Dejtingtråden del 21

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag vet hur jag tänker, men hur skulle ni tänka i liknande scenario:
Jag har i några veckor haft tinderkontakt med en man som bor några timmar härifrån. Han känns vanlig och vettig och bra. Vi har lite smått diskuterat att ses här hos mig. Senast igår tänkte jag att det nog snart måste bli av.
Han har tidigare nämnt att båda hans föräldrar har dött - mamman för 5 år sedan och pappan ifjol. I samband med de diskussionerna bad jag om ursäkt om han tyckte att jag var för frågvis, och då svarade han att han svarar så gott han kan och "Ärlighet varar längst". Sånt gillar jag! ...men igår...då skulle han och tända ett ljus på pappans grav. Bra så. Jag frågade typ, "mamman då?" ...och skrev också att han inte behövde svara om han inte ville. Det tog hela dagen innan han svarade - att mamman lever, men de har ingen kontakt sedan ca 20 år och har egentligen aldrig haft någon kontakt sedan föräldrarnas skilsmässa då han var 3 år (nu 50).

Jag blev paff! Jo verkligen - "ärlighet varar längst" - in my ass...

Jag tappade helt smaken för den här trevliga mannen. Varför ljuga?
Vad säger ni?
Jag tycker det hade varit lättare från början om han hade sagt att han inte har nån kontakt med mamman.
Jag tänker att det är absolut inget man tar upp med någon man nyss har lärt känna så jag hade inte ens blinkat med att ha överseende med en sådan vit lögn.
 
Men då känns det väl smartare att välja ditt andra alternativ?

Har funderat en del på det som hände. Jag skrev också i ett meddelande att osanningen om mamman får mig att fundera på om allt annat han skrivit stämmer. Han har på inga sätt kommenterat detta, och jag tycker att han kanske skulle försvara det andra på nåt sätt om det bara var "mamma är död" som var lögn. Ja, den frågan lär bli att höra till kategorin; frågor man aldrig får svar på.
Känns surt.
Fast det kanske är jättekänsligt?
För tidigt att prata med dig om?
 
Jag tänker att det är absolut inget man tar upp med någon man nyss har lärt känna så jag hade inte ens blinkat med att ha överseende med en sådan vit lögn.
jag hade inte haft problem med en vit lögn om det inte kom ihop med "Ärlighet varar längst"
Fast det kanske är jättekänsligt?
För tidigt att prata med dig om?
Det kan det ju vara och om jag varit i den situationen hade jag hellre styrt bort från ämnet än ljugit.
 
Men då känns det väl smartare att välja ditt andra alternativ?

Har funderat en del på det som hände. Jag skrev också i ett meddelande att osanningen om mamman får mig att fundera på om allt annat han skrivit stämmer. Han har på inga sätt kommenterat detta, och jag tycker att han kanske skulle försvara det andra på nåt sätt om det bara var "mamma är död" som var lögn. Ja, den frågan lär bli att höra till kategorin; frågor man aldrig får svar på.
Känns surt.
Alltså ett sådant ifrågasättande hade gjort att jag fortare än kvickt hade sagt tack och adjö. Jag tycker faktiskt att det är värre än hans vita lögn som rörde en mycket privat sak.
 
jag hade inte haft problem med en vit lögn om det inte kom ihop med "Ärlighet varar längst"

Det kan det ju vara och om jag varit i den situationen hade jag hellre styrt bort från ämnet än ljugit.
Ja det var väl olyckligt formulerat men behöver verkligen inte betyda att det är en oärlig person överlag.
 
Påväg hem från Köpenhamn, fortfarande på rosa moln. Jag fick träffa ett gäng av hans vänner och kolleger, en av dem kläckte ur sig att han hade pratat mycket om mig och Köpenhamn blev lite generad men jag tyckte det var väldigt sött. Någon gång under andra kvällen så slank det ur honom att jag var världens bästa käresta, så ja... Då är det definierat då. Jag minns inte riktigt vad jag svarade. Inte riktigt samma. Men det känns bra! Ingen känsla av att vara begränsad eller något annat negativt. Bara bra :)
 
Ja det var väl olyckligt formulerat men behöver verkligen inte betyda att det är en oärlig person överlag.
Behöver inte betyda, nej, men jag själv är totalallergisk mot lögner och blir misstänksam då man ljuger om någon annans död - och i samma veva påstår att "ärlighet varar längst".
I synnerhet sambandet gör att jag känner mig väldigt osäker.
 
Åter på svensk mark, efter en trevlig helg i Finland. Känner en saknad, då jag inte vet när (eller om) vi kommer ses igen. 12 timmar restid enkel väg gör ju att fysiska träffar kommer vara sällsynta. Och nu har hon funderat på att acceptera ett erbjudande om doktorandtjänst.
 
Behöver inte betyda, nej, men jag själv är totalallergisk mot lögner och blir misstänksam då man ljuger om någon annans död - och i samma veva påstår att "ärlighet varar längst".
I synnerhet sambandet gör att jag känner mig väldigt osäker.

Jag kan verkligen köpa att man svarar undvikande eller t.o.m ljuger om nåt känsligt. Men att hitta på att nån är död är liksom över gränsen för mig. Jag har trasslat mig ur massor av frågor om min familj, och det läget är minst sagt känsligt, utan att dra till med nån sån lögn.
 
Åter på svensk mark, efter en trevlig helg i Finland. Känner en saknad, då jag inte vet när (eller om) vi kommer ses igen. 12 timmar restid enkel väg gör ju att fysiska träffar kommer vara sällsynta. Och nu har hon funderat på att acceptera ett erbjudande om doktorandtjänst.
Härligt att helgen blev lyckad! Kan ni inte ses och åka halva vägen var ibland? Vet du hur hon känner om det?
 
Jag har träffat JS tre gånger nu. Lunch i onsdags, utkväll i fredags där vi sen hamnade hos honom, och sen en soft dag igår hos mig med översovning till idag. Trevligt, mysigt roligt. Sex 1 gång, inte superbra men det kan det väl bli.
Men.
Han är så långt före mig. Verkar kär. Pratar om att han ska berätta för sina barn att han har träffat "någon som gör pappa lycklig".
Jag vill gärna träffa honom igen men jag är på dejtingstadiet. Jag vill även dejta andra om tillfälle ges. Jag vill inte definiera något och jag vill inte blanda in barn i det hela.
Jag tycker att jag har uttryckt det ganska klart när vi har skrivit. Men han bara skiner som en förälskad sol när han ser på mig. Det hade varit så praktiskt om jag också kunde vara så!
Jag vill inte dissa honom men jag måste förklara på något sätt. Blä.
 
Jag har träffat JS tre gånger nu. Lunch i onsdags, utkväll i fredags där vi sen hamnade hos honom, och sen en soft dag igår hos mig med översovning till idag. Trevligt, mysigt roligt. Sex 1 gång, inte superbra men det kan det väl bli.
Men.
Han är så långt före mig. Verkar kär. Pratar om att han ska berätta för sina barn att han har träffat "någon som gör pappa lycklig".
Jag vill gärna träffa honom igen men jag är på dejtingstadiet. Jag vill även dejta andra om tillfälle ges. Jag vill inte definiera något och jag vill inte blanda in barn i det hela.
Jag tycker att jag har uttryckt det ganska klart när vi har skrivit. Men han bara skiner som en förälskad sol när han ser på mig. Det hade varit så praktiskt om jag också kunde vara så!
Jag vill inte dissa honom men jag måste förklara på något sätt. Blä.

Tre gånger och vill berätta det för sina barn?
Hjälp! Jag hade flytt fältet.
Det där är mer än vad jag klarar av 🙈
 
Jag har börjat inse ett par saker. Jag har drygt 90 matchningar och 95% av dessa är utanför min stad eller 10+ mil ifrån. Eller det har jag väl gjort ganska länge, även om man försöker ljuga för sig själv. En stor anledning att de flesta konversationer rinner ut i sanden är pga avstånd. Man kan prata till varann i ett par dagar eller veckor tills dom inser att det kommer att bli svårt att dejta pga avståndet eller att dom inte känner sig flyttbara. Dels det, men att dom bor i ett område med 10 ggr större utbud och nya kandidater som bor närmare dyker hela tiden upp . Så varför skulle dom resa 30+ mil för att dejta mig ? Jag har hamnat i ett status quo. Antingen flytta eller leva singel resten av livet. De flesta flyttar ju pga jobb, men känns patetiskt att flytta pga kvinnoutbud. Dessutom innebär det att flytta ifrån min familj och försvårar drömmen om nyproducerad villa med havsnära läge. Den här staden är död när det gäller utbud... mest bara ensamstående kvinnor med barn.

Det kanske är dags att börja dejta kvinnorna med barn då.....? Vad skulle du förlora på att ge dem (eller iaf någon av dem) en chans?
 
Som vanligt känner jag att min hjärna går igång lite väl fort :banghead: Det är ju så härligt att vara lite kär, och jag vill njuta av det, men samtidigt inte låta känslorna springa iväg för långt.
Berättade för en kollega förut, då jag behövde ventilera lite. Kom då in på det faktum att jag varit kär så många gånger, men att det bara varit besvarat en gång :( Vill precis som de flesta som är lite kära att detta ska bli något bra, men känner också att jag kanske vill det mer ”än andra” just för att jag längtar så efter att få uppleva nått riktigt. Låter det rimligt?
Får öva på att försöka inte tänka för mycket, jag vet ju iaf att jag träffar honom igen till helgen. Så får vi se vad som händer... (pirrar bara jag skrev det :nailbiting:)
 
Behöver inte betyda, nej, men jag själv är totalallergisk mot lögner och blir misstänksam då man ljuger om någon annans död - och i samma veva påstår att "ärlighet varar längst".
I synnerhet sambandet gör att jag känner mig väldigt osäker.
Ja fast jag tänker att din känslighet behöver inte betyda att det är han som gör fel. Nu blir han lite uthängd som en person som betett sig illa för att han velat hålla en privat sak för sig själv. Kan man ens förvänta sig att omgivningen ska känna till en sådan känslighet innan den är noga förklarad?

Jag är istället känslig för din typ av ifrågasättanden, och det betyder ju inte att någon av oss är dumma. Men nog att vi inte ska inleda en relation. Det blir bara väldigt destruktivt.
 
Jag har träffat JS tre gånger nu. Lunch i onsdags, utkväll i fredags där vi sen hamnade hos honom, och sen en soft dag igår hos mig med översovning till idag. Trevligt, mysigt roligt. Sex 1 gång, inte superbra men det kan det väl bli.
Men.
Han är så långt före mig. Verkar kär. Pratar om att han ska berätta för sina barn att han har träffat "någon som gör pappa lycklig".
Jag vill gärna träffa honom igen men jag är på dejtingstadiet. Jag vill även dejta andra om tillfälle ges. Jag vill inte definiera något och jag vill inte blanda in barn i det hela.
Jag tycker att jag har uttryckt det ganska klart när vi har skrivit. Men han bara skiner som en förälskad sol när han ser på mig. Det hade varit så praktiskt om jag också kunde vara så!
Jag vill inte dissa honom men jag måste förklara på något sätt. Blä.
Om jag inte var rätt säker på att vi bor en bra bit från varandra hade jag trott att vi hade dejtat samma kille 😜. För mig blev det där alldeles för mycket så jag har avslutat det helt, dels för att jag fick panik av det och dels för att jag ganska snabbt kände att det aldrig skulle bli något seriöst av det från min sida (men jag hade gärna träffat honom förutsättningslöst). Två sekunder efter att jag hade avslutat det blockerade han mig överallt...🙄
 
Nä, jag tycker inte alls att han har velat hålla en privat sak för sig själv, då hade han ju kunnat kläcka ur sig just det. Han har ljugit och ändå påstått att han hedrar sanning. Det är det som klingar fel för mig.
Har jag missförstått eller svarade han inte på en ställd fråga utan chans till att fundera ut ett lämpligt svar?
 
Det kanske är dags att börja dejta kvinnorna med barn då.....? Vad skulle du förlora på att ge dem (eller iaf någon av dem) en chans?

Nja, jag vet inte om jag vill ha barn. Efter att jag har sett hur min bror har det med sina barn. Nu är det säkert skillnad på barn och barn. Men hans barn kan vara riktigt krävande.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Jag har en bror som blev diagnostiserad med autism i barndomen, aspekter hette det då. Vi är båda runt 40 år nu, så vi båda har levt med...
19 20 21
Svar
414
· Visningar
16 768
Senast: Mineur
·
Relationer Alltså jag spricker! Jag träffade precis en kille som va sååå söt! Hade jag inte varit i en monogam relation hade jag definitivt velat...
2
Svar
35
· Visningar
2 579
Senast: Palermo
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 260
Senast: gullviva
·
Relationer Har ni varit med om att möta en blick från någon som bränner till och världen stannar för en sekund? Jag har nu varit med om det totalt...
2
Svar
35
· Visningar
2 495
Senast: Roheryn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp