Tack för ditt svar! Hmm. Jag tror att det som ställer till det lite för mig är att jag inte ser det som otrohet om det är ok för partnern, då hamnar man ju i en helt annan "kategori" än det monogama, exklusiva "standardförhållandet". Och eftersom att jag tror att de flesta vill ha (och framförallt tror sig ha) en exklusiv relation så blir det tokigt för mig. Obs, jag lägger absolut ingen värdering i hur man väljer att leva sitt liv, är inte alls säker på att exklusivitet är the shit för mig, än mindre för någon annan.
Är det någon som lever i en uttalat exklusiv relation men som ändå tycker att otrohet inte skulle vara hela världen?
Mvh /Tjorven - nyfiken