Sv: Det var då väl ett tjat om att "sätta gränser"
"Jag vill inte ha smutsiga skor i vardagsrummet". .
Problemet är bara att min självständiga son som INTE kan tolka underliggande meningar bara hade sagt; Men det vill jag. Ohc vad säger man då?
Men det är ett annat problem, egentligen håller jag med
"Och som sagt, jag är inte emot regler så länge de har en vits och ett syfte annat än att lära barnen dess plats som underordnad i flocken.
Jag häpnar oxå över att man har hårdare krav på barn än vad man har på sina medmänniskor. Tex
Barn/tonåringar får inte svära när de slår sig som bara den
De ska alltid tacka för maten, gör aldrig vi föräldrar när vi bara är hemma (olika för alla naturligtvis)
Man ska ta ngn i hand ohc säga förlåt och sedan samarbeta med ngn som tex har kastat glåpord till en på rasten och snackat skit om en
Barn får konsekvenser som inte är relevanta till situationen tex Om du inte gör som jag säger får du inget lördagsgodis
Barn får inte prata vid matbordet särskilt mkt och det ska helst vara relevant och intressant
osv kan hur många som helst.
Men ibland är det svårt. Min underbara tvååring har kommit in i en ny våg av trots och jag lovar, det är smidigare att stoppa ner en åttaarmad bläckfisk i en nätkasse än att sätta på henne bilbältet!!!
Jag ska erkänna att min första tanke var att nu j-lar låser jag bilh-.etet och sätter mig på närmsta fik en timme och skiter i ungarna. Sedan förklarade jag lugnt (men ngt ansträngt) att nu ska vi åka hem och tar du inte på dej bilbältet blir mamma arg för nu vill jag åka hem. Det är förvisso ett hot men det är oxå en helt sanningsenlig konsekvens.
Sedan berömde jag henne och förklarade för henne varför man har bilbälte för. Hon fattade nada.... men det kändes väldigt pedagogiskt och bra...