En fråga om otrohet

[rutans]

Men då har ju du bestämt att sex med någon annan är ett beslut för relationen? Det behöver det ju inte vara, om din partner har sex med någon annan är det hens beslut för sin del, lika gärna.

Sjukdomar drar vi ju hem och smittar varandra med ideligen. Influensa, förkylningar med mera. Jag vet inte varför STD är så mycket värr? Det är i alla fall ovanligare.

Blir det barn lär relationen påverkas, men det är ju väldigt lätt att undvika. Endast en specifik sexuell aktivitet kan leda till barn och för kvinnors del bara några dagar i månaden (under de fertila åren).

Det är där vi tycker olika och kan ses olika beroende på vilken relation man har.

Håller man händerna på mattan undviker man mycket (handtvätt och inget pillande i ansiktet alltså)... Pussar och kramar är alltid mer riskabelt. Sedan har vi könssjukdomarna som kanske blir utan symptom.

Är min partner så pass oärlig att ha bestämt sig för att vara med andra(utan mitt samtycke) Så känner jag inte är det är självklart att de också skyddar sig. Barn blir till även med skydd. Det skulle inte vara första gången någon fick barn med någon som inte var ens partner.

 

[rutans]

Men då börjar det ju påverka förhållandet och hamnar återigen i ett annat läge.

"Otrohet som inte gör förhållandet sämre" är just det. Börjar man producera barn vid sidan av så är det något annat/mer/större än "otrohet som inte gör förhållandet sämre".

Barn kan bli till utan att tanken var just verklig produktion av dem.

 

[rutans]

Blev fel...

 

[lil-sis]

Barn kan bli till utan att tanken var just verklig produktion av dem.

Då får man ju hantera det eller hur?

Men har man tänkt sig att ligga vid sidan av får man se till att det inte blir barn, så svårt är det inte.

 

[Petruska]

Då får man ju hantera det eller hur?

Men har man tänkt sig att ligga vid sidan av får man se till att det inte blir barn, så svårt är det inte.

Om hela problemet med otrohet, som så många ger uttryck för,i själva verket kokar ner till risken för att parterna får barn på bygden så skulle jag ta det hela med ro. Det måste vara mycket ovanligt att en bredvidaffär som inte är tänkt att vara något annat än en bredvidaffär resulterar i barn. (En abort kan man ju sköta diskret om man vill.)

 

[rutans]

Då får man ju hantera det eller hur?

Men har man tänkt sig att ligga vid sidan av får man se till att det inte blir barn, så svårt är det inte.

Knepigt att det ändå händer?

Som sagt... Det är helt frivilligt att ha en relation med någon som inte tycker det är ok att partnern ligger på sidan om. Helt frivilligt. Det är ingen rättighet att tvinga någon att vara monogram, men det är heller ingen rättighet att behålla någon som vill vara monogram genom att gå bakom hens rygg.

 

[rutans]

Om hela problemet med otrohet, som så många ger uttryck för,i själva verket kokar ner till risken för att parterna får barn på bygden så skulle jag ta det hela med ro. Det måste vara mycket ovanligt att en bredvidaffär som inte är tänkt att vara något annat än en bredvidaffär resulterar i barn. (En abort kan man ju sköta diskret om man vill.)

Det var ju bara en av orsakerna i ett antal exempel.
Det var även mina exempel, det har nämnts fler i tråden än enbart mina.

Gällande abort. Alla vill ju inte göra abort. Den ene kan heller inte bestämma över den andra att den ska göra abort. Det är inte en lösning för alla.

 

[Marcus]

Kanske inte rätt tråd men... min sambo misstänker att jag varit otrogen, vilket jag aldrig varit... känns verkligen jobbigt att inte bli trodd för det man säger, och vet är sant....

 

[Tjorven]

Har funderat mycket på denna tråd, och förundrats över att så många har en sån frikostig syn på sina partners. Jag tycker att @Centaur uttryckte saken ganska spot on:

Är man i en exklusiv relation får man för tusan ha såpass respekt och omtanke om sin partner att man inte ljuger och är otrogen! Vill man ha ett öppet förhållande så får man ta upp det till diskussion och vill inte ens partner vara med på det kan man välja att stanna i den monogama relationen eller bryta upp. Man kan inte få båda och.

Jag funderar lite på om alla ni som tycker att det är helt ok (eller åtminstone inte hela världen) om er partner ligger med någon annan, anser ni att ni lever i en exklusiv relation? Hur ser er partner på saken? Är det här med trohet något som ni har diskuterat?

Mvh /Tjorven - förbryllad

 

[Gnist]

Jag funderar lite på om alla ni som tycker att det är helt ok (eller åtminstone inte hela världen) om er partner ligger med någon annan, anser ni att ni lever i en exklusiv relation? Hur ser er partner på saken? Är det här med trohet något som ni har diskuterat?

