Och, för det är faktiskt aldrig ens fel att två träter, jag antar att jag var otydlig i början av denna tråd med vad jag menade. Ursäktar mig för det!
Men nu har jag ju skrivit med versaler på så många ställen så jag hoppas ni förstår att det är elakheter jag ogillar.
Och för mig är det värst att vi inte är snälla med varandra, vilket inte bara syns på Buke utan faktiskt IRL också.
Jag vet inte om det är någon av ridsportgrenarna som är bättre, kanske inte?
Hundutställningar och hundtävlande känner jag till samma elände i
Men det finns sporter och hobbys som är betydligt snällare med varandra... Så vill jag att dressyren ska få vara också!
För mig är baksidan när man tappar övningarnas funktion och kvalitet för att man fokuserar på en viss look.
Jag försöker alltid fundera redan i lätt klass "vad ska det bli av den här övningen framöver, dvs i msv och sen i svår?". Just för att jag vill fokusera på vad övningen ska ge hästen i form av styrka(påskjut samt bärighet tex), smidighet, balans etc etc..
Sen tänker jag visserligen även samma kring övningarna på svårklassnivå(vad är egentligen övningens funktion förbi även detta stadie).. Just för att jag tror att det hjälper till att hålla kvalitet i övningarna(även enligt TR).
Jag tror man får en ridning som gynnar hästarna mer då. Man förbättrar deras kvaliteter och får dem att hålla sig sunda genom ridningen och inte genom att de får en massa andra behandlingar a la kiro, massage, equi, liniment eller rent av vet.
De övningar som tävlas i tom GP är ju utformade för att leda vidare till något, att skola hästen/gymnasticera den för att ta det vidare till svårare rörelser.
Alltså har de ett gymnasticerande och stärkande syfte.
Tänker man så kommer det bli väldigt viktigt att de utförs enligt TR. Det blir inga 3:e halskotor höst i GP då iom att man då inte är redo för vad som bör vara i GP för att sen kunna ta det vidare efter GP. Man är alltså kvar nån klass eller så innan.
För mig finns det alltid olika negativa avvikkelser som kan ske då man rider. Man tappar och lyckas ju liksom enormt sällan 100%(typ aldrig).
Men för mig finns det vissa negativa avvikelser som borde straffa sig mer eller mindre. Och idag döms inte det enligt vad som gynnar hästen i utbildning mot nästa klass alltid.
Och heller inte vad som rent fysiskt gynnar hästen, biomekaniskt, slitagemässigt, gymnasticerande etc..
Sen att man inte får bli nöjd tycker jag är en sak man får bestämma själv.
Och att se till att få vara nöjd är ju en enormt viktig sak i hästeriet. Man rider sämre och hästen mår sämre om man ständigt är missnöjd.
För mig är det inte avhängigt av vad en domare eller andra tycker om min ridning.
Man kanske går in på tävlingsbanan med målet att bara få en bra känsla och skita i att få till optimalt tävlingsresultat.
Då kan man ju vara jättenöjd efter något som döms som rätt kasst. Man kanske är glad över att man lyckats få hästen att vara lite lugn på tävlingsplatsen och skitit i att försöka maxa resultat utan mest bara rullat runt lite avspänt för att senare starter framöver våga satsa på mer tryck.
Man kan ju också fått bra resultat men haft en trist känsla och därför vara missnöjd trots resultaten inte är dåliga.
Detsamma gäller ju träning. Då kanske man tränar något som andra inte tycker är nära idealet eller färdiga resultatet. Då kan det snackas!
Men man kan välja att vara nöjd iaf iom att man har en plan och fått igenom det man tänkt för dagen och ser vad det leder till sen.
