så att jag hade kunnat få vara med på den resan. Så mycket onödigt lidande för att vi inte kunnat prata med varandra. Jag är bara så oerhört ledsen just nu. :cry:
Men fy vad tråkigt! Orättvist mot dig att inte vara öppen med detta tidigare :(
 
Tack!:)

Det här med folsyra och vitaminer och tillskott och..... Ja:confused:
Vad sjutton ska jag köpa? Äter ni endast folsyratillskott eller någon form av multivitaminer anpassade för graviditet?
Jag har ett järnviljor som innehåller en del folsyra men inte de 400 mikrogrammen/dag.

Folsyra är jätteviktigt. Börja redan nu
Helst ska man äta folsyra i tre månader innan man blivit gravid. Men i vecka fyra-sex så kan ryggmärgsbråck bildas om mamman har för lite folsyra i kroppen.
 
Tack!:)

Det här med folsyra och vitaminer och tillskott och..... Ja:confused:
Vad sjutton ska jag köpa? Äter ni endast folsyratillskott eller någon form av multivitaminer anpassade för graviditet?
Jag har ett järnviljor som innehåller en del folsyra men inte de 400 mikrogrammen/dag.
Jag äter gravidvitaminer som även innehåller rätt mängd folsyra.
 
Tack!:)

Det här med folsyra och vitaminer och tillskott och..... Ja:confused:
Vad sjutton ska jag köpa? Äter ni endast folsyratillskott eller någon form av multivitaminer anpassade för graviditet?
Jag har ett järnviljor som innehåller en del folsyra men inte de 400 mikrogrammen/dag.
Järnviljor?? Järntillskott!
Har beställt mer vitaminer med högre halt folsyra nu i alla fall!
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 705
Senast: Anonymisten
·
Övr. Barn Hejsan! Kände att jag ville gå med i tråden, även fast vi inte börjat försöka än. Vi tänkte börja försöka i juni om det går som det...
2
Svar
22
· Visningar
2 649
Senast: orkide
·
Gravid - 1år Välkomna till tråd 13 Här samlas alla som vill prata om hur det är att försöka få till barn! Oavsett om det är med stork, DHL...
85 86 87
Svar
1 731
· Visningar
238 915
Senast: cherie
·
Gravid - 1år Jag visste inte om jag skulle fortsätta i min första tråd "vem tar du med till förlossningen?" eller om jag skulle skapa en helt ny...
2
Svar
22
· Visningar
3 931
Senast: Milosari
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp