Snurrfian
Moderator
Sv: Barn, 5 år.
Det där med läsning är intressant, jag läste som fyraåring, min syster föddes då och mamma var hemma och läste massor för mig, och hjälpte mig att stava och läsa. Jag kunde dessutom en mängd bilmärken...
När jag sedan började skolan körde det ihop sig, de ville att jag skulle ljuda mig igenom texten och det klarade jag inte av. Jag har än idag väldigt svårt att ljuda och läsa vidare... Det gick så långt så att jag hade ont i magen varje dag vi skulle läsa. Tillslut kröp väl det här fram till mamma och pappa som inte kunde förstå varför jag inte läste i skolan när jag läste obehindrat hemma. De tog upp det till diskussion med fröken, och hon var vettig nog att inse att det var bättre att jag tyckte om att läsa, än att jag lärde mig att ljuda.
I dagsläget läser jag fort, väldigt fort, ibland för för fort så jag får lov att gå tillbaka och läsa om för att förstå handlingen i boken.
Jag arbetade även upp en teknik att läsa vidare i texten och ändå höra var någonstans klasskamraterna var och läste högt i texten. Ofta låg jag några sidor före, jag hade en lärare som försökte "sätta dit mig" för han såg ju att jag läste före... Men jag missade inte en enda gång att forsätta var den före mig hade slutat, och efter ett tag insåg ju även läraren att jag hade koll...
När det gäller förskola och dagis så gick jag aldrig på dagis, dock på förskola som 6-åring. Jag vet inte om jag missade speciellt mycket egentligen, men jag var dålig på att läsa som 7-åring, trots att jag läste som 3-4 åring hemma med mamma. Men jag blev liksom aldrig bättre.
Det var nog inte förrens jag var 12-13 år som jag läste helt ok. Än idag tycker jag inte att jag läser sådär superbra. Dessutom läser jag sakta. Men frågan är om det hade gjort någon skillnad om jag hade fått hjälp på dagis eller extra hjälp på lågstadiet.
Det där med läsning är intressant, jag läste som fyraåring, min syster föddes då och mamma var hemma och läste massor för mig, och hjälpte mig att stava och läsa. Jag kunde dessutom en mängd bilmärken...
När jag sedan började skolan körde det ihop sig, de ville att jag skulle ljuda mig igenom texten och det klarade jag inte av. Jag har än idag väldigt svårt att ljuda och läsa vidare... Det gick så långt så att jag hade ont i magen varje dag vi skulle läsa. Tillslut kröp väl det här fram till mamma och pappa som inte kunde förstå varför jag inte läste i skolan när jag läste obehindrat hemma. De tog upp det till diskussion med fröken, och hon var vettig nog att inse att det var bättre att jag tyckte om att läsa, än att jag lärde mig att ljuda.
I dagsläget läser jag fort, väldigt fort, ibland för för fort så jag får lov att gå tillbaka och läsa om för att förstå handlingen i boken.
Jag arbetade även upp en teknik att läsa vidare i texten och ändå höra var någonstans klasskamraterna var och läste högt i texten. Ofta låg jag några sidor före, jag hade en lärare som försökte "sätta dit mig" för han såg ju att jag läste före... Men jag missade inte en enda gång att forsätta var den före mig hade slutat, och efter ett tag insåg ju även läraren att jag hade koll...