Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Vi kommer aldrig kunna gå vidare med utredning för min sambo vill inte lämna prov. Eftersom det inte hänt något nu på snart 1,5 år är väl risken minimal att vi lyckas på egen hand. Jag borde försöka gå ner mer i vikt men är deppig och tröstäter. Till synes funkar ju min ägglossning osv , men övervikt är ju aldrig bra. I vilket fall känner jag mig oerhört ensam i det här och det går inte att prata med sambon. Oerhört låg just nu
Tror det är rädsla, även fast han inte erkänner det. Jag fötsöker inte tänka på det och hoppas att det kanske ändå. ..
Håller tummarna.Tror det är rädsla, även fast han inte erkänner det. Jag fötsöker inte tänka på det och hoppas att det kanske ändå. ..
TackHåller tummarna.
Vi kommer aldrig kunna gå vidare med utredning för min sambo vill inte lämna prov. Eftersom det inte hänt något nu på snart 1,5 år är väl risken minimal att vi lyckas på egen hand. Jag borde försöka gå ner mer i vikt men är deppig och tröstäter. Till synes funkar ju min ägglossning osv , men övervikt är ju aldrig bra. I vilket fall känner jag mig oerhört ensam i det här och det går inte att prata med sambon. Oerhört låg just nu
Jag svara alla på en gång. Han påstår sig ha velat ha barn sen han var 25. Men nu när mina undersökningar till synes varit ok förutom hypotyreos så kanske det är honom det är "fel" på och jag tror som Monkie att han är rädd. Att det inte är någon idé typ. Fastän han kan ha hur bra kvalitet som helst och vi bara behöver hjälp på traven eller något sånt, men det kommer vi väl aldrig få veta . Först var han anti allt, kunde senare gå med på test hemma men eftersom utredningen då var igång så måste vi väl göra ett riktigt test för att komma vidare och då är det blankt nej. Värsta är ju att han inte ställer upp och undersöker sig som jag har fått gjort och att vi inte kan prata om det. Vet inte vad jag ska göra riktigt. Sexlusten är noll och så blir det definitivt ingen barn gjorda.
Spelar det nån roll?Fast den där strutsmentaliteten är ju ohållbar.
Gör han likadant i andra situationer?
Spelar det nån roll?
@IsisEm har nog jobbigt ändå, utan fortsatta frågor.
Absolut, men jag tycker inte det är ett okej agerande av hennes partner.
Jag blir upprörd när tjejer kämpar för att få barn, kollar ägglossning, temperaturer, äter folsyra, springer hos gyn och gör allt de kan för att maximera sina chanser och så vill inte en man lämna spermieprov för att han är rädd, och vill dessutom inte prata om det.
Jag tycker inte heller det är ok, men det är ju inte så mycket vi kan göra åt saken.Absolut, men jag tycker inte det är ett okej agerande av hennes partner.
Jag blir upprörd när tjejer kämpar för att få barn, kollar ägglossning, temperaturer, äter folsyra, springer hos gyn och gör allt de kan för att maximera sina chanser och så vill inte en man lämna spermieprov för att han är rädd, och vill dessutom inte prata om det.
Jag tycker inte heller det är ok, men det är ju inte så mycket vi kan göra åt saken.
Jag hade inte tänkt svara men måste gå in och hålla med @Hyacinth
Jag tänkte att vi var jämställda och ville lika mycket, men så var det inte.
Jag kommer aldrig mer försöka skaffa barn med en som inte vill lika mycket som mig. Inte bara för min skull men också för barnet.
Jag tror att det är en stor risk att man står där som ensam primärförälder medan pappan spelar golf eller gör nåt annat viktigt. Så vägrar jag leva.
Äntligen!Idag var det dags för makens läkarbesök på avdelningen som inget gör.
Ny läkare nya tag!
Jag hoppas verkligen att det är så bra som det låter. Vågar inte riktigt lita på det men maken fick en tid till uroterapeuten om två veckor och remiss till sexologiska ska vara skickad så han får lämna spermieprov på ett eller annat sätt..
Jag vet hur det känns. Jag var ju i precis samma situation. Han gick med på allt men det var nog jag som styrde och ställde, bokade och fixade. Och då gjorde vi ju ändå IVF. Hade jag kunnat backa bandet hade jag varit lite tuffare och verkligen pratat ut. Vill han på riktigt? Eller vill ha för att normen säger att man brukar skaffa barn?Jag blir faktiskt lite ledsen. Jag tycker att det är asjobbigt just i denna tråd med diskussioner om huruvida vad mannen är beredd att göra eller ej. Vi som är i den situationen med sambo som vill skaffa barn utan hjälpmedel tycker förmodligen att kommentarer om föräldraskap och hur dåligt/tråkigt/fel sambo tänker som ni tycker om slappna av-råd. Pepp,goda råd, tips och stöttning känns mer relevant i just denna tråd.