Dejtandet fortsätter del 15

Status
Stängd för vidare inlägg.
Hur är era föräldrar? Jag har vänner som alltid får höra om när de ska träffa någon och skaffa barn. Jag tycker det verkar extremt jobbigt.
Varje gång jag träffar henne(vilket är en gång i veckan ungefär) så undrar hon om jag har träffat någon och nämner att i min ålder är det vanligt att man skaffar barn. Hon är orolig för att hon ska bli för gammal för att orka passa mina barn :p
 
Apropå föräldrar, ni som är singlar - hur är era föräldrar? Mina frågar i princip aldrig om varken partner eller barn. Mamma håller sig undan det med högsta medvetenhet, hon vet att många väljer ett annat liv och vill inte att jag ska uppleva några förväntningar från hennes håll. Dessutom tycker hon det verkar himla skönt att leva ensam och förstår att många väljer det. Pappa är nog egentligen ganska nyfiken, men vi har alltid mer intressanta saker att prata om och drar iväg om allt från politik till att bygga möbler när vi pratar. Sedan har han fem barn så det finns väl inte tid till att luska i allas kärleksliv.

Hur är era föräldrar? Jag har vänner som alltid får höra om när de ska träffa någon och skaffa barn. Jag tycker det verkar extremt jobbigt.

De gav upp efter 30. I samma veva som pappa styrkt av ett antal whiskey ringt och försiktigt frågat mamma om jag "spelade för andra laget?" eftersom jag var 30 och varken var gift, hade barn eller ens en karl ;)

Mamma slutade hinta om barn när brorsan levererade två. Numera är jag ju steriliserad och de vet det.

Jag är det svarta fåret och de har nog gett upp ang giftermål med ;P
 
Apropå föräldrar, ni som är singlar - hur är era föräldrar?

Jag tror att mina gett upp, för de säger eller frågar aldrig något om dejting osv. Lika glad är jag för det, eftersom jag inte vill behöva ta en hel diskussion om att jag är asexuell och därför har extremt liten chans att någonsin träffa en partner som är rätt för mig. Jag tror inte de skulle förstå problemet ändå, tyvärr.
 
Ja alltså, vad ska man svara på det liksom? "Okej fixar en fru i morgon då" :p O_o

Hehe, jag brukar svara.
Äsh, finns väl viktigare saker än fru & barn. Bättre att vara singel och fri! . Då blir hon lite sur ... :p

Sen brukar hon svara. Men du som ser så bra ut, borde inte ha några problem att finna en tjej och att hon sett den och den tjejen som hade passat så bra till mig :cautious:. Ge inte upp.

Näe, jag har inte gett upp. Men det är inte så lätt :p
 
Senast ändrad:
Jag tror att mina gett upp, för de säger eller frågar aldrig något om dejting osv. Lika glad är jag för det, eftersom jag inte vill behöva ta en hel diskussion om att jag är asexuell och därför har extremt liten chans att någonsin träffa en partner som är rätt för mig. Jag tror inte de skulle förstå problemet ändå, tyvärr.

Jag förstår!
 
Apropå föräldrar, ni som är singlar - hur är era föräldrar? Mina frågar i princip aldrig om varken partner eller barn. Mamma håller sig undan det med högsta medvetenhet, hon vet att många väljer ett annat liv och vill inte att jag ska uppleva några förväntningar från hennes håll. Dessutom tycker hon det verkar himla skönt att leva ensam och förstår att många väljer det. Pappa är nog egentligen ganska nyfiken, men vi har alltid mer intressanta saker att prata om och drar iväg om allt från politik till att bygga möbler när vi pratar. Sedan har han fem barn så det finns väl inte tid till att luska i allas kärleksliv.

Hur är era föräldrar? Jag har vänner som alltid får höra om när de ska träffa någon och skaffa barn. Jag tycker det verkar extremt jobbigt.

Min otroligt seriösa och pliktrogna brorsa höll på att gå under när jag skiljde mig.
Efter det engagerade han sig ganska mycket hur det går för mig. Nu har han dock gett upp och går efter det han inte vet mår han inte dåligt över :p
 
Min otroligt seriösa och pliktrogna brorsa höll på att gå under när jag skiljde mig.
Efter det engagerade han sig ganska mycket hur det går för mig. Nu har han dock gett upp och går efter det han inte vet mår han inte dåligt över :p

Min bror är fortfarande lite "Jaha och vem fan är det då?" när det dyker upp ett manligt namn. Vilket är fånigt kul för att vi båda vet att han är den minst överbeskyddande brorsan i världen som struntar helt i vem jag träffar :p Såvida det inte skulle bli seriöst då, då hade han nog blivit nyfiken på sin nya familjemedlem.
 
Jag förstår!

Jag tror också att jag till viss del slipper undan för att jag har syskon som sedan länge skaffat både partner och barn. Mitt ointresse hade nog setts som mycket allvarligare om jag var enda barnet, eftersom mina föräldar är väldigt familjekära typer som gärna vill ha en hel skock med barnbarn.
 
Jag tror också att jag till viss del slipper undan för att jag har syskon som sedan länge skaffat både partner och barn. Mitt ointresse hade nog setts som mycket allvarligare om jag var enda barnet, eftersom mina föräldar är väldigt familjekära typer som gärna vill ha en hel skock med barnbarn.

Samma här, storebror är nygift så skulle mina föräldrar vara lagda åt "tjat" hållet så hade nog ändå han varit den som fick höra till tjat om barn.

Man önskar ju att föräldrarnas främsta intresse ska vara att man är lycklig, oavsett hur. Att tjata om familj och barn för deras egen tillfredsställelses skull känns väldigt själviskt.
 
Min bror är fortfarande lite "Jaha och vem fan är det då?" när det dyker upp ett manligt namn. Vilket är fånigt kul för att vi båda vet att han är den minst överbeskyddande brorsan i världen som struntar helt i vem jag träffar :p Såvida det inte skulle bli seriöst då, då hade han nog blivit nyfiken på sin nya familjemedlem.

Haha :D
Min bror är väldigt beskyddande, jag är hans enda syster och dessutom yngre.
Han gillar aldrig någon som jag träffar :p
 
Jag tror också att jag till viss del slipper undan för att jag har syskon som sedan länge skaffat både partner och barn. Mitt ointresse hade nog setts som mycket allvarligare om jag var enda barnet, eftersom mina föräldar är väldigt familjekära typer som gärna vill ha en hel skock med barnbarn.

Det spelar ingen roll att min brorsa har 3 barn. Han bor ju i Sthlm så hon får inte träffa dom så ofta som hon skulle vilja :p .
 
Ja, det är klart att jag gör. Om ingen ville ha mig när jag var smal, vältränad, ung och ganska söt, så lär ju ingen vilja ha mig nu när jag är "gammal", tjock och anskrämlig heller. :meh:
En fördel med att bli gammal är ju att man får mer realistiska förväntningar på vad en relation ska vara och vad som är viktigt i den. Just det där att det är mindre viktigt hur man är än hur man ser ut tex.
 
Apropå föräldrar, ni som är singlar - hur är era föräldrar? Mina frågar i princip aldrig om varken partner eller barn. Mamma håller sig undan det med högsta medvetenhet, hon vet att många väljer ett annat liv och vill inte att jag ska uppleva några förväntningar från hennes håll. Dessutom tycker hon det verkar himla skönt att leva ensam och förstår att många väljer det. Pappa är nog egentligen ganska nyfiken, men vi har alltid mer intressanta saker att prata om och drar iväg om allt från politik till att bygga möbler när vi pratar. Sedan har han fem barn så det finns väl inte tid till att luska i allas kärleksliv.

Hur är era föräldrar? Jag har vänner som alltid får höra om när de ska träffa någon och skaffa barn. Jag tycker det verkar extremt jobbigt.

Tycker också det verkar sjukt jobbigt!!

Min frågar knappt, ibland kanske om man träffar någon. Men jag har ju inte varit singel så länge och ingen av dem tyckte nog mitt förra förhållande var på topp direkt. De litar helt o fullt på att jag klarar mig bra själv o är nöjd o glad, jag och min bror har alltid gjort det o är väldgt trygga. VERKLIGEN inget tajt om partner/barnbarn. Ligger inte för dem alls o de är måttligt engagerade i de de redan har.

Min dejts mamma tyckte det var lite klurigt vad hon skulle kalla mig för (alltså typ etikett, hon säger ju mitt namn såklart :D) men det löste sig nog bra när de snackade om det. Hela familjen är (trots att mamman är någon höjdarpräst) väldigt typisk lundensiskt moderna och socialt intresserade, medvetna och okomplicerade. De i sin tur är också rena motsatsen till att ha förväntningar på sina barn vilket såklart också gäller deras relationer. Väldigt avslappnat och man känner sig bara önskad för den person man är, inte hurvida man skulle passa in i någon sorts mall. Jag känner inte ens att jag är där som en dejt utan bara som mig själv.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Har tänkt lääänge nu att jag måste skriva av mig här på buke åter igen för att få lite råd från kloka individer. Jag har varit singel...
2 3
Svar
58
· Visningar
13 718
Senast: LovingLife
·
Mat Har lite tråkigheter med min hormonbalans och kroppen spelar några illustiga spratt under den nya behandlingen. Kom att tänka på min Go2...
9 10 11
Svar
217
· Visningar
17 431
Senast: mamman
·
Tjatter Välkomna till leken “skyll er själva som ger mig ideer”. Då jag just nu är lite upptagen blir det inga roliga teman eller uppdateringar...
40 41 42
Svar
827
· Visningar
14 841
Senast: Niyama
·
Tjatter Välkomna till den nya terminen på Bukefalos universitetet. Under hösten kommer ni få läsa spännande kurser så som “Hårig eller bara...
94 95 96
Svar
1 914
· Visningar
41 748
Senast: Hedinn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp