Och jag delar inte den uppfattningen alls.Som barnfri upplever jag det snarare att många med barn prioriterar bort vänner totalt, särskilt dom som inte har barn eftersom de är så upptagna med "barnlivet" särskilt när barnen är små, vilket inte är så konstigt, särskilt då kvinnor som oftast tar större ansvar för hem osv medan män i större utsträckning fortsätter med sina hobbys som också oftare sker utanför hemmet.
Men då är det kanske inte så konstigt att man blir ensam när man sticker upp huvudet ur barnbubblan och upptäckter att man tappat bort sina vänner
Kanske att folk tror att man är upptagen hela tiden för det är väldigt enkelt att bli borträknad. Ingen barnfri som ens frågar om man vill med.
Kl. Alltså jag förstår att det finns alla sorters föräldrar och barnfria, det var den grova generaliseringar jag säger emot där barn var ett stort hinder för att få/ha vänner som vuxen.