Corona, förkylning, vanlig feber, lite allmän nedsathett?

[Lillefrun]

Ja det blir att man får tänka helt annorlunda nu, saker som man kanske inte ens hade reagerat på blir stora i dagsläget.

På ett sätt är det "enklare" när man har feber, huvudvärk, hosta, svårt att andas och extrem trötthet för då finns det liksom inga gråzoner. Det är liksom tydligt att jag är sjuk.

Däremot funderar jag på hur jag ska veta när jag är helt symtomfri men jag tänker att jag får gå på feberfri och sen bedöma allmäntillståndet.

 

[Lillefrun]

Jag vet inte om detta är nåt annat eller corona, men koncentrationsförmågan är verkligen påverkad, jag har en mycket tung kropp, huvudvärk och feberkänningar - och kraschad mage.

Har 1,5 timme på mig att söka ett jobb som jag verkligen borde söka, men totalt förlorat intresset för, p g a att det är för jobbigt att försöka koncentrera sig.

Igår hade jag torrhosta. Idag bara nån enstaka hostning. Ont i huvet och ögonen. Feberkänningar och noll ork stundvis. Aptiten är i a f tillbaka.

Det där med koncentrationsförmågan har jag märkt av och att jag har svårt att fokusera blicken och koordinera min rörelser.

Jag har sen en månad tillbaka börjat spela piano/keyboard och nu när jag försökt har jag svårt att se noterna, svårt att fatta hur jag ska lägga händerna på tangenterna och svårt att få ett flöde i spelet för att jag inte kan fokusera på noterna och händerna hänger liksom inte med. Jag har redan kommit så pass i spelandet att jag i vanliga fall vet på ett ungefär var alla tangenter är så jag behöver kanske bara kolla lite var jag sätter händerna eller inte kolla alls i vanliga fall. Igår fattade jag inte ens var jag skulle spela när jag tittade på tangenterna.

Jag tror det beror mycket på att jag är så trött, hjärnan hänger inte med. Vet inte om det är vanligt vid influensa men tänker att det är lite naturligt när man är sjuk. Men det är lite obehagligt.

 

[Lillefrun]

En fråga, det här med feber är ju lite klurigt. Just nu räknas min temp som feber rent praktiskt men jag har i vanliga fall låg temp, 35,9-36,1 oftast även sent på dagen, går aldrig över 36, 5 och har jag så hög är det väldigt ovanligt och jag börjar må dåligt. Istället har jag problem med att jag ofta får undertemp, runt 35,3 är inte ovanligt och då mår jag skit verkligen, det känns som att jag har jätte hög feber.

Men hur ska jag tänka nu, ska jag vänta tills tempen är tillbaka på min normala under 36,5 fast att man rent objektivt bedöms feberfri på högre temp? Det borde väl vara min normala temp jag ska utgå ifrån och inte andras?

 

[SiZo]

En fråga, det här med feber är ju lite klurigt. Just nu räknas min temp som feber rent praktiskt men jag har i vanliga fall låg temp, 35,9-36,1 oftast även sent på dagen, går aldrig över 36, 5 och har jag så hög är det väldigt ovanligt och jag börjar må dåligt. Istället har jag problem med att jag ofta får undertemp, runt 35,3 är inte ovanligt och då mår jag skit verkligen, det känns som att jag har jätte hög feber.

Men hur ska jag tänka nu, ska jag vänta tills tempen är tillbaka på min normala under 36,5 fast att man rent objektivt bedöms feberfri på högre temp? Det borde väl vara min normala temp jag ska utgå ifrån och inte andras?

Ja vänta till normaltemp för dig!

 

[Lillefrun]

fel

 

[Lillefrun]

Ja vänta till normaltemp för dig!

Ja det borde ju vara det vettigaste.

Jag har lite dille på det här med att ta tempen så jag har stenkoll på hur jag ligger till och vad som är normalt för mig. Började med att jag skulle ta reda på ponnyns normaltemp så att jag hade något att jämföra med vid misstanke om sjukdom.

Ville ha samma koll på mig själv så började ta tempen för att se var jag låg. Sen iom anorexin blev det viktigt i och med att jag hade extrem undertemp och sjukvården började reagera.

Sen har det rullat på. I och med att jag har JÄTTE svårt att tyda min kropp, lyssna på dess signaler, göra det som är snällt mot mig själv osv har det blivit att jag känt mig tvungen att ta tempen för att godkänna ifall jag är sjuk eller inte och därmed avgöra om jag förtjänar att få vila. Därför vågar jag inte ta Panodil nu för jag VET att om febern sjunker kommer jag inte kunna tillåta mig att vila, jag kommer inte känna kroppens övriga signaler då jag övat mig på att ignorera dom i hela mitt liv.

Har också en extremt självdestruktiv sida som hatar min kropp enormt och då när jag ser ett tydligt tecken på att kroppen mår dåligt så känner jag en liten stund en lättnad. Att kroppen får vad den förtjänar, att den får må lika dåligt som jag gör psykiskt

 

[EmmaBovary]

Det där med koncentrationsförmågan har jag märkt av och att jag har svårt att fokusera blicken och koordinera min rörelser.

Jag har sen en månad tillbaka börjat spela piano/keyboard och nu när jag försökt har jag svårt att se noterna, svårt att fatta hur jag ska lägga händerna på tangenterna och svårt att få ett flöde i spelet för att jag inte kan fokusera på noterna och händerna hänger liksom inte med. Jag har redan kommit så pass i spelandet att jag i vanliga fall vet på ett ungefär var alla tangenter är så jag behöver kanske bara kolla lite var jag sätter händerna eller inte kolla alls i vanliga fall. Igår fattade jag inte ens var jag skulle spela när jag tittade på tangenterna.

Jag tror det beror mycket på att jag är så trött, hjärnan hänger inte med. Vet inte om det är vanligt vid influensa men tänker att det är lite naturligt när man är sjuk. Men det är lite obehagligt.

Ja, det är vanligt att känna att hjärnan inte hänger med när man är trött eller sjuk överlag, influensa inräknat. Men du, har du pratat något mer med vårdpersonal? Finns det någon du kan prata med förutom din terapeut som du sa var sjuk? När du som du beskriver i andra inlägg har svårt att tyda kroppens signaler, framstår det i dagsläget som ganska viktigt att du kan bolla med vårdpersonal som känner till din historik om hur du ska gå tillväga. Liksom, det är svårt nog att hantera att vara sjuk i en vanlig influensa när man har en historik med ätstörningar osv, men det blir ju ett lager till när finns riktlinjer att förhålla sig till för samhällets skull.

 

[Lillefrun]

Ja, det är vanligt att känna att hjärnan inte hänger med när man är trött eller sjuk överlag, influensa inräknat. Men du, har du pratat något mer med vårdpersonal? Finns det någon du kan prata med förutom din terapeut som du sa var sjuk? När du som du beskriver i andra inlägg har svårt att tyda kroppens signaler, framstår det i dagsläget som ganska viktigt att du kan bolla med vårdpersonal som känner till din historik om hur du ska gå tillväga. Liksom, det är svårt nog att hantera att vara sjuk i en vanlig influensa när man har en historik med ätstörningar osv, men det blir ju ett lager till när finns riktlinjer att förhålla sig till för samhällets skull.

Jag pratade med VC i måndags men mår sämre än då, andningsproblemen kom samma eftermiddag efter att vi pratat så det tog jag ju inte upp då men med ökade doser astmamedicin fungerar det ok.

Ja det är verkligen mycket som spökar när man mår dåligt. Vet inte vem jag ska prata med. Har mitt boendestöd men känner inte dom så väl än. En av dom ville ju träffas idag trots att jag är sjuk men det avstyrde jag. Hen har sagt att vi kan prata i telefon men jag tror inte jag orkar det och jag är rädd för att prata i telefon i vissa sammanhang. Blir nervös och får ångest bara av att tänka på det.

Hen vill nog ta upp lite saker som jag tog mod till mig att skriva om för 2 veckor sedan i ett sms om att jag har mycket självmordstankar, känner att jag bara vill skära bort delar av min kropp och har en väldans ångest som jag inte kan hantera. Saker jag försöker knuffa undan nu när jag sitter här ensam hemma och jag vet inte om jag orkar hantera både sjukdomen och att prata om det som är så jobbigt.

Kan nästan aldrig prata om svåra saker men jag har lättare för att skriva, därav smset i och med att mina 2 boendestödjare sagt att det är svårt att nå mig då jag alltid har en mask på och döljer allt och att det är svårt att tyda mig och att jag ska försöka vara mer öppen och visa vad jag verkligen känner och våga säga dom sakerna. Det kan jag inte så jag skrev istället, även det sjukt jobbigt.

 

[EmmaBovary]

Jag pratade med VC i måndags men mår sämre än då, andningsproblemen kom samma eftermiddag efter att vi pratat så det tog jag ju inte upp då men med ökade doser astmamedicin fungerar det ok.

Ja det är verkligen mycket som spökar när man mår dåligt. Vet inte vem jag ska prata med. Har mitt boendestöd men känner inte dom så väl än. En av dom ville ju träffas idag trots att jag är sjuk men det avstyrde jag. Hen har sagt att vi kan prata i telefon men jag tror inte jag orkar det och jag är rädd för att prata i telefon i vissa sammanhang. Blir nervös och får ångest bara av att tänka på det.

Hen vill nog ta upp lite saker som jag tog mod till mig att skriva om för 2 veckor sedan i ett sms om att jag har mycket självmordstankar, känner att jag bara vill skära bort delar av min kropp och har en väldans ångest som jag inte kan hantera. Saker jag försöker knuffa undan nu när jag sitter här ensam hemma och jag vet inte om jag orkar hantera både sjukdomen och att prata om det som är så jobbigt.

Kan nästan aldrig prata om svåra saker men jag har lättare för att skriva, därav smset i och med att mina 2 boendestödjare sagt att det är svårt att nå mig då jag alltid har en mask på och döljer allt och att det är svårt att tyda mig och att jag ska försöka vara mer öppen och visa vad jag verkligen känner och våga säga dom sakerna. Det kan jag inte så jag skrev istället, även det sjukt jobbigt.

Jag tycker att du ska försöka prata i telefon med någon av boendestödjarna ändå, inte nödvändigtvis om vad du skrev om sagda sms (om du inte blir akut dålig, såklart) men om hur du ska förhålla dig till självkarantän. Kanske kan det vara enklare om det är mer praktiska saker, snarare än vad du känner? För i och med att du lätt verkar spinna iväg gällande temperatur, råd om panodil och dylikt så känns det som att det vore vettigt om du fick prata med vårdpersonal som kan ge dig mer handfasta råd. I och med att du är van att trycka undan kroppens signaler, så är det kanske svårt för dig att avgöra om du är frisk och hur länge du borde sitta i självkarantän. Eventuellt så kanske du kan få den hjälpen och klarheten från dina vårdkontakter

 

[Lillefrun]

Jag tycker att du ska försöka prata i telefon med någon av boendestödjarna ändå, inte nödvändigtvis om vad du skrev om sagda sms (om du inte blir akut dålig, såklart) men om hur du ska förhålla dig till självkarantän. Kanske kan det vara enklare om det är mer praktiska saker, snarare än vad du känner? För i och med att du lätt verkar spinna iväg gällande temperatur, råd om panodil och dylikt så känns det som att det vore vettigt om du fick prata med vårdpersonal som kan ge dig mer handfasta råd. I och med att du är van att trycka undan kroppens signaler, så är det kanske svårt för dig att avgöra om du är frisk och hur länge du borde sitta i självkarantän. Eventuellt så kanske du kan få den hjälpen och klarheten från dina vårdkontakter

Såg precis ditt svar, hann smsa boendestödet om att jag inte orkar prata men hen sa att jag kan ringa eller smsa när jag vill.

Hur menar du med råd kring dom sakerna? Menar du att jag kan ha svårt att ta rätt beslut och ta hand om mig?

 

[EmmaBovary]

Såg precis ditt svar, hann smsa boendestödet om att jag inte orkar prata men hen sa att jag kan ringa eller smsa när jag vill.

Hur menar du med råd kring dom sakerna? Menar du att jag kan ha svårt att ta rätt beslut och ta hand om mig?

Nej nej, jag menade inte att du inte kan ta hand om dig själv. Men när du ändå frågar om råd här, så är det väl mycket bättre att fråga den vårdpersonal som normalt sett är runt dig?

 

[Lillefrun]

Nej nej, jag menade inte att du inte kan ta hand om dig själv. Men när du ändå frågar om råd här, så är det väl mycket bättre att fråga den vårdpersonal som normalt sett är runt dig?

Aha, då förstår jag. Imorgon om min terapeut är frisk ringer hon men när vi pratade sist mådde hon inte så bra så är rädd att hon är sjuk. Men för tillfället har jag ingen medicinsk vårdkrets kring mig och ingen att prata med om det.

 

[Lillefrun]

En fråga jag känner att jag måste ta upp med min terapeut är det här med vad ordet "vila" innebär.

Jag älskar att spela piano men känner ju nu att jag mår väldigt dåligt av att bara göra det en liten stund, klarar att ta mig igenom en halv låt och sen är det stopp och jag har svårt redan från början, mår som när jag inte gör något alls utan bara sitter i soffan men det märks inte på samma sätt när jag inte gör något som kräver något. Samtidigt är det ju inte mer fysiskt krävande än att sitta i soffan, det enda jag rör på är ju fingrarna.

Jag blir ju trött på att bara kolla på tv och buke och får för mig att jag kan göra något mer, men sen blir det ju inget bra. Det är bara så långtråkigt, samtidigt mår jag så pass dåligt att den graden av uttråknad som man skulle känna i vanliga fall inte inträffar för att jag inte orkar något. Hade jag varit frisk och varit tvungen att sitta i soffan i 6 dagar hade jag klättrat på väggarna nu, nu i dagsläget orkar jag inte bry mig riktigt egentligen. Men en del av mig vill göra lite annat och då piano är favosysslan utöver att träna med hundarna så har jag gett spelandet några försök. Förstår inte hur det kan vara så ansträngande.

Men kanske är det soffläge som får gälla åtminstone idag även om jag har en ny låt jag börjat öva på och som lockar...

 

[SiZo]

En fråga jag känner att jag måste ta upp med min terapeut är det här med vad ordet "vila" innebär.

Jag älskar att spela piano men känner ju nu att jag mår väldigt dåligt av att bara göra det en liten stund, klarar att ta mig igenom en halv låt och sen är det stopp och jag har svårt redan från början, mår som när jag inte gör något alls utan bara sitter i soffan men det märks inte på samma sätt när jag inte gör något som kräver något. Samtidigt är det ju inte mer fysiskt krävande än att sitta i soffan, det enda jag rör på är ju fingrarna.

Jag blir ju trött på att bara kolla på tv och buke och får för mig att jag kan göra något mer, men sen blir det ju inget bra. Det är bara så långtråkigt, samtidigt mår jag så pass dåligt att den graden av uttråknad som man skulle känna i vanliga fall inte inträffar för att jag inte orkar något. Hade jag varit frisk och varit tvungen att sitta i soffan i 6 dagar hade jag klättrat på väggarna nu, nu i dagsläget orkar jag inte bry mig riktigt egentligen. Men en del av mig vill göra lite annat och då piano är favosysslan utöver att träna med hundarna så har jag gett spelandet några försök. Förstår inte hur det kan vara så ansträngande.

Men kanske är det soffläge som får gälla åtminstone idag även om jag har en ny låt jag börjat öva på och som lockar...

Vad vila är beror ju väldigt mkt på vilket skick man är i för tillfället tänker jag.


För tex en frisk lantbrukare så kanske det är vila om han bara mockar ur stallet en gång på dagen.
Medans för dig som uppenbarligen är rejält nedsatt så kan det vara att bara ligga i sängen och stirra i taket.

Både buke och piano kräver ju ändå ett visst mått av koncentration, alltså att du anstränger hjärnan. Så det är väl inte helt orimligt att du inte orkar med det om du är ordentligt påverkad.

Varför inte prova att sova lite? Jag försöker alltid sova så mkt som möjligt när jag är riktigt sjuk. Man blir frisk fortare och tiden går fortare.

 

[malumbub]

Här har feber övergått till räserbajs och hela familjen är drabbad. Pratade med förskolan igår. 2 av 3 pedagoger var hemma med magsjuka. Igår var det 4 barn (av 12) på avdelningen.
Idag är jag fortfarande lite matt i kroppen, och lite huvudvärk. Trodde magen repat sig, men tydligen inte.

Äntligen skiner solen i a f. Det gör isoleringen lite lättare, för då orkar man gå ut i trädgården med en helt annan energi.

 

[Lillefrun]

Jag skrev i Covid-19 tråden att jag ska till läkaren idag då 1177 och VC tycker jag har symptom på lunginflammation och/eller influensa/Covid-19. Eller som sköterskan på VC så snällt sa så kan det ju vara en förkylning, tror hon ville lugna mig efter allt allvarligt prat. ÄR det en förkylning får jag nog sätta ett kors i taket för jag har aldrig mått så här av en förkylning. Värsta förkylningen i manna minne

Jag tror inte det är lunginflammation men kanske influensa / Covid men värre än så tror jag inte det är. Mår ju hemskt dåligt men vill inte utgå från det värsta så jag väntar till 16 på läkarundundersökningen och tänker att om jag får en läkartid direkt nu när jag ringde så behöver jag hjälpen, jag bad liksom om ursäkt till dom för att jag tog upp plats och tid för dom som är sjuka på riktigt men dom valde att ge mig hjälp och tog mig på allvar.

Är nervös för att träffa läkaren, blir alltid det av läkarbesök men nu undrar jag ju verkligen vad det är och fast att jag inte vill tänka det värsta så hade jag inte ens tänkt tanken på att det kan vara lunginflammation men då 1177 sa det både igår och idag och när även ssk på VC sa det idag så väcker det ju en liten oro.

 

[Lillefrun]

Hoppas av hela mitt hjärta att det inte är min ordinarie läkare för han tar inget på allvar. Sitter där med blodprovsresultat som tidigare läkare bedömt som att dom måste hanteras och ges medicin emot och han tvekar och vill bara vänta ut det fast det varit dåligt länge.

 

[SaraXX]

Jag har stannat hemma pga att det känns konstigt/ont i halsen (det gör inte ont-ont, men svårt att förklara).

Så här är det för mig.
Dag 1: Man kör intervaller i kallt väder och blir superflåsig.
Dag 2: Liksom lite öm i luftrören (och träningsvärk då såklart).

Jag har känt så (minus träningsvärk) i en vecka nu. Inga andra symtom alls. Bara känns lite ovant "ömt" i luftrören när jag tar djupa andetag.

Alltså, jag har inte kört intervaller, det var bara för att förklara känslan. Jag har inte ont i halsen på vanligt sätt, inte hosta, inget slem osv.

Skumt.

 

[Lillefrun]

Så här är det för mig.
Dag 1: Man kör intervaller i kallt väder och blir superflåsig.
Dag 2: Liksom lite öm i luftrören (och träningsvärk då såklart).

Jag har känt så (minus träningsvärk) i en vecka nu. Inga andra symtom alls. Bara känns lite ovant "ömt" i luftrören när jag tar djupa andetag.

Alltså, jag har inte kört intervaller, det var bara för att förklara känslan. Jag har inte ont i halsen på vanligt sätt, inte hosta, inget slem osv.

Skumt.

Menar du att du är orolig att du har Covid-19? Jobbar du ? Det är så himla svårt i dessa tider med vad som är vad. I vanliga fall skulle jag inte brytt mig minsta lilla om en lite öm hals. Känns det både i vila och aktivitet?

 

[SaraXX]

Menar du att du är orolig att du har Covid-19? Jobbar du ? Det är så himla svårt i dessa tider med vad som är vad. I vanliga fall skulle jag inte brytt mig minsta lilla om en lite öm hals. Känns det både i vila och aktivitet?

Nej jag är inte orolig alls. Jag jobbar men inte tillsammans med folk. Jag ville bara ge exempel på ytterligare skumma symtom, som man inte vet vad det är. Jag är i princip alltid frisk annars, så detta är något ovanligt. Det känns både i vila och aktivitet, även om jag inte har provat att träna med det.