Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

En till tanke som dyker upp när jag läser det här.
Menar du då att föräldrar till barn som inte får gå på dagis missar något som är självklart i livet? Eller menar du bara för eran del?

För mig är det självklart att små barn inte går hemma med mamma tills de börjar skolan, utan går på förskola/lekis. Så är jag uppväxt, och så gör alla föräldrar jag känner. För mig känns hemmamammaalternativet därför väldigt udda.

Med det inte sagt att det är självklart i livet - det finns ju många barn i världen som inte går på dagis, eftersom det är få länder som har så utbyggd barnomsorg som Sverige. Så det är ju verkligen inte en självklarhet för alla. Jag har släkt i Tyskland, och där var alternativet i praktiken att antingen sluta jobba och ge upp yrkeslivet, eller skaffa aupair (vanligen någon 19-åring, som stannade max ett år).

Men för mig, med mitt liv i Sverige, och de förutsättningar som finns här, så är det en självklarhet, i betydelsen att jag aldrig ens övervägt något annat alternativ på allvar.

Sen tror jag att dagis har en jätteviktig roll för det sociala, framförallt i Sverige där nästan alla barn går i barnomsorg, så tror jag det barn som gått hemma med mamma hela tiden löper risk att hamna socialt på efterkälken när man börjar skolan. Så det lägger ju ett enormt ansvar på hemmaföräldrar att skapa samma möjligheter till social interaktion med andra barn som de barn som fått gå på dagis under sin uppväxt.

Det är inte heller någon självklarhet naturligtvis, att få öva på det sociala tidigt, och självklart kan man hämta igen det sen. Men man börjar på minus, jämfört med andra barn som börjar på plus, så att säga. Ungefär som att barn som redan kan läsa när de börjar skolan och är uppväxta med mycket böcker omkring sig har ett försprång jämfört med de barn som aldrig öppnat en bok (mer eller mindre) innan skolstart.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Först antar jag att du var lite äldre och inte 2 år?

Men jag tycker att om du ville gå på dagis/gå hos dagmamma så kunde din mamma har låtit dej få testa det, kanske du ville stanna eller kanske du skulle ha känt att det ändå var roligare att vara hemma med mamma.

Det var så jag gjorde, var 3 år, ville börja på dagis, fick börja på dagis, gick ett år men ville sen hem till mamma igen.
Jag hade kul på dagis, saknade inte mamma men det var ändå roligare(tyckte jag) att vara hemma.
Jag lekte med dom barn som fanns på dagarna och sen lekte jag med dagisbarnen när dom kom hem.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Sen tror jag att dagis har en jätteviktig roll för det sociala, framförallt i Sverige där nästan alla barn går i barnomsorg, så tror jag det barn som gått hemma med mamma hela tiden löper risk att hamna socialt på efterkälken när man börjar skolan. Så det lägger ju ett enormt ansvar på hemmaföräldrar att skapa samma möjligheter till social interaktion med andra barn som de barn som fått gå på dagis under sin uppväxt.

:bow::bow:

Jag gick inte själv på dagis utan började träffa barn i större grupp först som sexåring. Det var lite av en chock som jag aldrig kom över.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Jag förstår vad du menar, men om vi vänder på det, vad förlorar ett barn som går på dagis av att inte vara hemma då?
Det finns ju två sidor.

Sen vet jag inte riktigt om ett "hemmabarn" skulle ha svårare för att komma in i grupp till sexårsverksamheten, utan det beror nog mer på barnets personlighet. Eller har du sett forskning på det?
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Fast små barn behöver inte börja öva på allt det där i stora grupper, det kommer dom att få lära sej ändå i livet.

Den stora gruppen behövs inte för att öva på stora grupper, den stora gruppen behövs för att det ska finnas ett urval av barn. Det är ju inte så att barn blir vän med vem som helst, bara det är en jämnårig. Men bland tio barn, så kan man nog hoppas på att det kan finnas nån man kan bli vän med. Sen kan man förstås leka med andra barn också, men de förskolebarn jag har sett har ändå vissa barn de trivs bättre med, och andra de inte har så mycket gemensamt med.


Inte sagt att det måste vara sämre att gå till dagis om man nu måste lämna iväg ungen dit pga jobb, men för barnet är det inte nödvändigt att gå dit, dom flesta mindre barn vill vara med sin mamma/pappa och på öf har jag möjligheten att vara med, ta honom därifrån om han tröttnar efter en timme osv.

Nej, nödvändigt är det såklart inte, men jag tror det är väldigt bra, om man har möjlighet. Det säger väl en del om skillnaden mellan dagis och ÖF att ditt barn blir trött redan efter en timme på ÖF? Mitt ungefär jämnåriga barn går sju timmar på dagis, och kommer hem pigg och glad, inte alls trött. För det är såklart inte alls lika jobbigt att komma till en hemvan miljö med fasta rutiner och flera trygga vuxna, där man känner alla, som att vara på ÖF där det är olika varje gång, och den enda man egentligen känner är mamma.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Vad fick du göra på dagarna hemma då?
Träffade ni aldrig folk i större grupper? Eller var du som person lite blyg av dej? Tror du att du hade gillat dagis från allra första början om du fick börja när du var liten? Eller var det så att du fick din chock lite senare i livet bara?
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Nej, nödvändigt är det såklart inte, men jag tror det är väldigt bra, om man har möjlighet. Det säger väl en del om skillnaden mellan dagis och ÖF att ditt barn blir trött redan efter en timme på ÖF? Mitt ungefär jämnåriga barn går sju timmar på dagis, och kommer hem pigg och glad, inte alls trött. För det är såklart inte alls lika jobbigt att komma till en hemvan miljö med fasta rutiner och flera trygga vuxna, där man känner alla, som att vara på ÖF där det är olika varje gång, och den enda man egentligen känner är mamma.

Nu brukar inte min unge vilja gå hem efter en timme, det kan ha varit så om han inte lyckats somna på fm som han brukar och är trött tex, men jag har möjligheten till att avbryta om jag tycker det är nödvändigt.
Skillnaden för dej och mej här är att du inte har möjligheten att ta undan din unge ett tag om h*n blir trött eller liknande, utan en fröken ser till att h*n får orka lite till, för inte finns väl dom resurserna till att en fröken är med bara ett barn oavsett hur bra förskolan är?
Sen hör man ju oxå om hur uppe i varv dagisbarn kan vara när dom kommer hem från dagis, hur bra är det i det långa loppet?
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Jag förstår vad du menar, men om vi vänder på det, vad förlorar ett barn som går på dagis av att inte vara hemma då?

Givet femtontimmarsveckor på dagis (som det var frågan om här), så vet jag faktiskt inte. Extra mycket övning i att från tidig ålder ha tråkigt och få sköta sig själv för att mamma är upptagen med en bebis, kanske?;) Det är ju liksom så väldigt många timmar man är hemma med föräldrarna ändå per vecka, jag vet inte riktigt vad det skulle vara som man inte hann med på den tiden, som man skulle hinna om barnet var hemma femton timmar till.

Sen vet jag inte riktigt om ett "hemmabarn" skulle ha svårare för att komma in i grupp till sexårsverksamheten, utan det beror nog mer på barnets personlighet. Eller har du sett forskning på det?

Jag tror inte det finns forskning på det, eftersom det är väldigt svårmätbart. Däremot är jag helt övertygad om att detta med sociala koder och hur man interagerar med andra är inlärt (även om man som med allt annat kan ha olika medfödda förutsättningar). Så allt annat lika har det barn som fått öva bättre förutsättningar än det barn som inte fått öva. Framförallt om de sedan jämförs med varandra, vilket ju blir resultatet när de sedan går i skolan tillsammans. Det blir ju annorlunda om barnet går i en skola där alla barn varit hemma tills skolstart, men så är ju sällan fallet i Sverige.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Nu brukar inte min unge vilja gå hem efter en timme, det kan ha varit så om han inte lyckats somna på fm som han brukar och är trött tex, men jag har möjligheten till att avbryta om jag tycker det är nödvändigt.
Skillnaden för dej och mej här är att du inte har möjligheten att ta undan din unge ett tag om h*n blir trött eller liknande, utan en fröken ser till att h*n får orka lite till, för inte finns väl dom resurserna till att en fröken är med bara ett barn oavsett hur bra förskolan är?
Sen hör man ju oxå om hur uppe i varv dagisbarn kan vara när dom kommer hem från dagis, hur bra är det i det långa loppet?

Det är klart de får gå och lägga sig på dagis om de är trötta?:confused: Så är det på vårt dagis i alla fall, iom att de är tre personal så finns det självklart utrymme att gå undan med ett barn som är ledset eller trött. Det är absolut så att personalen är med bara ett barn ibland. Så är det när man lämnar också, då lämnar man till en fröken, som är med barnet tills han själv vill gå bort och leka och göra något annat.

Sen ska man ju också komma ihåg att dagisbarn har rutiner, vilket gör att de inte blir slumpvis trötta lite nu och då, utan oftast blir trötta den tid de är vana att sova, ungefär som att man blir hungrig en viss tid om man alltid brukar äta vid det klockslaget. Men rutinerna är ju inte huggna i sten - är man hungrig fast det inte är mat får man en frukt eller en riskaka, är man trött fast det inte är sovdags får man såklart vila.

På vårt dagis äter de lunch precis innan middagsvilan, och det har hänt några gånger att sonen blivit jättetrött redan vid maten, om han har vaknat tidigt den dagen, och själv velat gå och lägga sig. Då har han fått göra det. Men oftast vill de ju göra det de andra barnen gör.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Vore kul att höra vad folk som inte lider av sin sömnbrist skulle säga var anledningen till att sätt stora barnet på dagis, för att säga att dagis är det som är bäst för barnet har jag svårt att ta som ett ärligt svar. Ok om man kanske bor lååångt ut åt fanders så visst, men jag tror inte alla gör det som jag pratat med här och irl. Dom jag pratat med irl vet jag inte bor ute i skogen så som har samma möjligheter(öf osv) som jag har för att aktivera sina barn.

Jag tror dagis är det som är bäst för mitt barn. Kanske inte för andras. Jag tycker inte om ord som att "stimulera" och "aktivera" mitt barn. Jag vill att han ska ha frihet att leka själv med sina vänner, utan stimulans. Han är en människa! Konstant föräldraövervakning vill jag inte drabba honom med! Jag tror inte det är nyttigt för honom. För andra är det säkert det däremot.

Om dagis inte fanns och jag var hemma skulle jag betala för en grupp han regelbundet kunde umgås med, på ett avgränsat område där han kunde springa fritt utan att springa bort. Där han fick lära sig hantera konflikter utan att vända sig till mig. Där han fick lära sig dela de vuxnas uppmärksamhet med andra. Ledsen men så är det. Platsen kanske skulle heta Farmor med Kusiner. Kanske skulle den hetat Mamma jobbar i laggården o A leker med syskon och grannar. Vem vet. Men den skulle inte heta Mamma o A på Öppna förskolan, det skulle inte fylla kraven för mig.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

För mig är det självklart att små barn inte går hemma med mamma tills de börjar skolan, utan går på förskola/lekis. Så är jag uppväxt, och så gör alla föräldrar jag känner. För mig känns hemmamammaalternativet därför väldigt udda.

Men har du aldrig tänkt tanken på att du vill vara med ditt barn mer än du är idag?
Och små barn?, tycker du det är självklart att ta sitt barn ifrån sina föräldrar när det är 1 år gammalt för att skola in på dagis?

Jag själv har oxå levt med att "alla andra" gått på dagis men har sen jag ville ha barn tänkt på hur hemskt tråkigt det är att skaffa barn och sen sätta det på dagis efter ett år, jag skaffade ju min unge för att jag ville umgås med honom, inte lämna på dagis. Och med det inte sagt att jag har honom som min krambjörn som endast lever för min skull, utan jag vill vara en del av hans uppväxt(=mer än att bara äta frukost tillsammans och natta på vardagarna) och hjälpa honom att få sina behov uppfyllda, för ja, jag hoppas på att kunna stimulera och aktivera honom nått/några år till iaf.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Vad fick du göra på dagarna hemma då?
Träffade ni aldrig folk i större grupper? Eller var du som person lite blyg av dej? Tror du att du hade gillat dagis från allra första början om du fick börja när du var liten? Eller var det så att du fick din chock lite senare i livet bara?

Vi bodde på landet och min mamma hade inte körkort. De barn vars föräldar jobbade gick ju på dagis.

Men jag hade inte tråkigt, däremot önskar jag att jag tidigare fått chansen umgås mer med jämnåriga barn.

Men människor är olika och har olika förutsättningar. Det som passar en behöver ju inte passa någon annan. Eftersom jag inte har två barn ska jag ju inte uttala mig i frågan för jag vet ju inte hur det är.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Men den skulle inte heta Mamma o A på Öppna förskolan, det skulle inte fylla kraven för mig.

Jag förstår att du tycker dagis är bäst för ditt barn. Men det finns ju så mycket mer än Öppna förskolan du kan gör med ditt barn.

Öppna förskolan för mitt barn är ju bara en liten del i allt han behöver, vi gör ju andra saker än är där hela dagarna.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Men med meningen "att få chansen att umgås med jämnåriga barn" menar du inte att dagis just hade varit det rätta, med en stor grupp ungar, utan kanske någon/några jämnåriga grannar som inte heller gick på dagis hade funkat det oxå?
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Jag hade problem så till den grad att mina förskolefröknar oroade sig för mig. Då hade jag ändå gått på ÖF och kyrkans barntimmar. Jag känner även i efterhand att jag missat något. Nu gick det inte att lösa för mina föräldrar då vi skulle gått på fyra olika dagis.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Men man tar ju inte barnet från föräldrarna när de går på dagis (framförallt inte om de bara går femton timmar i veckan), de kommer ju hem varje dag!

Och jag känner inte att jag måste hänga med mitt barn 24/7 för att hinna umgås tillräckligt. Vi umgås definitivt mycket mer än att äta frukost på morgonen och natta på kvällarna. En normaldag för oss ser ut såhär: Kl 06: barnet och jag stiger upp. Äter frukost, klär på oss, leker, läser kanske en bok. 8:30 är det dags att gå till dagis. Klockan 19-19:30 kommer jag hem, då har barnet hängt med pappa några timmar och ätit. Vi äter middag tillsammans, och umgås. Barnet somnar mellan kl 21 och 22. Nattningen tycker jag personligen är bland de mysigaste stunderna på dagen, det är ju då man verkligen umgås! Och sen har man hela helgerna, dessutom.

Jag är absolut en jätteviktig del av mitt barns uppväxt, det har jag inga som helst tvivel om. Han är uppenbart fäst vid mig, och jag bryr mig jättemycket om honom. Och självklart får han massor av stimulans härhemma, men just det där med en massa andra barn som återkommer varje dag är svårt att åstadkomma, eller t ex lek med vattenfärger eller fingerfärg, som vi saknar möjlighet och plats till hemma. Härhemma har vi istället möjlighet till andra saker - läsa böcker och prata om vad som står i dem, leka med bokstäver, jaga varandra och busa, åka på utflykter som dagis inte har möjlighet till, osv.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Exakt. Det verkar till och med vara vanligt att en fröken sitter med ett barn och läser en bok eller så.

Nu när ni säger det kom jag att tänka på en annan sak som A sällan får göra hemma. Han sätter sig gärna vid en buske längs med väggen och bara tittar på de andra barnen som leker, ibland med en annan liten pojke bredvid. Helt tysta i 20 minuter :laugh:, det låter så mysigt att bara få slappna av sådär och titta på barn och försöka lura ut mönster i leken istället för TV eller vad man nu kan komma på. Sedan poppar de upp och springer ut och leker igen.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Men har du aldrig tänkt tanken på att du vill vara med ditt barn mer än du är idag?
Och små barn?, tycker du det är självklart att ta sitt barn ifrån sina föräldrar när det är 1 år gammalt för att skola in på dagis?

Men det är väl ett otroligt vitt gap att lämna sin ettåring på förskola och att vara hemma till skolstart? Jag skulle inte göra någotdera - det förstnämnda för att jag inte tror att det gagnar mitt barn och det sistnämnda för att det inte gagnar oss föräldrar att lägga ner arbetslivet i sådan grad under så lång period.

Jag tror inte att barn "måste" gå på förskola, det är ett starkt ord, men jag tror att lite större barn tjänar på att ha vant sig vid formerna för umgänge i grupp och att "ledas" av en okänd vuxen innan skolstart, för att slippa ta itu med de komponenterna samtidigt som man börjar skolan. Skolan, som dessutom innebär att en klass kan vara lika stor som en mindre förskola och där det totala antalet elever som man kan stöta på under rasterna räknas i hundratals.
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Jag förstår att du tycker dagis är bäst för ditt barn. Men det finns ju så mycket mer än Öppna förskolan du kan gör med ditt barn.

Öppna förskolan för mitt barn är ju bara en liten del i allt han behöver, vi gör ju andra saker än är där hela dagarna.

Fast jag vill släppa honom, vill att han ska få upplevelser utan mig. För hans skull. Om farmor och kusiner bodde i stan så skulle jag iofs kunna förse med det utan förskola/dagis genom att lämna honom där. Eller om vi alltid bodde på landet nära släkten i samma hus eller hus nära varandra, då skulle han ha tillgång till mina kusiner och kusinbarn alltid (somrarna är underbara). Men annars skulle det vara svårt.

(Om jag valde för mig skulle jag aldrig låtit hans första badhusbesök vara med farmor, men det skulle varit elakt mot dem båda.)
 
Sv: Barn på dagis pga att dom blir rastlösa hemma?

Men det är väl ett otroligt vitt gap att lämna sin ettåring på förskola och att vara hemma till skolstart? Jag skulle inte göra någotdera - det förstnämnda för att jag inte tror att det gagnar mitt barn och det sistnämnda för att det inte gagnar oss föräldrar att lägga ner arbetslivet i sådan grad under så lång period.

Jag tror inte att barn "måste" gå på förskola, det är ett starkt ord, men jag tror att lite större barn tjänar på att ha vant sig vid formerna för umgänge i grupp och att "ledas" av en okänd vuxen innan skolstart, för att slippa ta itu med de komponenterna samtidigt som man börjar skolan. Skolan, som dessutom innebär att en klass kan vara lika stor som en mindre förskola och där det totala antalet elever som man kan stöta på under rasterna räknas i hundratals.

Jag tror inte att jätte många barn är hemma med mamma och pappa utan någon som helst annan typ av verksamhet, först och främst ska väl barnet in på sexårsverksamheten om inte annat, en träning inför skolstart och det är väl obligatoriskt?

Här hemma har vi sådan tur att vi inte påverkar vårt jobb om vi går ner i tid, för det är så vi lägger upp det hela för att kunna vara hemma med barnet/barnen, förutom nu när tvåan föds, då tar vi föräldradagar.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 831
Senast: Anonymisten
·
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
8 261
Senast: Enya
·
Gravid - 1år Jag kommer förhoppningsvis få ett barn till hösten. Jag bor idag i Malmö, där jag också jobbar. Jag kommer att vara självstående. Jag...
Svar
15
· Visningar
1 522
Senast: Queen
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 447

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp