För min del är det inte en könsgrej, snarare så att jag inte vill känna att jag jagar. Jag vill bli jagad, det är min tur nu
Ta initiativet denna gång och se vart det lederFör min del är det inte en könsgrej, snarare så att jag inte vill känna att jag jagar. Jag vill bli jagad, det är min tur nu
Denna gång? Jag tog initiativet till första dejtenTa initiativet denna gång och se vart det leder
Jag hatar spel! Jag hatar ovisshet! Vi har hörts av efter dejten. Jag ville skrika ut när vi skildes åt NÄR SES VI IGEN?! men känner att det vore kanske lite väl intensivtFast det är ju inte att jaga att höra av sig efter en dejt
Men så kommer jag aldrig förstå mig på den sortens "spel" och tankar om att jaga vs jagas.
Jag hatar spel! Jag hatar ovisshet! Vi har hörts av efter dejten. Jag ville skrika ut när vi skildes åt NÄR SES VI IGEN?! men känner att det vore kanske lite väl intensivt
Jag skaaaaaaaa….Då är det ju bara att fråga
Han kanske är blyg, rädd för ett nej eller så vill han inte ses igen.
Var lite framåt och ta tag i det så slipper du ovisshet
men vad skriver man då? 
Jag har aldrig behövt fråga, S var väldigt tydlig med att han ville ses igen (och när han sen inte ville ses igen 
).Ja men då tyckte du ju att det var bra, så gör något liknande då?Jag skaaaaaaaa….
Jag tycker Tinder är bra. Har iofs aldrig provat nån annan.
Gud, vad har jag inte gjort för kärleken känner jag ibland. Men sen är jag ju Oxe och vi är väl romantiker har jag fått höra.
När jag var yngre kunde jag bli nästan som besatt i mina kärleksobjekt. Har bland annat lagt mig raklång i ett spårvagnsspår och vägrat gå hem när mitt kärleksintresse beordrat mig att ge mig av. "Vann" och fick följa med tillbaka
Kan känna att jag har varit skitjobbig ibland verkligen. Nästan aggressiv i min uppvaktning. Typ så man skäms lite nu såhär i efterhand. Har nog skrämt iväg en och annan med mina dramatiska och väldigt starka känslor, men det har också varit väldigt kul. Jag var bland annat jätteförälskad i en granne i sena tonåren, eller vi var inte grannar då men hade varit som barn. Och jag minns när han dök upp på en klubb på ett sunkhak en kväll, han plankade in och jag tyckte han var typ James Dean. Alltså jag var såååå hänförd. Försökte förmedla detta till honom och han förklarade då mycket sakligt att någon romans mellan oss kunde det aldrig bli för jag hade minsann ett par veckor tidigare HÅLLIT HAND med någon av hans polare på ett dansgolv. Så det gick icke. Trodde jag skulle dö av sorg, och sa väl nåt i den stilen också (Jaha då kan väl jag lika gärna GÅ OCH DÖ då). Och var så jäkla förbannad på "handgrabbing guy" (ja, han fick gå under det epitetet). Åh, those were the days.
Jag skaaaaaaaa….
GO YOU!!!
Man låter det gå tid så att man har möjlighet att må bra först och eventuellt så går man i terapi vid behov.
