Barn, 5 år.

Sv: Barn, 5 år.

Tack vare den här tråden kikade jag på min dryga 5 åring när vi åt middag. Trots sin vänsterhänthet hålls kniv i höger och gaffel i vänster! Undrar om dagis lärt ut så, eller om det bara blivit så.
 
Sv: Barn, 5 år.

Mina föräldrar lärde mig aldrig äta med kniv och gaffel :o. Antagligen var vi för många ungar vid matbordet, dom hann väl aldrig rätta oss.. Är nu 30 år och äter fortfarande med enbart gaffel (förutom köttstycken då som jag först skär upp i bitar). Önskar faktiskt att mina föräldrar hade lärt mig allmänt "bordsskick", i vuxen ålder känns det helknasigt att försöka blanda in en kniv (tro mig- har försökt) :crazy:
 
Sv: Barn, 5 år.

Önskar faktiskt att mina föräldrar hade lärt mig allmänt "bordsskick", i vuxen ålder känns det helknasigt att försöka blanda in en kniv (tro mig- har försökt) :crazy:

*delvis kl*
När jag läst i denna tråd blir jag kluven...
Å ena sidan så håller jag med TS i kritiken mot läkaren. Hur man "ska" äta är ju faktiskt en ren kulturell/social grej och inget gudagivet som alla måste följa. Egentligen spelar det väl inte så stor roll exakt hur man håller gaffel o kniv...

Å andra sidan så kan jag ändå känna att det känns bra att jag inte står i samma läge som tex Druvan (som jag citerat). Jag har inga konkreta minnen av när/hur våra föräldrar lärde oss hur man "ska" använda gaffel o kniv i mer "korrekta" sammanhang. Men jag har uppenbarligen lärt mig det någon gång eftersom jag kan det och slipper känna mig obekväm pga okunskap vid bjudningar.

Det är väl en balansgång det där.... vad som känns viktigt för en själv som förälder och inte. Och då menar jag också hur viktigt det är att ens barn kan "föra sig" i andra sammanhang än hemma vid matbordet. För det är klart att om barnet är väldigt "slafsigt" vid matbordet och aldrig får lära sig hur man gör så blir det kanske lite jobbigt för honom/henne att försöka lära sig det på helt egen hand som vuxen..

Apropå temat så minns jag att pappa sa till oss när vi var barn och gick på restaurang hela familjen någon enstaka gång: "Man ska veta hur man ska uppföra sig på restaurang. När man redan KAN det så kan man göra lite mer som man vill!" :D ;) Litegrann sagt med glimten i ögat från hans sida, men det ligger nog också litegrann i det.
 
Sv: Barn, 5 år.

Jag tror barnen plockar upp mer än man tror. Om föräldrarna äter korrekt kommer barnen lära sig det utan att man tänker på det. Men om föräldrarna KAN äta "korrekt" men gör som de tycker hemma utan att tänka på vad barnen ser och tar efter, då lär sig inte barnen själva utan måste läras.

Har ett ex som jag höll på att bli galen på, just när man var ute och åt, eller var bjuden hem till nån och han satt och delade maten med gaffel och sen åt med bara gaffeln... usch, krypningar i hela mig. Och han var ändå 40 år.
 
Sv: Barn, 5 år.

Jag tror barnen plockar upp mer än man tror. Om föräldrarna äter korrekt kommer barnen lära sig det utan att man tänker på det. Men om föräldrarna KAN äta "korrekt" men gör som de tycker hemma utan att tänka på vad barnen ser och tar efter, då lär sig inte barnen själva utan måste läras.

Kanske var mina föräldrar duktiga på att äta "korrekt"? Eftersom jag liksom inte minns alls att vi fått lära oss det. Jag minns i o för sig inte hur/när vi lärde oss bädda sängen, dammsuga, ta undan vår tallrik efter maten, ta av skorna i hallen osv osv heller..
Jag tror min mamma (främst) varit duktig på att bara liksom inlemma allt sånt i vardagen. Det har kommit naturligt på något sätt.

Jag blir sällan äcklad eller känner mig olustig av andras bordsskick. Men nog skulle även jag reagera om en vuxen person vid en "finare" middag sitter och äter som om de sitter hemma framför tv:n...
 
Sv: Barn, 5 år.

Har inte tid att svara egentligen, men känner att jag i alal fall måste säga en sak.

Jag menar inte att det är ok att äta hur som helst och inte ha bordskcik. Mina barn får lära sig bordsskick, MEN OM de vill äta med kniven i vänster och gaffeln i höger så är det OK! För så äter jag och jag KAN inte det andra sättet! DEt är inte ok att slafsa vid bordet!
 
Sv: Barn, 5 år.

Jag menar inte att det är ok att äta hur som helst och inte ha bordskcik. Mina barn får lära sig bordsskick, MEN OM de vill äta med kniven i vänster och gaffeln i höger så är det OK! För så äter jag och jag KAN inte det andra sättet! DEt är inte ok att slafsa vid bordet!

Jag har definitivt inte menat att kritisera dig Enya!

Som jag skrev i mitt inlägg så förstår jag din ståndpunkt och tycker nog också att barnläkaren uttryckte sig väl kategoriskt i frågan om att "äta ordentligt".

Jag ville bara med mitt inlägg fundera lite kring vad som är rätt och riktigt... jag menar; egentligen spelar det ju ingen som helst roll om man har gaffeln i höger hand resten av livet. MEN, samtidigt så ska man veta att det kommer finnas situationer och människor som ens barn möter som kommer att reagera lite negativt på det. Å andra sidan: det kanske är rätt så mycket "skitsamma" för man kanske känner att de som eventuellt reagerar på sådana petitesser inte är några som man anser att man måste anpassa sig till...

Det är en svår balansgång det där: hur mycket ska man lära sitt barn att "anpassa sig" till normer/etikett/regler och hur mycket ska man låta bli att lära dem det? Jag är själv kluven. Eftersom jag själv ifrågasätter många normer och regler som jag tycker bara finns utan funktion.....
 
Sv: Barn, 5 år.

Jag tog inte ditt inlägg som kritik, vilel bara förtydliga mig om vart min egen gräns går. Som jag skrev, jag tycker att bara man äter fint så får man ha kniv och gaffel i vilken hand man vill. Att barn ska lära sig att äta med både kniv och gaffel tycker jag också, men att det ska spela någon roll vilken han man har det it tycker jag är förlegade regler.

Som du skriver, reagerar någon på att mina barn ev. inte har gaffeln i vänster och kniven i höger, och tycker att det är fel, så är det mest synd om dem, förhoppningsvis kan då mina barn se att sådana personer är inget ha nära sig.....

Det jag funderar mest på är också det att det är ok för en vänsterhänt att äta så, men INTE för en högerhänt? Jag tycker och har alltid tyckt att det är rent av löjligt att det är så.

Runt mina barn finns andra personer som äter så som man "ska" så de ser ju det "rätta" sättet också och inte bara mitt sätt.

Sedan är det upp till dem helt enkelt.
 
Sv: Barn, 5 år.

Jag tror barnen plockar upp mer än man tror. Om föräldrarna äter korrekt kommer barnen lära sig det utan att man tänker på det. Men om föräldrarna KAN äta "korrekt" men gör som de tycker hemma utan att tänka på vad barnen ser och tar efter, då lär sig inte barnen själva utan måste läras.

Har ett ex som jag höll på att bli galen på, just när man var ute och åt, eller var bjuden hem till nån och han satt och delade maten med gaffel och sen åt med bara gaffeln... usch, krypningar i hela mig. Och han var ändå 40 år.

Så gör jag ALDRIG, utan det blir med kniv och gaffel, till och med makaroner äts med kniv och gaffel. Mamma dukar bara gaffel( till mackaroner )..... men jag tar då en kniv till mig.
 
Sv: Barn, 5 år.

Det jag funderar mest på är också det att det är ok för en vänsterhänt att äta så, men INTE för en högerhänt?

Aha, det visste jag inte...De vänsterhänta jag har i min närhet (mamma och svärfar) håller nog besticken precis som mig när/om vi äter "riktigt". Dvs gaffel vänster hand och kniv höger.

Egentligen borde ju den varianten vara lättare för en vänsterhänt? Då får de ju använda sin "starka hand" till att portionera in maten i munnen. Gissningsvis är det just krångligare för oss högerhänta för att det är mer naturligt/lättare att föra högerhanden till munnen. Ditt barn gör troligtvis det som är enklast för honom menar jag.
 
Sv: Barn, 5 år.

Så gör jag ALDRIG, utan det blir med kniv och gaffel, till och med makaroner äts med kniv och gaffel. Mamma dukar bara gaffel( till mackaroner )..... men jag tar då en kniv till mig.

Hemma är jag och sambon inte alls så flitiga med kniv till vardags. Bara om/när det är mat som måste skäras. Pasta och köttfärssås äter vi oftast med sked (en vana han har lärt mig) till och med! :eek:
 
Sv: Barn, 5 år.

Jag tycker att du ska vara glad över att din BVC faktiskt remitterar vidare, om det är så att barn behöver extra stöd i någon form så är det ju faktiskt bäst att få den hjälpen så tidigt som möjligt.

Vissa saker tycker jag att barn ska få lära sig i sin egen takt, en del andra saker är det bra att man kan innan man exempelvis börjar förskoleklass. (Ett av mina egna barn kunde till exempel inte läsa när h*n började i ettan, trots att jag själv är pedagog.)

Skulle du inte kunna låta honom gå i förskolan? Min kommun har till exempel så att 4-5-åringar har 15 timmar/vecka gratis i förskolan.

Det handlar inte om att jag inte låter honom gå i förskola! Det handlar om att jag är erbjuden 3 timmar mellan 13 och 16, min mamma jobbar mellan 12:30 och 17 och jag bölrjar kl 17, det krockar alltså rätt rejält. Jag HAR försökt få dem att ändra tiden och till slut gav jag upp! Jag skiter i förskola i min kommun och ska söka till grannkomunen som jag gilalr bättre. Hela upplägget är bättre, enligt mig.

Och flytta är jag inte intresserad av att göra, fördelarna överväger nackdelarna med att bo här.

Jag är inte glad att få en remiss till en barnläkare vars mål var att kritisera mig för att han inte är på dagis och inte kan klippa lika bra som han "ska" och inte skriva sitt namn lika bra som han "ska" och inte kan benämna former! På vissa saker är han lite efter men jag LOVAR att en vecka i förskolan hade satt honom i samma fack som alal andra 5.5 åringar.

Jag har tagit saker i Erics takt och inte tvingat honom till en massa, för jag hari nte velat förstöra honom. Dessutom har liksom vårt liv stannat av lite efter Sonnys död. Den närmaste tiden därefter kämpade vi bara för att överleva, och under den tiden hade jag överhuvudtaget inte nån förmåga till att pedagogiskt tvinga honom benämna figurer, räkna eller skriva. NU visar han intresse och nu visar jag honom vad man kan göra. Jag tycker inte att han är speciellt sen med tanke på smällen i hans liv för två år sen.

Det är klart, hade han kunnat gångertabellerna och kunnat läsa ungdomsromaner redan så hade väl läkaren bara jublat.....

Visst finns det barn som HAR problem. Isaac 4 år om 6 dagar, kan INTE rita streckgubbar.... han kan färger men inte att räkna. Han är inte speciellt intresserad av att kunna skriva, men jag skriver bokstäver till honom som han får skriva efter, men det är inget läsligt. Han kan inte knäppa knappar, kan knappt tvätta sig om munnen, kan itne använda kniv ännu midnre dela med kniv, kan inte bre en macka elelr hälla upp mjölk.....Jag ser inte fram emot remissen för hans del.... men kanske får jag mindre skäll då eftersom han har faktiskt varit hos läkare tidigare för sin utveckling och där kom det fram att han är sent utvecklad och det har följt honom hela livet, att vara lite sen alltså.
 
Sv: Barn, 5 år.

Hemma är jag och sambon inte alls så flitiga med kniv till vardags. Bara om/när det är mat som måste skäras. Pasta och köttfärssås äter vi oftast med sked (en vana han har lärt mig) till och med! :eek:

Min syster äter makaroner med sked och när mina barn varit där och fått sked och sedan komemr hem och ska ha sked här....gissa vad mitt svar blev? :angel: Och gissa om jag fick bita mig HÅRT i läppen när jag ringde min syster och skällde på henne :D

Sked har man till soppa och filmjölk, inte till pasta!:p
 
Sv: Barn, 5 år.

Aha, det visste jag inte...De vänsterhänta jag har i min närhet (mamma och svärfar) håller nog besticken precis som mig när/om vi äter "riktigt". Dvs gaffel vänster hand och kniv höger.

Egentligen borde ju den varianten vara lättare för en vänsterhänt? Då får de ju använda sin "starka hand" till att portionera in maten i munnen. Gissningsvis är det just krångligare för oss högerhänta för att det är mer naturligt/lättare att föra högerhanden till munnen. Ditt barn gör troligtvis det som är enklast för honom menar jag.

Det var läkaren som sa så " hade han varit vänsterhänt hade det varit ok med gaffel i höger och kniv i vänster men eftersom han är högerhänt ska det vara på rätt sätt"....

För mig är det konstigt att det ena skulle vara mer rätt än det andra beroende på om man är vänster elelr höger hänt.
 
Sv: Barn, 5 år.

