Barn, 5 år.

[Albatross]

Sv: Barn, 5 år.

*kl*
En allmän reflektion: varför förespråkar så många att barnet skall kunna skriva sitt namn redan som fem- eller sexåring?

När jag började första klass kunde jag varken räkna, skriva eller läsa. Kunde inga bokstäver eller siffror. För varför skall man kunna detta, är det inte just dessa saker som man skall lära sig i första klass?

 

[Snuffsan]

Sv: Barn, 5 år.

Att kunna skriva sitt namn och räkna lite ger indikationer både på skolmogenhet, nyfikenheten och viljan att lära samt motoriken.

 

[Albatross]

Sv: Barn, 5 år.

Det kanske det gör. Men jag kanske var ett undantag i så fall.

/Albatross - som trots mina ringa kunskaper som sjuåring, kan idag, tjugo år senare, plocka ut tre olika magisterexamina.

 

[Snuffsan]

Sv: Barn, 5 år.

Men vad du kan 20 år senare har ju inte med detta att göra. Det här har ju absolut inte med intelligens att göra utan just bara hur mogen individen är just då. Testerna är faktiskt till för barnets bästa. För att de ska kunna få rätt stöd och hjälp om de behöver det.

Sättet du fixade testerna som 7-åring ledde kanske till att du fick just det stöd du behövde för att du 20 år senare fixar tre magisterexamen?
(Hur fasen klarar man TRE??? Wow!)

 

[Albatross]

Sv: Barn, 5 år.

Men vad du kan 20 år senare har ju inte med detta att göra. Det här har ju absolut inte med intelligens att göra utan just bara hur mogen individen är just då. Testerna är faktiskt till för barnets bästa. För att de ska kunna få rätt stöd och hjälp om de behöver det.

Att det inte har med intelligens att göra förstod jag Däremot tänkte jag lite snabbt efter att ha läst tråden att det kanske förutsätts att man skall få sämre start i livet om man inte befinner sig på den nivå som BVC förespråkar när skolan börjar.

Nu har jag inte läst pedagodik, men min "förutfattade mening" har alltid varit att de första åren i skolan just är till för att alla barn skall få en chans till att få mogna in i "skolans värld" och att dem, skolåren vill säga, är anpassade till detta.

Sättet du fixade testerna som 7-åring ledde kanske till att du fick just det stöd du behövde för att du 20 år senare fixar tre magisterexamen?
(Hur fasen klarar man TRE??? Wow!)

Vad jag minns var det ingen i min klass som fick extra stöd och det var ganska många i min klass som inte kunde läsa/skriva/räkna alls när de började. Det fanns ingen "hjälpfröken" eller liknande. Ändå kunde alla läsa och skriva efter det första skolåret.

Och hur man klarar tre examen? Tja, jag misstänker att det beror på en rädsla över att lämna universitetets ömma famn, även om jag fåfängt hoppas på att det beror på en vetgirighet...

 

[Snuffsan]

Sv: Barn, 5 år.

Då min dotter började skolan för 8 år sen var det direkt hjälpfröken i klassen några timmar i veckan för de som behövde.

Idag börjar allvaret ganska omgående i ettan. Inskolningen gör man i sexårsverksamhetan.

 

[Jadzia]

Sv: Barn, 5 år.

Apropå det där med att hantera bestick. Det finns faktiskt en praktiskt anledning till att kniven ska sitta i höger hand. En kniv är vass och ska hanteras av den hand som vi behärskar bäst. För vänsterhänta gäller då att kniven ska sitta i vänster hand.

När man sågar så håller man med vänster och "skär" med höger. Samma teknik ska man tillämpa med bordskniven. Gaffeln ska man sedan spetsa med, inte skopa och det kräver mindre precision än skärandet. Alltså hamnar gaffeln i vänster hand. Tittar man på hur besticken ska användas är det snarare kniven är gaffeln som är huvudbestick. Det är kniven puttar upp mat på gaffelns tänder osv.

Nu fungerar det inte riktigt såhär längre, men det är bakgrunden till kniv i höger och gaffel i vänster. Själv hanterar jag vassa verktyg enbart med höger hand.

 

[skogsridmulle]

Sv: Barn, 5 år.

Det beror på vad som serveras. Jag sitter inte o skär upp pannkakor åt min femåring, men en trögare köttbit får hon hjälp med. Både hon o tvååringen uppmuntras att äta med bestick o det gör det nästan alltid i början av varje måltid. Hoppas att handätandet försvinner när minstingen får bättre motorik.
I övrigt vill jag att de sitter på sin plats medan vi äter, att de inte torkar av ev kladd på kläderna, efter maten dukar de av sina tallrikar(tvååringen är bättre än femåringen på detta) och jag har försökt få den äldre att börja ställa in i diskmaskinen direkt. De gör det på dagis så varför inte hemma?
Vilken hand de äter med får de välja själva. Jag tycker att det viktigaste är att de inte kladdar, torkar av sig på ärmen och vid behov tvättar händerna o ansiktet efter maten.

 

[Snuffsan]

Sv: Barn, 5 år.

Att balansera en bricka med tallrik och glas, skära sin mat och äta utan kladd och till sist duka av efter sig är saker de måste kunna då de börjar på 6-års. Minns att vi tränade på att skära kött på sommaren innan.

 

[Brandgul]

Sv: Barn, 5 år.

Då gör du som jag och blir lärare istället efter 2 examen... Jag behöver aldrig lämna det stället jag trivs bäst på

 

[Madick]

Sv: Barn, 5 år.

Den här tråden inspirerar mer och mer.

Gav både 3 åringen och 5 åringen både kniv och gaffel och skar inte upp maten alls igår. Båda högg in med stor lust, men köttbiten var inte av det barnskärvänliga slaget (även om 3 åringen glatt hittade på olika sätt, som att hämta ny kniv ).

 

[Enya]

Sv: Barn, 5 år.

Man blir inte skoltrött av att rita, klippa och äta med besticken i rätt hand, Enya.

Varför är du så oerhört negativ? Din son behöver hjälp, det skriver du ju själv. Då måste han ju få det. Det är många barn som behöver extra hjälp då och då.

Men lugn i stormen!!

Vad behöver min son hjälp med? Att rita fyrkanter? Att rita ringar? Han tränade på det i går vi ritade månen och solen och jag förklarade att måne och sol ser ut som cirklar, senare ritade vi hus, många, stora som små och tält, husen liknade kvadrater och tälten likande trianglar.

Man blir inte klokare av att ha besticken i rätt hand eller korkad om man har besticken i fel hand.

Enligt barnläkaren och sjukgymnasten han träffade så behöver han ingen hjälp från dem mer än en remiss till logoped. Däremot skulle vi träna lite på att rita och benämna figurer och se till så han håller kniv och gaffel korrekt. Dessutom var klippa med sax också något att träna på. I mina ögon är inte det att behöva extra hjälp, det är liksom bara att göra det och så kan han det lagom till han börjar 6 års....

Reda nu vet han vad en cirkel är *frågade nyss*

Nej man blir inte skoltrött av att rita. Men om man som liten inte vill rita och plötsligt kommer på hur KUL det är, varför varför ska man då snabbt som attan trycka in kunskaper i det? Varför är det så fel av mig att vänta ut honom lite? Han har ju kommit NU och visar intresse för allt, och det är 1 år kvar tills 6 års. Tycker du att jag skulle ha tvingat honom att rita? Att räkna eller kunna bokstäverna? Vad händer med lusten att lära då?

Jag är inte så oerhört negativ, jo mot sättet barnläkaren hade, sjukgymnasten var däremot trevlig. Jag ÄR negativ till att tvinga barn att hålla bestick korrekt när det egentligen inte spelar någon roll om man hålelr kniven i vänster eller i höger, BARA man äter fint och itne slafsar.

 

[Enya]

Sv: Barn, 5 år.

Det där hade jag ingen aning om och var egentligen det jag vilel veta när jag frågade läkaren om VARFÖR.

Sånna som jag då, som är lite av bådhänt, då hamnar vi i ett annat fack......

 

[Enya]

Sv: Barn, 5 år.

Att balansera en bricka med tallrik och glas, skära sin mat och äta utan kladd och till sist duka av efter sig är saker de måste kunna då de börjar på 6-års. Minns att vi tränade på att skära kött på sommaren innan.

Och detta klarar Eric av! Isaac klarar av allt utom att hantera kniv.....

 

[Albatross]

Sv: Barn, 5 år.

Då min dotter började skolan för 8 år sen var det direkt hjälpfröken i klassen några timmar i veckan för de som behövde.

Idag börjar allvaret ganska omgående i ettan. Inskolningen gör man i sexårsverksamhetan.

Nu beror min lite udda erfarenhet säkerligen på att jag gick i en friskola med en montissorieinriktad pedagogik. Något allvar minns jag faktiskt inte från varken låg- eller mellanstadiet, bara att det var roligt att gå i skolan...

 

[Enya]

Sv: Barn, 5 år.

I dag fick jag stöd av bvc barnläkare. Hon höll med mig om att inte tvinga på honom något tidigare utan att han visar intresse nu och då försöka lära honom det som han inte var så bra på i fredags. DEt är ingen panik, det är ett år kvar.

 

[Albatross]

Sv: Barn, 5 år.

Då gör du som jag och blir lärare istället efter 2 examen... Jag behöver aldrig lämna det stället jag trivs bäst på

Haha, det har jag funderat många gånger på, men efter att ha vikarierat som som grundskolelärare är jag inte så säker på att jag vill just detta...

Arbetar du som lärare på universitetet?

 

[Badger]

Sv: Barn, 5 år.

Lånar knapp och hör inte riktigt hemma på forumet

Men har suttit bredvid en kille som var 18-20 på en middag och han var nästan gråtfärdig för att han inte kunde dela upp/äta en smördegsbakelse med stuvning. Visade honom hur man höll besticken (genom att visa mina händer) och han försökte härma, men det var svårt för honom. Det var inte alls någon snobbig middag, bara en maskerad på idrottsklubben.

Självklart tror jag inte att TS barn, som kan anv kniv och gaffel någonsin skulle få sådana problem. Men jag tycker det är nästan snobbigt att tycka att det spelar ingen roll hur barnen kommer att äta när de är stora, att människor som tycker något behöver man inte lära känna. Det hjälper inte att veta att mamma tycker att samtliga andra i ett rum är idioter när man är 20 och förtvivlad.

ändring: självklart var det ingen annan i rummet som antagligen varken märkte det eller brydde sig om det. Bara han själv (och så jag då iom att han tjuvkikade på hur jag gjorde).

 

[Enya]

Sv: Barn, 5 år.

Att han inte kunde använda besticken har inget å göra med vilken hand man håller dem i utan att han fått lära sig äta med gaffel. Mina barn ska alla tre få lära sig hur man håller kniven och hur man skär med den och hur man håller gafflen, MEN jag tänker inte rätta dem om vilken hand de håller kniv och gaffel i, OM de faktiskt inte VILL det själv. MAmma har gjort försök med att rätta mig men det gick inte så bra utan jag fördrar och KAN äta med gaffeln i höger och kniv i vänster, och jag har satt min fot på flera bjudningar där inte en endaste har brytt sig om hur jag håller kniv och gaffel.

Det finns vissa saker som jag lägger ner tid på att lära mina barn, och så finns det vissa saker som jag tycker är i mina ögon löjligt att bry sig om, och att oroa sig över vilken hand som håller vad, trots ett bra bordskick, hamnar i facket för löjliga saker.

ÄR jag mindre värd, bakom flötet eller bara allmänt blås eftersom jag äter med gaffel i höger och kniv i vänster?

 

[Ramona]

Sv: Barn, 5 år.

ÄR jag mindre värd, bakom flötet eller bara allmänt blås eftersom jag äter med gaffel i höger och kniv i vänster?

Nej, och det är det ju ingen som har sagt heller.
Du får läsa mellan raderna lite och dessutom sålla bland de som fattar vad du menar och de som inte fattar.
Om Eric äter med kniven tillsammans med gaffeln så är det helt ok. Det är motoriken som är det väsentliga och att han äter som han ska.
Vilken hand han håller kniven med är inte det viktiga, det viktiga är att det är säkert och lätt för honom att använda den.

När det gäller förskola och dagis så gick jag aldrig på dagis, dock på förskola som 6-åring. Jag vet inte om jag missade speciellt mycket egentligen, men jag var dålig på att läsa som 7-åring, trots att jag läste som 3-4 åring hemma med mamma. Men jag blev liksom aldrig bättre.
Det var nog inte förrens jag var 12-13 år som jag läste helt ok. Än idag tycker jag inte att jag läser sådär superbra. Dessutom läser jag sakta. Men frågan är om det hade gjort någon skillnad om jag hade fått hjälp på dagis eller extra hjälp på lågstadiet.

Dock tror jag sällan att det skadar barn att gå på dagis eller förskolan. Det är snarare bra för dem att socialisera sej och leka med andra barn varje dag.
Men jag blev ju helt ok och jag har aldrig varit på dagis eller fritids.