Mvh /Tjorven - förbryllad

Lever inte i en relation just nu, men föregående relation så ja, det var något vi pratade om utifrån hurdan han är som person, så han var fullt medveten att det för min del var acceptabelt och jag är rätt säker på att han periodvis låg med andra under de år som det fanns ett "vi" och det påverkade på intet vis det som var "vi".
Känns ju som upplagt för katastrof att kräva exklusivitet av någon som inte alls är lagd "åt det hållet" och kan man inte acceptera att där finns andra, så ska man inte ge sig in ett förhållande med en sådan människa.

 

[Vogue]

Har funderat mycket på denna tråd, och förundrats över att så många har en sån frikostig syn på sina partners. Jag tycker att @Centaur uttryckte saken ganska spot on:



Jag funderar lite på om alla ni som tycker att det är helt ok (eller åtminstone inte hela världen) om er partner ligger med någon annan, anser ni att ni lever i en exklusiv relation? Hur ser er partner på saken? Är det här med trohet något som ni har diskuterat?

Mvh /Tjorven - förbryllad

Jag skulle aldrig ens tolerera att han pratar med en kvinna på ett för vänskapligt sätt och samma för mig. Är man ett vi är man ett team och inga andra är viktiga förutom vänner och familj givetvis.
Mår alltid illa över Bukes generellt äckliga syn på förhållanden, vad hände med att vara varandra trogna liksom?!

Med vänlig hälsning, Vogue vars föräldrar fortfarande är kära efter nästan 40 år tillsammans, sen 17 respektive 20 års ålder dessutom!

 

[CillaW]

Om man inte vill vara varandra trogna utan vill ha och ge frihet, varför är det ett problem för dig?

 

[Vogue]

Om man inte vill vara varandra trogna utan vill ha och ge frihet, varför är det ett problem för dig?

Det vill man inte. Det är en osäkerhetsgrej för människor utan självkänsla som inte förstår sitt egenvärde.

 

[Gnist]

Det vill man inte. Det är en osäkerhetsgrej för människor utan självkänsla som inte förstår sitt egenvärde.

Snarare tvärtom är man väldigt trygg och säker både i sig själv och den man har en relation med. Att känna såhär däremot "aldrig ens tolerera att han pratar med en kvinna på ett för vänskapligt sätt" tyder för mig på en grym osäkerhet i både sig själv och sin partner..

 

[cirkus]

Det vill man inte. Det är en osäkerhetsgrej för människor utan självkänsla som inte förstår sitt egenvärde.

Jag fattar inte hur du menar?

 

[athena_arabians]

Snarare tvärtom är man väldigt trygg och säker både i sig själv och den man har en relation med. Att känna såhär däremot "aldrig ens tolerera att han pratar med en kvinna på ett för vänskapligt sätt" tyder för mig på en grym osäkerhet i både sig själv och sin partner..

Plus att på ett väldigt obehagligt sätt bestämma vem ens partner får och inte får prata med.

 

[CillaW]

Det vill man inte. Det är en osäkerhetsgrej för människor utan självkänsla som inte förstår sitt egenvärde.

Jodå, det vill man visst. Fungerar alldeles utmärkt. Jag tycker att de som tvunget måste ha ensamrätt på sin partner och svartsjukt ser till att partnern inte ens talar vänligt med någon av aktuellt kön är de som är osäkra på sig själva och sitt eget värde.

 

[Gnist]

Plus att på ett väldigt obehagligt sätt bestämma vem ens partner får och inte får prata med.

Men precis, skulle någon partner försöka kontrollera och bestämma hur jag får prata med mina vänner skulle jag springa åt motsatt håll. Kontrollbehov och svartsjuka är äckligt om något.

 

[Vogue]

Jodå, det vill man visst. Fungerar alldeles utmärkt. Jag tycker att de som tvunget måste ha ensamrätt på sin partner och svartsjukt ser till att partnern inte ens talar vänligt med någon av aktuellt kön är de som är osäkra på sig själva och sitt eget värde.

Inte alls, jag är oerhört trygg i vår tvåsamhet och lycklig över att det fortfarande finns fina gentlemen som vill leva som sig bör med mig.

Därmed inte sagt att man måste leva man och kvinna, bara så att alla är med på det!

 

[athena_arabians]

Men precis, skulle någon partner försöka kontrollera och bestämma hur jag får prata med mina vänner skulle jag springa åt motsatt håll. Kontrollbehov och svartsjuka är äckligt om något.

Alltså... om särbon tänker försöka förbjuda mig att prata med mina killkompisar (och gud förbjude, KRAMA dem när vi träffas!) blir han ex-särbo snabbt.