Barns konst utveckling

Golden_Heart

Trådstartare
Följer era barn den konstutveckling som de ska enligt böcker eller är de bättre eller sämre beroende på förskola/omgivning eller att de har bättre grov motorik än fin motorik? Tror ni att det är skillnad på barn som går i storstad på förskola än de i småstad eller ännu mindre tex by förskola?
Sitter ni mycket och ritar hemma så att barnet ser andra som gör konst eller lämnar ni det bara dithän?
 
Sv: Barns konst utveckling

Våra flickor har alltid ritat otroligt mycket och det är ett intresse de delar med sin pappa. Han delar med sig av tips, de ritar av en del av det han målar etc.
Jag tror definitivt på att man blir bättre ju mer man tränar (det gäller ju allt!) men vissa har ännu bättre fallenhet än andra.

Jag själv är inte förtjust i att rita och högst medelmåttig men jag hade säkert kunnat lära mig rita bättre om jag tränat mer och fått handledning.

Är dock inte barnet intresserat så tror jag att man ska vara ytterst lyhörd som förälder och inte pracka på det en massa teckningslektioner.
 
Sv: Barns konst utveckling

Behöver ju inte ha en massa teckningslektioner men med barns utveckling när det gäller måla och rita så ska de enligt många forskare etc etc kunna klara av vissa saker vid vissa åldrar. Sedan finns det alltid extrem fall åt ena eller andra hållet.
 
Sv: Barns konst utveckling

Själv ser jag barns utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Ibland händer det mycket på den ena fronten, men inte på den andra. Det viktiga är att det sker en märkbar utveckling över tid, med något. Inte specifikt vad. Jag tycker det är bra att BVC följer upp, men det är knappast så viktigt som i deras papper att barnen följer allt till punkt och pricka.

Själv tycker jag inte att just ritande är något man måste lägga ned mycket tid på. Både finmotorik och skapande kan man träna på många andra sätt. Men är barnet intresserat är det så klart jätteroligt att utveckla.
 
Senast ändrad:
Sv: Barns konst utveckling

Jovisst, jag vill minnas att man testar om de kan rita en huvudfoting vid fyraårskontrollen. Det har absolut ingenting med "konstutveckling" att göra, utan är snarare ett sätt att testa att de ser, förstår och återger verkligheten på ett åldersadekvat vis.

Jag kommer från en familj där hyfsat goda talanger i teckning går i arv, och barnen har generation efter generation vanligtvis ritat betydligt mer avancerade bilder än huvudfotingar hos BVC. Det är lite olika hur BVC-sköterskorna har uppfattat det. En del har tolkat det som "avancerat", andra som "omoget".

Jag tror att den viktigaste pedagogiska åtgärden, om man nu tycker att det är viktigt att barnen ritar, målar och donar, är att tillhandahålla materialet i en anda av det finns mer.
 
Sv: Barns konst utveckling

Följer era barn den konstutveckling som de ska enligt böcker eller är de bättre eller sämre beroende på förskola/omgivning eller att de har bättre grov motorik än fin motorik? Tror ni att det är skillnad på barn som går i storstad på förskola än de i småstad eller ännu mindre tex by förskola?
Sitter ni mycket och ritar hemma så att barnet ser andra som gör konst eller lämnar ni det bara dithän?

Jag vet inte om jag tycker att barns eller vuxnas ritande för nöjes skull är konst, snarare är det just att rita lite. Verkshöjden blir ju sällan såpass att man kan kalla det konst när vi glada amatörer är i farten, riktig konst är svårt, och det är nog extremt få barn som kan kallas konstnärer.

Om du menar utveckling i teckning, så ritar vi ibland hemma, men inte särskilt ofta. Ingen av oss är särskilt road av det. Finmotoriken är rätt bra hos barnet, han älskar att leka med klossar, och övar finmotoriken den vägen. Teckning är ju inte det enda sättet att träna finmotorik.

Min gissning är att barns utveckling på tecknarfronten beror rätt mycket på talang och intresse, barn gör ju det de tycker är roligt, och då blir de bra på det. Varken jag eller min man är några teckningsbegåvningar, så det skulle förvåna mig väldigt om vårt barn blev det. Såvitt jag vet utvecklas han normalt på den fronten, är vare sig extremt tidig eller extremt sen jämfört med andra barn i samma ålder.
 
Sv: Barns konst utveckling

Jag har förstått att din lille pojke har ett intensivt känsloliv, precis som min på sin tid. Jag skulle enbart vara tacksam om ett sådant barn inte var lika besatt av att kunna rita som min son dessvärre var. (Och är, men numera exploderar han inte när han misslyckas.)

Under en period när han var runt 4-5 år satt han mentalt fullständigt fast i att kunna rita lika bra som Cecilia Torudd. Varje teckning, vanligtvis föreställande ett sjörövarskepp där ett dramatiskt slagsmål/kapningsförsök/myteri utspelade sig, blev ju sämre i hans ögon än vad den skulle ha blivit om han hade kunnat rita lika bra som Torudd. Du kan ju föreställa dig allt skrik, raseri och frustration som följde av detta.

Han hade någon bok som Torudd hade illustrerat och han tyckte att hennes sätt att rita människor i olika aktiviteter var precis vad han ville kunna.

Genom en bekant lyckades jag ordna så att vi fick träffa Torudd till sist, och när hon berättade att hon ofta måste rita samma bild 100 gånger för att den ska bli så bra som de är i böckerna, lugnade han sig lite. Dessutom låg hon väl uppskattningsvis 60 år före i träning, men det begrep han väl inte riktigt.
 
Sv: Barns konst utveckling

MIna barn är snart 3,5 och 2 år och jag har ingen aning om vad dom "ska" kunna rita i den åldern.
Båda ritar gärna men det är mest kladda med färg på papper.
 
Sv: Barns konst utveckling

Följer era barn den konstutveckling som de ska enligt böcker eller är de bättre eller sämre beroende på förskola/omgivning eller att de har bättre grov motorik än fin motorik? Tror ni att det är skillnad på barn som går i storstad på förskola än de i småstad eller ännu mindre tex by förskola?
Sitter ni mycket och ritar hemma så att barnet ser andra som gör konst eller lämnar ni det bara dithän?

Antar att de flesta gör som de tycker är kul. Jag gillar att rita så vi ritar någorlunda ofta, för att göra något roligt och sysselsätta osv, inte specifikt för att öva.

Har inte den blekaste om vart vi borde ligga i "konstutvecklingen". Helt otydbart kladdande är kanske ett lite väl stort begrepp :p (Visste inte att den fanns, förutom huvudfotingen då. Som jag uppfattat som ovan, utförs för att se om något är helt uppåt väggarna).
 
Senast ändrad:
Sv: Barns konst utveckling

Att specifikt öva för att barnet ska stämma med forskningen framstår som en aning bakvänt, tycker jag. :p

Det där BVC-testerna är väl till för att fånga upp (negativa) avvikelser och svårigheter, ungefär som när de testar hur bra barnet pratar. Det handlar inte om att i förväg identifiera språkliga begåvningar med potential att få Nobelpris i litteratur en vacker dag, utan om att hitta de barn som behöver extra stöd och hjälp. Och förhoppningsvis erbjuda den hjälpen.

Testerna skiter fullständigt i om barnet är "begåvat", de är bara intresserade av skillnaden mellan normal utveckling och svårigheter av olika slag.
 
Sv: Barns konst utveckling

Med fyra barn som är väldigt olika, kan jag säga att den konstnärliga förmågan varierar en hel del. Främst beroende på skillnader i intresse, men även i talang.
Äldsta dottern (10) ritar jättefina hästar, med skuggor och konturer. Yngre dottern är kanske mer "normal" i sin talang. Båda tjejerna har spottat ur sig alla möjliga teckningar i alla kvalitéer, i stora mängder (vi köpte aldrig ritblock, utan kartonger med skrivarpapper - 2500 ex ....) medan deras äldsta lillebror knappt hade ritat en teckning innan han började f-klassen och även där dröjde det... Han vill helt enkelt inte... Minstingen är för liten att dra några slutsatser om än, men han kladdar gärna.

Vi har också en rittavla från ikea, som slukat främst tavelkritor...
 
Sv: Barns konst utveckling

Haken med skrivarpapper tror jag är att de hasar runt om telningen är för liten :p Vi har hittat en brilliant liten pryl, rittavla med magnetspån (Den är som de vi hade när vi var små men magnetisk istället för plast som fastnar och dras loss). Det var ganska poänglöst när man var sju (ingen precision), men det är hours of fun för en tvååring, som verkligen inte bryr sig om "tågen" o "Molly Mus" finns kvar i morgon eller ej, och om de är speciellt detaljerade.

(Vi har också snart ritat på alla håll och kanter på IKEA blocket, om ett år slår vi oss lösa på en ritbräda med rullpapper tror jag. Om vi någonsin får en egen lägenhet (läs bostadsrätt) kanske det vore läge att måla en garderobssida med magnet och krittavelfärg.)

Och nej, jag är rädd att vi är dåliga föräldrar, vi sparar inte alstren :o utom enstaka som farmor får (inte ens guldsniglarna i lera från dagis, så snart de vagt påminner om någonting kanske vi ändrar oss.)
 
Sv: Barns konst utveckling

Jag har förstått att din lille pojke har ett intensivt känsloliv, precis som min på sin tid. Jag skulle enbart vara tacksam om ett sådant barn inte var lika besatt av att kunna rita som min son dessvärre var. (Och är, men numera exploderar han inte när han misslyckas.)

Under en period när han var runt 4-5 år satt han mentalt fullständigt fast i att kunna rita lika bra som Cecilia Torudd. Varje teckning, vanligtvis föreställande ett sjörövarskepp där ett dramatiskt slagsmål/kapningsförsök/myteri utspelade sig, blev ju sämre i hans ögon än vad den skulle ha blivit om han hade kunnat rita lika bra som Torudd. Du kan ju föreställa dig allt skrik, raseri och frustration som följde av detta.

Det kan jag mycket livligt föreställa mig! :D Jag har två äldre syskon som båda är mycket begåvade på teckningsfronten, och när jag var liten jämförde jag mig oftast med hur det blev när de ritade, och kunde då snabbt konstatera att allt jag gjorde blev jättefult. Till saken hörde också att de var tio år äldre, så jag jämförde vad de ritade som 16-åringar vad jag fick ihop som var 6. Vad jag minns tog jag inte heller nån hänsyn till det faktumet, eller till att det troligtvis var deras finaste alster som vi hade på väggarna hemma.
 
Sv: Barns konst utveckling

Jag tänker snarare att snart blir de förstörda. Nu har deras teckningar en fräschhet och en spontanitet som inom några år kommer att försvinna för att de kommer försöka rita "likt" och "fint".
 
Sv: Barns konst utveckling

Jag tänker snarare att snart blir de förstörda. Nu har deras teckningar en fräschhet och en spontanitet som inom några år kommer att försvinna för att de kommer försöka rita "likt" och "fint".

*gilla*

Vår son gillar att rita och måla. Majoriteten av det han gör är fullständigt abstrakt. Ibland kan jag inom mig känna att jag vill "be" honom rita ögon, armar eller vad det nu må vara, men jag hindrar mig. Jag vet att han KAN rita huvudfotingar och mer "verklighetslikt", men just när det gäller "konstnärlighet" så tror jag det är bättre att få vara fullständigt FRI i sitt skapande. Han kommer ändå att bli "inramad" snart via förskola, skola, kamrater och andra. Jag resonerar nog så när det gäller mycket annat också. Försöker i möjligaste mån hindra att han blir för styrd i sitt fantasiliv. Jag tror bara det hämmar lusten. Och att fantasilivet begränsas av hur det "ska" vara.

Jag har själv inga jättekonstnärliga talanger; har ibland tecknat lite som vuxen för nöjes skull (och för att lära mig mer), men inte ofta. Däremot är min mamma konstnärligt begåvad; främst vad gäller teckna och måla.
 
Sv: Barns konst utveckling

Jag tänker snarare att snart blir de förstörda. Nu har deras teckningar en fräschhet och en spontanitet som inom några år kommer att försvinna för att de kommer försöka rita "likt" och "fint".

Jag håller med!

Det jag själv tycker är viktigast är att barnen har tillgång till mycket papper och färg OCH INTE får anvisningarna att "rita fint". Egentligen aldrig ens kommentera att nåt är "fint" eller "bra" utan (om man nu ska kommentera) uttryck som roligt, härligt, glad, osv osv som inte är så värdeladdat. Eller ställa intresserade frågor kring bilden, eventuellt.

Har man bara ett litet ritblock och några färger, blir det lätt lite ångest inför skapandet, framförallt när barnet blir lite äldre. Du store tid, en duk och oljefärg!! Jättedyrt!! NU måste jag måla RIKTIGT snyggt - och så vågar man knappt sätta en prick på det skrämmande vita!

När det gäller utvecklingen hos små barn, handlar det nog inte om konstnärlighet (vad nu det är...) utan om när barnet "ser" att människofiguren har en kropp mellan huvud och ben, till skillnad från Huvudfotingen. Det är ju egentligen detta det handlar om, att lära sig "se". Handen kan teckna/måla det som hjärnan verkligen ser. Och det är nog den utvecklingen man vill hålla lite koll på.
 

Liknande trådar

Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
26 035
Senast: alazzi
·
Övr. Barn Sonen har i alla år kämpat med dåligt självförtroende, blyghet, den sociala biten osv. Vi har läst, funderat, pratat, peppat, köpt hem...
2
Svar
21
· Visningar
2 212
Senast: Snurrfian
·
Hästvård Någon som har några idéer om vad detta kan vara? Försöker göra en lång historia kort. 1/2 fick jag hem min fina tjej som jag har på...
12 13 14
Svar
270
· Visningar
29 671
Senast: sandrafors
·
Småbarn Hur ser rutinerna egentligen ut när det händer något på en förskola? Är det skillnad på rutinerna, ansvaret, kraven om det är privat vs...
2
Svar
31
· Visningar
10 789
Senast: Lupin
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp