Hittade precis den här tråden. Har läst och hoppat lite mellan sidorna och förundras över hur intressant det är att läsa om andras dejting.
Tidigare i tråden diskuterade ni hur det är att vara kär. Jag vet inte om jag varit det någon gång. Min första pojkvän blev jag intresserad av först efter att han talat om att han gillar mig. Den andra var i princip första bästa killen jag träffade från Tinder.. Båda förhållandena varade i 3+ år och jag hoppas ändå att jag lärt mig tillräckligt mycket om mig själv för att inte göra samma misstag igen.
Dejtar en kille från Tinder nu (dock den andra därifrån så inte första bästa
) men jag vet liksom inte vad jag känner. Vi träffades för första gången i början av maj och har sovit hos varandra flera gånger och träffat varandras mammor. Blir glad av att umgås med honom. Vi är dock typ varandras motsatser. Han är impulsiv/spontan och supersocial medan jag är introvert, behöver egentid/planering och tycker det känns jobbigt att behöva träffa alla hans vänner. Det behöver inte alltid vara ett problem såklart och samtidigt gillar jag att han vill ta med mig ut att göra saker. Men är jag kär? Nej. Får inte fjärilar i magen av tanken på honom och blir inte ledsen när jag funderar över ifall han inte är fortsatt intresserad. Måste jag bli kär? Är det oschysst att "bara vara" så länge det känns bra trots att jag kanske inser att det inte kommer hålla?