Den nya Fjordhästtråden!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Vi har tagit stooora steg, jag och hästarna. Eller egentligen är det nog mest jag. Efter många år utan nån direkt ridning eller bara ut i skogen och skritta så har jag fått en del spärrar, rädslor, fula ovanor osv. Har nu haft en tränare ute tre gånger och ja...det känns verkligen jättebra! Hon har fått mig att tänka till, njuta av tillvaron, njuta av hästarna, börja andas. Hästarna känns mycket mer "med" tack vare detta. Hon förstår sig på mig exakt och det känns bra. Såg dessutom en liten filmsnutt på mig och min ena häst när vi red häromdagen, det såg faktiskt inte alls så illa ut som jag trodde, såg ganska trevligt ut!
Det känns bara så otroligt skönt att ha någon som vägleder en, precis vad jag behöver!
 
Idag åkte Ariel och jag två timmar med transporten för att komma till närmaste klinik som slutmäter. Hon blev 143 cm hög, sedan åkte vi två timmar hem igen. Dyrt som attans men förhoppningsvis blir det den extra pushen som behövs för att vi skall komma ut på hoppbanorna framöver. ;)
 
Äntligen får jag rida igen! :banana: Tre veckor tog det, så jag har passat på att förkovra mig i teoretisk ridning under tiden. Har fått en del nya infallsvinklar och även satt upp lite tydligare mål med Ariel och mig.

Ikväll var det dressyrträning igen, vi fick förutom voltjobb i alla gångarter jobba lite med tagen bakdel. Total kortslutning i hjärnan på mig, så det behöver vi träna mer på framöver...
 
Jag har haft svårt med motivationen på sistone. Kastor är duktig, det är inte det, men varken han eller jag tycker att det är så himlans kul med igångsättning och det har fått motivationen att dala. En börjar väl helt enkelt ledsna lite, och behöver lite pepp - eller en spark i baken. Så idag bokade jag in oss på en tömkörningskurs för A.E. i början av oktober - precis i samma veva som jag tar examen. Nu har vi inget annat val än att köra på schemat så att vi kommer igång ordentligt de närmsta månaderna! :D

I övrigt så har vi travat ca 1 minut per pass i nån vecka nu, och har börjat smyga upp i skogen emellanåt. Jobbar en del lösgörande i skritten och jag har skärpt till kraven både mentalt och fysiskt. Kastor har känts lite stel av och till, får se om det släpper eller om det blir till att ta ut ET för en genomkännare.
 
Jag har haft svårt med motivationen på sistone. Kastor är duktig, det är inte det, men varken han eller jag tycker att det är så himlans kul med igångsättning och det har fått motivationen att dala. En börjar väl helt enkelt ledsna lite, och behöver lite pepp - eller en spark i baken. Så idag bokade jag in oss på en tömkörningskurs för A.E. i början av oktober - precis i samma veva som jag tar examen. Nu har vi inget annat val än att köra på schemat så att vi kommer igång ordentligt de närmsta månaderna! :D

I övrigt så har vi travat ca 1 minut per pass i nån vecka nu, och har börjat smyga upp i skogen emellanåt. Jobbar en del lösgörande i skritten och jag har skärpt till kraven både mentalt och fysiskt. Kastor har känts lite stel av och till, får se om det släpper eller om det blir till att ta ut ET för en genomkännare.

Igångsättning är verkligen så jobbigt för motivationen! Minns fortfarande hur kräkless jag var på allt skrittande med Ariel, men håll ut! Till sist är igångsättningen över och det är bara att rida på som vanligt! :D
 
Ikväll fick Ariel gå med vagn för andra gången, dessutom var vi två på kuskbocken. Hamnade i en situation där hon behövde vända runt lite snävare och jösses vad hon kan vända! Hon är så smidig trots skaklar och har stenkoll på hur hon skall korsa benen. Blev så imponerad! Kanske är hon en tävlingshäst i körning också. ;)
 
I fredags kom en tjej och fotade Ariel. Eftersom det gnälldes om dåligt med bilder i tråden, så kommer det två stycken här. :)

ariel_5576b1eb2a6b22501a8ac26b.jpg


arielhuvud_5576b34bddf2b3607eae7c96.jpg


Vi är i full gång igen inför fälttävlanslägret, förra veckan blev det två hoppträningar, den här veckan en hoppträning och en terrängträning. Så himla roligt! :banana:
 
Jag skulle också lägga upp någon bild men har inte lyckats så bra med det. Men om man vill se en bild på mig och Cesar så finns vi under bilder på uppfödarens sida. Gulmåras fjordhästar.