Jag har tagit saker i Erics takt och inte tvingat honom till en massa, för jag hari nte velat förstöra honom. Dessutom har liksom vårt liv stannat av lite efter Sonnys död. Den närmaste tiden därefter kämpade vi bara för att överleva, och under den tiden hade jag överhuvudtaget inte nån förmåga till att pedagogiskt tvinga honom benämna figurer, räkna eller skriva. NU visar han intresse och nu visar jag honom vad man kan göra. Jag tycker inte att han är speciellt sen med tanke på smällen i hans liv för två år sen.

Vet du, jag tänkte också på detta när det gäller Eric. Det är väl inte så underligt att hans pappas död påverkat vad gäller hans utveckling. Både för att han som individ påverkades och naturligtvis också för att du påverkades. I mina öron låter det varken som katastrofalt eller konstigt att han inte kan allt det som läkaren förväntade sig.

Jag tror du gör bäst i att inte hänga upp dig för mycket på det hela. Du kan ju lägga mer tid på att öva med Eric nu; när han ÄR intresserad och du själv har ork och möjlighet att lära honom. Läkaren menade nog heller inte så illa som det lät; kanske uttryckte h*n sig bara väldigt klumpigt. Om h*n sagt det på något annat sätt hade du kanske inte känt dig riktigt lika påhoppad?
 
Sv: Barn, 5 år.

Sked har man till soppa och filmjölk, inte till pasta!:p

Haha, ja det är ju vissa ovanor som jag och sambon nog kommer att lägga av med när vi får barn. För att man vill vara ett gott föredöme. Och bygga en bra "grund" för barnet. Sen kan de göra som de vill när de blir stora - som vi gör. :D
 
Sv: Barn, 5 år.

Det hade jag nog inte. Men hon hängde sig fast vi vikten av att kunna allt det här innan man börjar i 6års, och jag talade i min tur om för henen att jag inte kunde allt det innan 6 års, men att jag nu inte är efter. Jag försökte förklara att jag inte har velat tvinga honom, jag har varit mer noga med ATT han äter än att han håller besticken korrekt och ATT han ritar än att kunna rita speciella saker och ATT han visar intresse för bokstäver istälelt för att tvinga på honom det för 8 månader sedan. Men hon tyckte att jag gjort fel då man ska lära sig att göra saker man inte vill, det tillhör att vara mogen att gå i skola.

Jag svarade att jag vill inte medverka till en skoltrött unge redan....

Jag tycker att man på nåt vis kräver mer och mer av dagens ungar. Förr fick barnen hjälpa till på gården och ta mer ansvar, men skolan var det sämre med, men nu vågar man knappt släppa ut barnen och ännu mindre ge dem ansvaret att plocka upp sina grejer efter sig och ÄNDÅ ska barnen helst kunna läsa innan 6 års!
 
Sv: Barn, 5 år.

Haha, ja det är ju vissa ovanor som jag och sambon nog kommer att lägga av med när vi får barn. För att man vill vara ett gott föredöme. Och bygga en bra "grund" för barnet. Sen kan de göra som de vill när de blir stora - som vi gör. :D

Förklara för mig är du snäll - VARFÖR äter du pasta med sked? För mig skulle det verkligne kännas konstigt!:D
 
Sv: Barn, 5 år.

Förklara för mig är du snäll - VARFÖR äter du pasta med sked? För mig skulle det verkligne kännas konstigt!:D

Det är så bra när det gäller såsen - man får ju upp även det såsiga/blöta bättre! Och beroende på pastasort förstås. Spagetti skulle jag aldrig äta med sked- den snurrar man ju upp på gaffeln! (och kanske på italienskt vis; använder en sked som stöd under gaffeln). Men små makaroner får man upp många fler per tugga om man använder sked! Och viss annan pasta också.
 
Sv: Barn, 5 år.

Man blir inte skoltrött av att rita, klippa och äta med besticken i rätt hand, Enya.

Varför är du så oerhört negativ? Din son behöver hjälp, det skriver du ju själv. Då måste han ju få det. Det är många barn som behöver extra hjälp då och då.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 936
Senast: Anonymisten
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
101
· Visningar
7 664
Hundträning Något luddig trådstart kanske men jag har ett problem med att min ena hund har gjort utfall mot barn i koppel. Med utfall menar jag att...
2
Svar
38
· Visningar
4 711
Senast: Liran
·
Småbarn Huuuuur har du fått ditt barn att vilja äta sånt? Vår unge åt allt fram till typ 2 år. Nu är det bara barnmat typ pannkakor, hamburgare...
2 3
Svar
48
· Visningar
3 701

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp