Tack snälla ni för omtanken, det är tack vare mina föräldrar jag vågade ringa och nu är jag glad att jag lyssnade på dom. Vad jag måste inse är att jag är dålig på att lyssna på min kropp och ta dess signaler på allvar. Jag blev så rädd bara när läkaren kom in och pratade så allvarligt med mig att jag som aldrig gråter ringde till mamma när jag väntade på läkarens slutgiltiga ord och helt plötsligt började gråta.
Jag fick åka hem men läkaren sa att läget är allvarligt och jag får inte tveka att komma tillbaka vid minsta försämring eller om det inte blir bättre, att dom vill ha mig kvar levande så jag får inte riskera något. Han konstaterade att det med största sannolikhet är Coronaviruset och att jag har lunginflammation, att han träffat på flera astmatiker som blivit väldigt sjuka i Corona och att många låtit som mig. Lunginflammationen är troligtvis virusrelaterad men han vågar inte chansa så jag ska få antibiotika för lunginflammationen och sen kortisonbehandling för att få bort allt slem i lungorna. Han var väldigt proffsig och snabb och snäll.
Att min situation är så pass allvarlig som den faktisk är fattade jag inte förrän läkaren sa att jag måste komma tillbaka vid tvekan, att det handlar om liv och död.
Och en av anledningarna till att jag inte sökte hjälp var just det här med att det inte finns botemedel mot Corona. Men om kortisonet får bort slemmet i lungorna kommer det bli lättare att andas så viruset finns kvar men jag mår bättre. En stor vinst.
Men jag är rädd nu, jag var inte så rädd innan. Tänkte att det ju bara "kanske" var Corona men nu verkade läkaren helt säker och när han sa att det är stor risk att det blir långdraget eller ännu värre och pratade om risken med Corona samtidigt med astma så blev jag rädd. Vet inte riktigt hur man hanterar den här rädslan. Att få en Coronadiagnos och lunginflammations diagnos och få höra att det kan bli en fråga om liv och död. Tacksam dock att jag är stabil nog att få kurera mig med medicinerna och karantänen här hemma istället för att bli inlagd.
Ta hand om er ni också