Delad ekonomi

[Thera]

Varför skulle det behövas en diskussion om något annat än hur kul det kommer bli och vad han planerat att bygga.

Mitt ex skulle absolut kunna köpa en cykel för 35.000:- eller mer utan att diskutera det med mig innan. Han hade gott om pengar, varför skulle han inte få köpa vad han ville?

Jag menar naturligtvis i de fallen man hade haft en gemensam ekonomi funkar det ju inte att göra så.

 

[Jenka]

Hur tänker ni som äger gård ihop?

Om den ena partnern har hästar, vill renovera upp stallet, byta taket på stallet, bygga ridbana, köpa transport mm kostar ganska många tusenlappar.

den andra partnern är inte hästintresserad och har ingen nytta av detta, kanske kan låna transporten och köra grejer nån gång. Har heller inga dyra intressen.

hur ska detta betalas? Ska det betalas av den hästintresserade? Eller av båda då gården ägs gemensamt?

Äger förvisso inte gård men tänker att OM en betalar det själv ska man definitivt skriva papper på det så värdehöjningen går tillbaka dit i alla fall.

 

[Askur2017]

Vi flyttade ihop som tonåringar och närmar oss numera 40, haft alla inkomster till samma konto och kort sen dag 1. Fattar absolut att inte alla par kan ha det så, men kan inte föreställa mig en annan lösning för just oss.
Genom åren har vi ”turats om” att tjäna mest och minst, och båda har förverkligat egna drömmar med draghjälp av den andre tack vare allt vårt är vårt tillsammans-principen.
Tycker det känts romantisk och gjort det tydligt för oss båda att vi har varandras bästa i åtanke hela tiden. Det finns inget jag inte unnar honom och inget han inte unnar mig. Prioritera lika gör vi automatiskt efter så många år med samma upplägg.
Lite trist när man köper presenter dock, det syns ju på kontoutdraget

 

[Ramona]

Jag menar naturligtvis i de fallen man hade haft en gemensam ekonomi funkar det ju inte att göra så.

Och det är just därför gemensam ekonomi är en form av kontroll, vilket jag inte gillar. Ingen ska få säga till mig att jag inte får köpa det jag vill. Ingen ska få ha kontrollen över mig på hur mycket jag spenderar på kläder, eller annat. För mig är det på gränsen till integritetskränkande att min partner ska veta hur mycket fikan kostade när jag var ute med vänner.

 

[escodobe]

Jag menar naturligtvis i de fallen man hade haft en gemensam ekonomi funkar det ju inte att göra så.

Nä, och det är väl en av fördelarna med att inte ha det?
Jag har varit både fattig som en kyrkråtta och DINK med bostadsrätt. Genom åren har jag provat lite olika varianter, men framförallt uppdelat på ett eller annat vis vilket helt klart är det jag föredrar.

 

[escodobe]

Vi flyttade ihop som tonåringar och närmar oss numera 40, haft alla inkomster till samma konto och kort sen dag 1. Fattar absolut att inte alla par kan ha det så, men kan inte föreställa mig en annan lösning för just oss.
Genom åren har vi ”turats om” att tjäna mest och minst, och båda har förverkligat egna drömmar med draghjälp av den andre tack vare allt vårt är vårt tillsammans-principen.
Tycker det känts romantisk och gjort det tydligt för oss båda att vi har varandras bästa i åtanke hela tiden. Det finns inget jag inte unnar honom och inget han inte unnar mig. Prioritera lika gör vi automatiskt efter så många år med samma upplägg.
Lite trist när man köper presenter dock, det syns ju på kontoutdraget

Men varför skulle man Inte ha varandras bästa för ögonen om man inte har helt gemensam ekonomi, det är det här föreställningen jag inte begriper?

Det låter ungefär som när jag hade varit väldigt tydlig mot min dåvarande svärmor att sambon. Inte "hjälper till hemma" utan att vi är jämställda och delar lika på hemarbetet och när han sedan var väldigt sjuk undrade om hon skulle komma hem till oss och göra hans del... som att jag skulle låta honom svälta i smutiga kläder för att han inte kunde "göra sin del"...

 

[Jenka]

Men ärligt talat - gör era män så? Då känns det ju som nåt är så fundamentalt fel att jag inte ens hade haft en tanke på att stanna kvar i en relation.

Det låter som flera i tråden är ihop med barn..

Hugger ett citat, riktar mig inte enbart till dig men det belyser väldigt väl vad jag funderat kring under dagen och som jag tycker skavt i tråden senaste sidorna.

Det här om att lägga pengar (nu pratar jag överflöd/pengar till hobbys) på sig självt är fult och "bör" leda till skilsmässa, men samtidigt är ska man såklart unna sin partner att lägga pengar på saker som gör henom glad. Ihop med att man själv ska kunna köpa saker. Men ekonomi kan vara begränsad.

Ser jag till mig själv och mitt eget förhållande har vi i grunden liknande värderingar och båda har en ansvarsfull syn på ekonomi. Däremot har vi båda starka men vitt skilda hobbys som kostar pengar, men helt olika sätt hur vi planerar och hanterar inköp till dessa. Vi har det inte dåligt ställt på nåt sätt, men vi kan inte (delvis pga prioriterat sparande) alltid köpa allt vi vill direkt. Så antingen är det först till kvarn eller varannan månad som gäller, eller så måste man ändå analysera att det hamnar på en rättvis nivå och då blir det ju liknande att ha pengarna på varsitt konto istället...

Som i exemplet med cykeln: klart han ska få köpa en cykel om behov och ekonomi finns. Men antingen riskerar det att påverka mig att det plötsligt försvinner 35000, eller så måste han diskutera och "be om lov" först- om ekonomin är helt gemensam utan privata "fickpengar".

Nä, jag trivs med vår uppdelning med även en privat del. Jag tycker diskussionen är intressant, delvis just för att vi är så olika, men lite respekt skadar inte.

 

[Askur2017]

Men varför skulle man Inte ha varandras bästa för ögonen om man inte har helt gemensam ekonomi, det är det här föreställningen jag inte begriper?

Det låter ungefär som när jag hade varit väldigt tydlig mot min dåvarande svärmor att sambon. Inte "hjälper till hemma" utan att vi är jämställda och delar lika på hemarbetet och när han sedan var väldigt sjuk undrade om hon skulle komma hem till oss och göra hans del... som att jag skulle låta honom svälta i smutiga kläder för att han inte kunde "göra sin del"...

Kan dessvärre inte svara dig då jag inte hänger med på hur din liknelse med din svärmor har någonting med mitt inlägg om gemensam ekonomi att göra

 

[escodobe]

Kan dessvärre inte svara dig då jag inte hänger med på hur din liknelse med din svärmor har någonting med mitt inlägg om gemensam ekonomi att göra

Tycker det känts romantisk och gjort det tydligt för oss båda att vi har varandras bästa i åtanke hela tiden. Det finns inget jag inte unnar honom och inget han inte unnar mig. Prioritera lika gör vi automatiskt efter så många år med samma upplägg.

Ovanstående gjorde att jag får intrycket att du tror att man inte har varandras bästa för ögonen och unnar varandra om man inte har helt gemensam ekonomi, på samma sätt som min svärmor var oroad för att det var ett problem om min sambo inte kunde göra hälften av hushållssysslorna för att han var sjuk.

 

[Askur2017]

Ovanstående gjorde att jag får intrycket att du tror att man inte har varandras bästa för ögonen och unnar varandra om man inte har helt gemensam ekonomi, på samma sätt som min svärmor var oroad för att det var ett problem om min sambo inte kunde göra hälften av hushållssysslorna för att han var sjuk.

Det jag skrev var hur det känts för oss, vilket mycket riktigt innebär att just för oss hade det känts mindre romantiskt/generöst/praktiskt att resonera annorlunda och börja dela upp vår ekonomi. Hur jag tänker kring andras val har jag inte gått in på mer än där jag skrev att jag fattar att alla inte tycker det funkar lika bra...

 

[Ramona]

Det jag skrev var hur det känts för oss, vilket mycket riktigt innebär att just för oss hade det känts mindre romantiskt...

Men pengar och romantik eller kärlek har ingenting med varandra att göra enligt mig. Hur får man det till att om någon älskar någon så har man gemensam ekonomi? Hur blir ekonomi ens romantiskt?

 

[escodobe]

Men pengar och romantik eller kärlek har ingenting med varandra att göra enligt mig. Hur får man det till att om någon älskar någon så har man gemensam ekonomi? Hur blir ekonomi ens romantiskt?

Jag tänker att det där väldigt, väldigt lätt blir en klassisk kvinnofälla, att inte diskutera ekonomin och se om sitt hus.

 

[Askur2017]

Men pengar och romantik eller kärlek har ingenting med varandra att göra enligt mig. Hur får man det till att om någon älskar någon så har man gemensam ekonomi? Hur blir ekonomi ens romantiskt?

Tror det är svårt att förklara min ”romantiska” koppling för någon som inte redan ser det så, här finns det såklart många olika åsikter men gör ett litet försök:
För mig hör hela idén om kärleken till varandra ihop med att vi skapar en gemensam tillvaro tillsammans, vi bor i samma hem, älskar samma barn, delar samma livspussel och bygger våra liv på att detta ska vila på en så stadig och stabil grund som möjligt. Vi är två individer som gör allt vi kan för att skapa en enighet tillsammans. För att lyckas behöver vi även få individuella behov och drömmar uppfyllda, det ligger i båda våras intresse att det finns utrymme för hästar och fotbollsresor tex. Även om de inte nyttjas av båda mår vi båda som bäst när den andre kan göra saker som den mår bra av. Säkert flera som håller med om ovanstående oavsett ekonomiskt upplägg, men för oss finns det ingen anledning (det känns snarare väldigt onödigt) att skilja på ekonomin när allt annat vi gör bygger på att dela. I detta synsätt finns kärlek och romantik för mig

 

[Askur2017]

Jag tänker att det där väldigt, väldigt lätt blir en klassisk kvinnofälla, att inte diskutera ekonomin och se om sitt hus.

Håller verkligen med om att det är viktigt att diskutera ekonomi om man lever ihop med någon. Det bör man förstås oavsett om man har delad eller gemensamma konton.

 

[Inte_Ung]

För mig är det på gränsen till integritetskränkande att min partner ska veta hur mycket fikan kostade när jag var ute med vänner.

Det kanske är just integritet som det handlar om?
Och behovet av det.

För oss som inte känner något obehag av att partnern har full koll på allt hela tiden, så blir det ju annorlunda.
Jag känner inte att min partnerns totala insyn i precis allt som jag gör varken stör mig eller hindrar mig på något vis.
Tvärt om så brukar jag bli uppmuntrad i mina aktiviteter och på så vis få till det ännu bättre.
Vi hjälper varandra.

 

[Inte_Ung]

Men pengar och romantik eller kärlek har ingenting med varandra att göra enligt mig. Hur får man det till att om någon älskar någon så har man gemensam ekonomi? Hur blir ekonomi ens romantiskt?

Jag tycker att det är romantiskt när min sambo hjälper mig att sköta min ekonomi.
Han skötte min bokföring åt mig i många år, det var ju urgulligt. Sedan så hjälpte han mig att fixa så att jag kan göra det själv. Jag fick en överbliven, begagnad gammal dator med ett bokföringsprogram på.

 

[Inte_Ung]

Jag menar naturligtvis i de fallen man hade haft en gemensam ekonomi funkar det ju inte att göra så.

Varför skulle inte det fungera?
Om ekonomin är stor nog eller båda i relationen kan räkna, så är det väl inga problem med det.

Problemet uppkommer när den ena eller båda har svårt att räkna.

 

[Inte_Ung]

Är man ett barn om man vill lägga 35 000 på en hobby? Jag fattar inte? Vad är problemet?
Så länge räkningarna blir betalda?

Man är ett barn om man gör så utan att tänka på konsekvenserna.
Om man tömmer matkontot eller inte lämnar kvar pengar till den andras nöjen utan alltid tar för sig först.
Då är man ett barn.
Om ekonomin däremot utan vidare räcker till för allt det andra, så är det ju inget problem.

 

[escodobe]

Man är ett barn om man gör så utan att tänka på konsekvenserna.
Om man tömmer matkontot eller inte lämnar kvar pengar till den andras nöjen utan alltid tar för sig först.
Då är man ett barn.
Om ekonomin däremot utan vidare räcker till för allt det andra, så är det ju inget problem.

Ja, det är ju rätt givet ar man inte kan göra så om pengarna inte räcker, men inget i inlägget tydde på det.

 

[MiniLi]

Som inlägg i tråden så uppfattar jag det som att det handlar om en ideologisk skillnad i hur man ser på förhållandet. Ser man på ett förhållande som att du och jag väljer att bo tillsammans och vara i en relation, men vi är två individer, så faller det sig naturligt att ha uppdelad ekonomi och säkra upp för alla eventuella risker ett förhållande kan medföra.

Alltså vi är definitivt två individer även om vi har gemensam ekonomi.

Och att som någon beskrev att helt lämna över ansvaret för något så viktigt som ekonomi och inte ens SE sina räkningar, det har jag svårt att föreställa mig (jag surar fortfarande över att ex till mig drog fötterna efter sig så djälva länge med att byta från ett elbolag som är ett av mina hatobjekt när jag flyttade in i hans bostad)

Jag har nog alltid varit mån om ha kontroll över mitt liv, och med mitt yrke så blir man väldigt cynisk...

Varför skulle man inte se sina räkningar vid gemensam ekonomi?
Iaf vi har gemensamma konton så båda har lika god insyn i ekonomin.