Det var lite det som hände. Åtminstone jag hade jättekul. Lite för kul, för jag blev ett 43-årigt adhd-barn som vände mig om mitt i konversationen för att jag såg en annan cool grej, och "fortsätt prata, jag lyssnar" till trots så kanske inte det gör det bästa intrycket på en ny person.
Hur som helst, han (låt oss kalla honom "musikern" framöver) skrev ganska raskt efteråt att han hade haft roligt, och jag förklarade att jag bara är såhär hyper 10% av tiden och resterande 90% så är jag en hobbit som helst kramas nerbäddad i en filt.
Är hyfsat säker på att vi båda vill lära känna varandra mer, men tror att det blir svårt att få ihop en tid innan mellandagarna. Ingen akut attraktion (vilket jag nog ska se som en fördel, har lite för lätt att bli dopamintriggad då och inte riktigt behålla fokus på att lära känna innan jag vet vad jag vill) men definitivt en människa jag kan se mig vilja vara nära.
Imorgon har jag en promenad inbokad, har skrivit väldigt lite med den killen men jag tror att vi har en del gemensamt att prata om. Verkar gullig.
På tisdag har jag en "fika och titta på julmys", verkar också lätt att umgås med utifrån att jag omgående förklarade att jag förmodligen kommer vara lite socialt trött och han var genast med på noterna att välja ett lugnt ställe och ha promenad som plan b om det är mycket folk ute.
Lite tight schema nu men jag har skrivit med alla tre ett par veckor och då börjar det bli knepigt om man inte ses tycker jag. Just nu siktar jag dessutom in mig helt på folk som har landat en del i sitt sätt att ha poly-relationer, så jag kan ha flexibiliteten att varje sak kan få utvecklas till det som passar. Dejtar också bara folk som uttrycker att vänskap är ett möjligt utfall, det är inte så fixerat vad vi vill att det ska bli av det.