Ridningen går bättre och bättre tycker jag särskilt traven tycker jag känns bra, vi har dock problem med galoppen och då särskilt högergalopp som han sällan vill fatta rätt med mig på ryggen. Vid longering funkar det 9 gånger av 10 så det är nog ett kommunikationsproblem. Men jag tänkte jobba galoppen från marken ett tag till och bara jobba kravlöst med den på skogsturerna så kanske det släpper.
 
Imorgon drar jag och Ariel på fälttävlansläger. Det har varit vårt stora mål det här året och det känns så roligt att det äntligen är dags. Har haft några riktigt bra hoppträningar innan, som gett mig bättre självförtroende. Ariel hoppar ju allt, bara jag styr. ;) Roligast var i förra veckan när vi hoppade en bana på nio språng, där jag inte ens tänkte på hindren, utan endast på att få till bra vägar. Kände mig nöjd över att 60 cm är så "lätt" nu, varvid tränaren påpekade att hindren vi hoppat var 70 cm... :eek:

Håll en tumme att vi är redo för att ta fälttävlanskortet. Skulle vara skönt att ta det i år, så vi inte måste åka på läger nästa år också. :p
 
Jag har också fjording...
men inga fina bilder som din (ser jättestort ut det hindret ju).

Reggie har blivit tömkörd med draglinor och svängel, helt obekymrad. Inte mycket som rubbar den herren, inte. Nästa steg blir att hänga på däcket också så det väsnas lite mer.
Ärlig och jag ska nästa vecka på hopptävlingsdebut, 80cm clear round. Jag hoppas bara att han väljer att samarbeta: höjden är inga problem, men viljan är som den är...
förhoppningen är att han ska hoppa även hemifrån så han kan kvala till SM nästa år. Kapaciteten finns, men det räcker inte med bara kapacitet, ju.
Jenta tränar för fullt inför årets SM, vi har fått klubbens "gratisplats" i dressyren och hon blir faktiskt allt bättre så med lite tur behöver vi inte göra bort oss.
 
Vad roligt att du får åka på SM ändå! :)

Hindret är inte så stort, runt 80 cm skulle jag tro, men det är brett och står i uppförsbacke, så hon tar i lite extra. ;)
 
Här är det mycket som gått käpprätt åt pipan, såatteh. Jag är inget rolig för tillfället. Motivationen blåste bort ihop med orken och det resulterar i att jag är helt trött och matt i kroppen.

For av med buller och bång för ett par veckor sen kanske (nä, nästan två veckor sen) då Kastor blev skraj och vände, sadeln snurrade och jag följde med sadeln. Jävla klant! Bomlös sadel + drar inte gjorden "så hårt det bara går" + förbygeln hemma istället för på sadeln + glidigt fårskinn under sadeln + lite rund häst. Så kan det gå. Armbågen blev iaf duktigt blå och öm så jag kände att jag väntar tills det går över innan jag rider. Tömkörde med framgång i nån vecka, fick sen den briljanta idén att ta ett par varv på ridbanan - pålle stack sin kos efter ett par varv. Tömkörningen ligger sen igår på is på obestämd tid då herr gul igår avslutade ett hyfsat pass (inte på banan) med att precis när jag bestämde mig för att "Nu är vi nöjda och går en annan väg hem" sa "Far åt pipsvängen, jag är less och tar snabbaste vägen hem!" stack hem i full kareta. Det verkar fortfarande sitta i från förra vinterns kaos - nu skiter vi i det och får ordning på resten istället. Får se hur det går, men det lutar skarpt åt att avboka A.E.-kursen i oktober. Ekonomin nickar häftigt åt den tanken, och kan vi inte tömköra vettigt på hemmaplan i vilket fall så känns det som väldigt mycket pengar för en tömkörningshelg. Armbågen är iaf fit for fight igen och förbygeln hänger på sadeln now days.

Idag ägnade vi en stund åt markjobb på stallplan - duktig pålle gick i både skritt, jogg, trav och galopp runt mig i vänster varv men blåvägrade att ens skritta i höger varv utan att jag "gick med honom runt varvet". Magkänslan säger - VRÅLAR! - det som den skrek om hela början av 2014 när allt bara var kaos: nåt är knas i höger bak. Ingen svullnad, hälta eller annat att gå på, mer än en kotledsinflammation i vänster fram förra sommaren. Men det var vad två st E.T. lutade åt då, och det är vad jag fortfarande tror. Väntar på att de ska ringa från UDS, då jag ringde idag och bad om att en veterinär ska ringa upp ("min" är på semester, så en annan ska läsa in sig och sen ringa).
Efter att ha drygat oss på stallplan idag gick vi iaf på drygt en timmes promenad i skritt och trav. Duktiga, fina hästen gick jätteduktigt bredvid. Ett par svampplockare var dock väldans suspekta och måste stirras lite granna på.
 
Ariel och jag har varit på dressyrtävling och gjort bort oss. ;) Nä, så illa var det väl inte. Hon skötte sig perfekt hela tiden (åkte själv) förutom de där minuterna på banan, då allting annat var mer intressant och jag fick bära runt henne. :wtf:

Bara att ta nya tag, har ridit två helt grymma dressyrträningar efter det, så jag VET ju att vi kan. Vi behöver bara ta med oss träningskänslan in på tävlingsbanan. :)
 
Fy vad trist @Liten :( Hoppas det är något lätt trots allt.

Provade att värma upp på stallplan och sen dra ut och rida ordentligt med krav på form, arbete osv - häst ganska trött och framför allt dagen efter. Men kändes himla fin ute. Pratat med kliniken som tyckte att jag skulle rida på i ett par månader och se om han antingen protesterar hejvilt, blir halt eller uppvisar en konkret rörelsestörning. Så, well. Jag är helt rådvill - men rider på.
Börjar varje pass med lite uppvärmning på stallplan, och sen drar vi ut. Idag var vi en lite "längre" stund på stallplan, och skrittade sen ut som avslutning. Har höjt ribban för kraven drastiskt både fysiskt och mentalt - inget jäkla trams och så jobbar vi (inget såsande). Vi dressyrar, helt enkelt. Jag kände idag en tydlig skillnad i höger varv jämfört med vänster varv på stallplan: mer ovillig/sämre framåtanda, kortare, stelare.. Ute märks dock inget sådant, förutom att han i vanlig ordning har lättare för rörelser undan höger än undan vänster (men det är inget nytt i sig - höger bak är hans svaga ben sen länge innan jag köpte honom..). Men protesterar sådär kraftigt och SKRIKANDE, det gör han inte när jag sitter på. Men är jag på marken så säger han ifrån direkt.

Nu ska vi komma igång ordentligt tills mörkret kommer - i år kommer jag att lasta och åka till ridhuset om det går åt helvete på hemmaplan, så att vi åtminstone kan hålla igång någorlunda i vinter.

Han är iaf himla go' att rida när kraven ligger på nivå högre: inte lätt, fortfarande reaktiv etc. Men han fokuserar bättre när jag helt sonika kräver det från det att jag sitter upp, och jag känns bättre också. Rider bättre. Fortfarande att jag måste jobba på att slappna av - det sitter djupt rotat det där efter allt som varit.. - för det märks direkt på Kastor om jag spänner till. Men nu är det, för första gången sen 2013, roligt att rida. Nu ska vi bara komma underfund med vad som egentligen är på gång med Kastor..
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gnägg Tack för allt kära vän. Mitt ute i Smålands skogar, på en gård med vackra stenrösen och gärdsgårdar, inne i en liten mörk gruppbox, där...
2
Svar
28
· Visningar
3 730
Hästvård Min häst har pga av trauma en mycket liten hov. Hon tappade hela tån pga en hornklyfta som växte ner. När hästen blev ohalt så började...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
5 456
Senast: Mitra
·
Hästvård Bakgrund: Köpte min älskade häst i juli, 5-årig valack 172cm. Min första häst, en dröm gick i uppfyllelse!! Red igång mycket försiktigt...
2
Svar
27
· Visningar
5 635
Senast: Anna Lilja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp